חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

 



 

 

אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה – המילון המקיף ההיסטורי

מילון המובאות: ספרות השו"ת

לפי סדר אלפביתי

 

 

Trezoro de la Lengua Djudeoespanyola (ladino)

 a traves de las Epokas - Diksionario amplio istoriko

Diksionario de sitasiones: Responsa

Segun el orden alfabetiko

 

 




330

abashar v.

ירד, פחת; הוריד, הפחית, הנמיך; העמיק (בשאלה/נושא)

decline, descend, come down, to be reduced, to be lessened; lower, reduce, diminish; to deepen, to go deeper

ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



360

abasho adv.

מטה, למטה

down, downward

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el aharayut sovre mi i el aharayut de los 700 es sovre el (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



1210

abolar

עף, טס, ריחף, עופף, ריחף, פרחנמלט במהירות

fly, hover, escape quickly

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolandokualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



1290

aboltado adj.

הפוך, שנהפך ל-; מומר, משומד, כופר, דונמה (חסיד שבתי צבי)

overturned, invertded, that became; converted, heretic, non believer, donme (shabtay zvi follower)

disheron: por modre de dos presonas ke se aogaron, ke el uno es guestro aboltado (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

disho ke ay un mez i medio ke se fue a la Rila djunto kon un aboltado ishtipli (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es aboltado de djidio (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i le demandaron por el otro potur de kien es? disho ke es de akel aboltado ishtipli ke estuvo en su kaza tres noches (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demadi: la tsura de el aboltado komo era? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



1330

aboltar v.

סובב, הקיף; הפך; חזר, שב, הלך בחזרה; החזיר; הפנה; החליף; השתנה

to turn, to spin, to surround; to turn over an object; to return, to come back, go back; return an object; refer; replace; to become changed

i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: arelim son o togarim? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



1340

aboltarse v. refl.

התהפך; הסתובב; חזר מנסיעה; שינה טעמו; המיר דתו

turn over; turn around; to come back from a trip; to change taste; to convert religion

i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en sangre (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le korto la kavesa (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



1820

abrasar v.

חיבק

to hug, to embrace

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



2180

absolutamente adv.

לחלוטין, לגמרי, בהחלט, מכל וכל, באופן מוחלט

absolutely, entirely, totally, utterly, completely, wholly, in absolute manner

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



2900

ad ayom (ebr.) adv.

עד היום

to this day

i le respondi ke ad ayom no esta en medio (Hikre Lev I, Sal. 1853)



3170

adelantarse v. refl.

התקדם; קידם פני הרעה, מנע

to advance, to progress, to face evil, prevent

en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740)



3200

adelantre adv.

קדימה, לפנים, הלאה

forward, in front, further on, onward

estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740)

en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740)

lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la kavesa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



3870

adjidear (t.) v.

ריחם

to pity, to have mercy on

estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me adjidei porke lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



3890

adjidearse (t.) v. refl.

ריחם, נכמרו רחמיו, התמלא חמלה

to pity, to have mercy on, to feel sory for, to be filled with compassion

disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853)



4090

adjuntarse v. refl.

הצטרף; התכנס, התקבץ; התחבר, התאחד, התלכד, התאחה, התמזג, התווסף

to join with; to be assembled; to become connected, to become linked, to become unified, to be joined together, to become merged, to become united, to be added

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)



4510

adonde? interog.

איפה? לאן?

where? where to?

le dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



4820

adovar v.

תיקן, שיקם, הטליא; השכין שלום, השלים (בין שני בני ריב)

to repair, rehabilitate, to patch; to make peace, to make peace between two people

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)



5880

aferrar v.

תפס, אחז, החזיק; תפס (שכלית), הבין; הגיע

catch, hold; comprehend; to arrive

en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea aferraron? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

akea noche propia de el dia ke lo aferraron lo mataron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

a Kara Uglan kaikchi kon sinko djidios larsenoses aferraron los moskofes i los mataron ('Hon Rav, Sal.(1777

les respondio: por miedos de los moskofes ? ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios de Larso ('Hon Rav, Sal.(1777

Yazik Kara Uglan ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios por la vanda de Eshkoplo ('Hon Rav, Sal.(1777



6150

afilú (ebr.) conj.

אפילו

even if

i me ayegi a ver i dela fedor non pudi estar i yo dishi: mira ke afilu el perro non la kiere komer dela fedor (Divre Rivot, Sal. 1582)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



6305

afirmado adj.

חתום

sealed

atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el aharayut sovre mi i el aharayut de los 700 es sovre el (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



6690

afogar v.

חנק, הטביע; העיק על

strangle, drown; to press on, to give distress to

kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



6710

afogarse v. refl.

טבע, השתנק; השתעמם עד מוות

drown, to choke; to be bored to death

buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748)

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



6860

afondarse v. refl.

קרס

collapse

i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



7450

afuera adv.

בחוץ; חו"ל; בהשאלה: בבית הקברות

out; abroad; in lending; at the cemetery

lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la kavesa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



7610

aga (t.) m.

אגא, ראש, מנהיג, שר; תואר לאדם מכובד חסר השכלה

chief, head of, leader, minister; a title for an honorable man who lacks education

siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i mos echimos kon el aga ke es el yuruk beg en un kazal ('Hon Rav, Sal.(1777



7855

agora (gr.) f.

כיכר השוק (בפוליס היוונית); שוק לממכר מצרכי מזון וכו'

market square (at the greek 'police'); a market for food commodities

ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748)



7860

agora adv.

עכשיו, כעת, עתה

now

estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740)

asta agora ya uvieron mandado los ladrones haber por su resgate (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

agora un anyo estava en el konak en la uda de el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



8710

agua f.

מים

water

i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el agua tres dias (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

entro agua toh de el kaik ke estava burakado i se batereo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de agua (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat debasho el agua ('Hon Rav, Sal.(1777



9020

aguada f.

מרק צלול; הרבה מים

clear soup; a lot of water

i le kedo aguada en la mano (Divre Rivot, Sal. 1582)



9590

aharayú(d) (ebr.) m

אחריות; סיכון, סכנה

responsibility, liability; risk, danger

atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el aharayut sovre mi i el aharayut de los 700 es sovre el (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



9680

aharvar (ebr.) v.

היכה, הלקה, חבט, עינה; צלצל, דפק

to hit, to beat, to torture; to ring, to knock

en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos harvaron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo alkansaron los ladrones i se lo yevaron los ladrones i lo ivan aharvando ke kaminara kon eyos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



9960

ahtapot (t.) m.

תמנון

octopus

yo estava akojendo ahtapotes ala oriya de la mar de la peshkerika (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



10270

aire m.

רוח, אוויר, הבל, דברים בטלים; מנגינה, נעימה, לחן; מראה, דמיון

wind, air, steam, idle things; tune, melody; appearance, similarity

en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)



11220

akavar v.

סיים, כילה, גמר; חפר; הרעיב

to finish, consume; dig; starve

le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de matar (Bet David, Sal. 1740)



11300

akavidar v.

הזהיר

warn

ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me eskucho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



11480

akel pron. dem.

ההוא

that, that one

a mi me vino las paras de rezgate i la paras de rezgate de akel djidio no vino (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



11610

akeyo pron. dem.

הדבר ההוא; ''מה שמו'' (כאשר חסרה המילה המתאימה)

that thing; 'what's his name' (when you can't find the right word)

i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo akeyo avia visto (Torat Emet, Venezia 1626)



11630

aki adv.

כאן, פה

here

vini a rekavdar el veresiye del djudio ke mataron aki (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



11840

akodrarse v. refl.

נזכר, העלה בזכרונו

to be reminded of', to recall

mas ke se le akorda sierto ke non le disho: para ti (Divre Rivot, Sal. 1582)

no te akodras un dia de Shabat ke estavas tu hazina i te izi kave? ('Hon Rav, Sal.(1777



11870

akojer v.

אסף, ליקט, קיבץ, אגר

collect, gather, assemble, hoard

i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

yo estava akojendo ahtapotes ala oriya de la mar de la peshkerika (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

iva akojiendo kueros por akeyos lugares i se lo kontaron en dos tres lugares (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



11970

akometer v.

הבטיח

to promise

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)



12130

akompanyar v.

ליווה; הגיע לאותה רמה, השתווה בהישג

to escort; to reach the same level, to equalize in achievement

kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo akonpani yo asta el kyupri ('Hon Rav, Sal.(1777



12420

akonteser v.

קרה, התרחש

happen, occur

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)



13920

alado prep.

ליד, על יד, סמוך ל-

beside, near, close to, nearby, by the-

le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740)

lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853)

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)

vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava alado de eyos en la mar ('Hon Rav, Sal.(1777



13940

alagá/aladjá (t.) f.

בד כותנה מאיכות ירודה בצבעים צעקניים

cotton cloth made in poor quality that has garish colors

estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i djaketa de gualiansa (Yede David, Sal. 1867)

i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de agua (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



15050

aldea f.

כפר

village, country(not in the city)

le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de aldea en aldea los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



15920

alevantar v

הרים, הקים, העלה, זקף, הגביה, הניף; קומם, המריד; שיקם; העתיק; אסר

to lift, to raise, elevate, to swing; cause to rebel; to rehabilitate; to forbid

I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol de agua (Hikre Lev I, Sal. 1853)

se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la tripa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

i ala noche izieron chimur los de el kazal i lo alevantaron de ayi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



16030

alevantarse v. refl.

קם, התרומם; קם ממיטתו; מרד, התמרד; הפסיק; (על השמש/היום:) זרח; סמר; יצא לדרך

to rise, to rise up; to rise from bed; to rebel; to stop; to rise (the sun / the day); stiffen, bristle (hair, fur, feathers); to go out

i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) (Bet David, Sal. 1740)



16370

algodón m.

צמר גפן, כותנה; ריפוד

cotton wool, cotton; padding, upholstery

un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



16630

algún adj.

איזשהו

whatever, whichever, any

akel kodja Avraam Kiestirli no ay algun haber de el? (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)



16640

alguno pron.

מישהו

somebody, someone, anybody

le demandaron si ay alguna presona de eyos manko en la sivdad. (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



16650

alhad/alhá/alhat (arab.) m.

יום ראשון

sunday

un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i la noche de alhad sigiente lo enterraron vestido ayi (Torat Emet, Venezia 1626)



17260

alimpiar v.

ניקה, טיהר, מרק; ''גילח'' ממישהו את כל רכושו

to clean, cleans, to spruce; to steal away all of somebody's possession

i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i se las alimpyi i kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



17900

alkansar v.

השיג, הגיע ל-; הספיק; הצליח

achieve, to reach to-; to reach in time; to succeed

i alkansaron dos blahos chobanes a el kamino i lo ivan yevando kon eyos baraber (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a resgatarlo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo alkansaron los ladrones i se lo yevaron los ladrones i lo ivan aharvando ke kaminara kon eyos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



18040

alkilar v.

השכיר; שכר

to rent (to), to let; to rent (from)

el alkilo kazas a yeudim bi-zman a-magefa (Divre Rivot, Sal. 1582)



18320

alma f.

נשמה, נפש

soul, spirit, mind

i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

mozotros ke eramos sesh yemidjis i el kapitan i doa arelim yapidjis i katorze almas de djidios entre ombres i mujeres (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



18500

almaná (ebr.) f.

אלמנה

widow

vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el bogo para vender algo (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



19700

alto adj.

גבוה, רם, נישא, מרומם, תמיר

high, supreme, lofty

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del kazal (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



20320

ama/amá (t.) conj.

אך, אבל, אולם

but, however

el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las karas tenia buenas (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



20490

amahar (arab.) v.

שיכך, ריפא, הרגיע, השקיט כאב, ריכך; נרגע, נחלש, שכך (הכאב); החליש חריפות הבצל

to lessen, to cure, to calm, to stop pain, to soften; to become calm, to be weakend, subside; to reduce the pungency of an onion

savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



21180

amariyento adj.

צהבהב

yellowish

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



21200

amariyo adj.

צהוב

yellow

el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon balta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



22410

amigo m.

חבר, רע, עמית, ידיד

friend, companion, comrade

estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

un ermini amigo ke le vendi ropa i se fue para Izmir (Yede David, Sal. 1867)

mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era konsolo morador de Raguza ke era mi amigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a dito arap ('Hon Rav, Sal.(1777



22630

amo m.

אדון, בעלים, בעל הבית

master, mister, master of the house

estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji sofiali matado echado en la arvolera ('Hon Rav, Sal.(1777



23150

amostrar v.

הראה; הוכיח

to show; to prove

Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)

disho: si! i si no vos kreesh veni vozotros i volos amostrare (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



24430

andar v.

הלך, צעד, פסע, התהלך; עשה בלהט

to walk, to march; to do passionately

anda saka vino de akea bota ke es buen vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

yo andando topi un moso del alaybedji ke era un tiempo moso de ... Avraam Imanuel (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i mos disho el otro: andavos, no sea ke vos agan otro tanto a vozotros (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



24500

ande/andi adv.

איפה, היכן? לאן?; אצל

where?; at

la mujer de Perkos fue a vijitar ande una vlaha, le dio adulsar; le demando: de ande tomates este dulse? le disho de la ermana de Chilibon (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



24590

andjak (t.) adv.

אבל, לעומת זאת, בכל אופן

but, on the other hand, anyway

mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i atorgo: verdad es ke yo lo yevi, andjak lo deshi en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



25370

aní (ebr.) m. & adj.

עני, דל, רש, דלפון;רעב ללחם

poor; hungry for bread

le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de aldea en aldea los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



25830

ánkora f.

עוגן

anchor

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



26170

ansí adv.

כך, ככה

so, like that, thus

Ke ansi es verdat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

me dezian ke ansi fue el maase (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



26380

antarí/antirí (t.) m.

גלימת גבר ואשה חסרת שרוולים; כתונת לילה גברית

a man's or woman's gown with no sleeve; a man's night gown

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i estava el uno degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



27410

anyo m.

שנה

year

salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748)

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



27580

aogado m.

טבוע, טובע; חנוק

drowned, drowning; choked

i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es aboltado de djidio (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados otro ke aogados (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



27610

aogar v.

חנק; הטביע

to strangle; to drown

kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)



27620

aogarse v. refl.

טבע, נחנק, השתנק

to drown, to be suffocated

el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740)

en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: topastesh al kavo akel djidio vuestro ke vos se aogo enel agua? (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

disheron: por modre de dos presonas ke se aogaron, ke el uno es guestro aboltado (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



28030

apararse v. refl.

התייצב, ניצב מול, הופיע, הראה עצמו במקום גבוה, ניצב בחלון, נשען על אדן החלון

to present oneself, to stand infront of, appear, to stand infront of the window, to lean on the window ledge

se apararon i vieron ke era Kara Uglan, enpesaron a echarle tufekes asta ke lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777



28480

apartar v.

הפריש, הבדיל, שמר בצד, הקדיש; הפריד, הבחין; ניתק, הרחיק; גישש באפילה; חסך

to set aside, secrete, distinguish, dedicate; separate; to cut off, to distance; to feel your way in the dark; save (money, food)

i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya falta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



28540

aparte adv.

לחוד, בנבדל, בנפרד

separately, individually

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



28940

apegado adj.

דבוק, קשור

glued, attached, tied, bound

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



30545

apotropo (gr.) m.

אפוטרופוס

mando ke eya sea apotropa (Divre Rivot, Sal. 1582)



30650

apozar v.

שם, קבע, הציב, הניח; נח, קבע מקומו, ישב, התישב; עצר, עיכב; עצר את ההתקדמות; שאב, שאב מים מהבור

to put, determine, to set, to place; to rest, to sit, to settle down; to stop, to delay; to stop progress; to pump, to draw water from a well

vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay meana dedientro (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



31280

apretar v.

הידק, לחץ, דחק; בלם; הכביד על, העיק; הפעיל לחץ, הכריח, כפה; איית; לחץ, עינה, נגש, דיכא, הכניע; הטריד; גרר, החזיק בכח

to fasten together, tighten, to press; to stop, curb, restrain; to be a burden on, to distress; to apply pressure, to force; to spell; to pressure, to torture, oppress, to subdue; to bother, harass; drag, tow, to hold by force

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos mozotros? ke tres presonas son loke lo mataron i el uno esta kon mozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



31430

aprezado adj. & m.

אסור, אסיר, שבוי

imprisoned, prisoner, captive

kijeron no kijeron i atorgaron diziendo: los ke lo mataron son tres, i el uno de eyos es este aprezado kon nozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



32320

arabá (t.) f.

עגלה, מרכבה; תכולת עגלה

wagon, carriage

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



32760

arap (t.) m. & adj.

ערבי, אדם שחור

arab, black person

despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un arel i me konto todo el arel asigun me disho el arap ('Hon Rav, Sal.(1777

despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a dito arap ('Hon Rav, Sal.(1777



33210

arel (ebr.) m. [pl.: arelim]

ערל, גוי, נוכרי

gentile, non-jewish, foreigner

les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740)

me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748)

siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853)

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea aferraron ? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

Sali al bazar, vino un arel de ayi i me pregunto: ke vinites aki? i le respondi: a pasear (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el buluk bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es aboltado de djidio (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: arelim son o togarim? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

les demandi alos arelim: sovre ke es guestra venida? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

vinieron arelim a el konak ke los izieron kieshke (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

los arelim de el kazal los eskundieron por miedo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un arel i me konto todo el arel asigun me disho el arap ('Hon Rav, Sal.(1777

paso un arel por la butika me vido el chivit en la mano ('Hon Rav, Sal.(1777



33220

arena f.

חול; אבן בכליות; זירה

sand; kidney stone; arena

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)

i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i se las alimpyi kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



34380

arnaút (t.) adj. & m.

אלבני, כינוי לאדם בעל שער פרא

albanian, a nickname for a person with 'wild' hair

les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

estando en la butika vino un arnaut a merkarme un yelek (Hikre Lev I, Sal. 1853)

unos arnautes me vinieron ala butika kon gaytanes; avlando kon eyos por el ne'herag me disheron: ya saves ken lo mato? (Hikre Lev I, Sal. 1853)



34680

arrankar v.

עקר, עקר מן השורש; קטף, תלש בכח, קרע, שבר

to uproot; to pick, to detach/pluck with force, to tear, to break

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)



35230

arrastar (port.) v.

גרר, סחב, סחף, משך אחריו; נשרך, נהג בעצלתים; החריב, הרס

to drag, carrie, to pull after oneself; to trail behind, to walk very slow, to act lazy; to ruin

i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740)



35380

arraviar v.

הכעיס, הרגיז; לא עמד בדבריו; סירב לשלם חובו אחרי הפסד במשחק

to anger; to not stand behind your words; to refuse to pay a debt after losing a game

me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me paresio ke no se avia muerto ('Hon Rav, Sal.(1777



35730

arrebolver v.

הפך, בילבל; הזכיר, רמז; החיה מריבה ישנה; חש ברע; טילטל, נפנף

to invert, to confuse; to mention, to hint; to bring back to life an old fight; to feel bad; to shake, to wave

ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las peshkeras (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



38000

arresgatar v.

שחרר, חילץ, גאל, פדה

to release, to rescue, to redeem

ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para rezgatarlo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a resgatarlo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



38430

arresvalar v.

החליק, גלש; אכל בבולמוס

to slip, to skate, to surf

ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



38870

arreventar v.

פוצץ, ניפץ; זלל בבולמוס, טָרַף

to to blow up, smash; to swallow in intense hunger

le arrevento en la mano i se le incho de agua fedorenta (Divre Rivot, Sal. 1582)

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)



39660

arriskar v.

סיכן

endanger

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



39940

arrodear v.

סובב, הקיף, סבב, חג, גלגל; תעה, שוטט ללא מטרה; חיפש בכל מקום

to rotate, to encircle, to roll; to wander, to wander aimlessly; to search anywhere

en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



41320

arvolera f.

שפעת עצים; שדרת עצים; בוסתן

plenty of trees; avenue of trees; orchard

yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji sofiali matado echado en la arvolera ('Hon Rav, Sal.(1777



41450

as (aspro) f.

המטבע התורכי הקטן ביותר, פרוטה

the smallest Turkish currency, penny

lo vieron kontar as i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)

Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos parese a vozotros? (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



42170

asegir v.

רדף, דלק אחרי; הטריד, הציק בליהרף, לחץ מישהו לעבודת יתר

to chase, to chase after; to bother, constantly harassing, to press someone to overwork

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)



42240

asegún prep.

לפי, כמו, בדיוק כמו, בו ברגע ש-

according to, like, just like, just at the moment that

despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un arel i me konto todo el arel asigun me disho el arap ('Hon Rav, Sal.(1777



42850

asentado adj.

יושב, ישוב, מיושב, עומד יציב במקומו; מסודר במקצועו

sitting, seated, standing steady in his place; settled in his profession

Estando eya en la eskalera asentada la dicha Rika (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)



42900

asentar v.

הושיב, יישב; ארגן; חיבר (שיר, סיפור); הותיר משקע

to sit, to settle; to organize; to compose (song, story); to leave a residue

Shemuel Kalderon me yamo ami ake fuera adjugar kon el, i yo yami le-Gavriel ... i fuimos los dos adjugar kon el i mos asentimos adjugar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)

i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las mansanas ke yevava el en la ibe (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



42920

asentarse v. refl.

ישב, התיישב; התיישב בכל כובד משקלו; שקע בשל כובד משקלו; נפל על הכסא; פשט רגל

to sit down; to sit in all his weight; to sink due to his weight; to fall on the chair; to go bankrupt

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



43170

aserkarse v. refl.

התקרב, ניגש אל, הגיעאל; הראה דמיון כלשהו

to get closer, to aproach, to reach to; to show some resemblance

vidi unas kuantas kristianas, me aserki serka eyas i enpesi avlar kon eyas (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



44630

asistir v.

נָכַח; סייע, עבד בשיתוף עם

to present; to assist, to work in conjunction with

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



45600

asoltarse v. refl.

השתחרר; התמוסס; נסדק, נפגם; הופיע לפתע; התגרש; נפרד

to be released; to melt away; to be cracked, to be damaged; to appear suddenly; to divorce; to break off

i salieron dos togarmim i alevanti el tufek para darles i me disheron: ke tienes? i se solto el tufek de suyo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



46240

aspro (gr.) m.

פרוטה, מטבע שנהג במזרח (''לבן''); נדבה

a penny, a currency used in the East ("white"); handout

od dishe ke le den ala mujer de su ketuba sinko mil aspro' de ropa i tres mil aspros en aspros (Divre Rivot, Sal. 1582)

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)



46260

asta prep.

עד, עד ל-

until

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



47730

atar v.

קשר, חיבר, צרף, אגד, איגד; סגר עיסקה; סמך על, נתן אמון ב-

to bind, to connect, to attach; to close a deal; to rely on, to trust in

asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)



48920

atorgar v.

הודה, הכיר ב-; התוודה; הצהיר; הבטיח; נעתר

to admit, to recognize in; to confes; to declare; to promise; to agree

atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el aharayut sovre mi i el aharayut de los 700 es sovre el (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

kijeron no kijeron i atorgaron diziendo: los ke lo mataron son tres, i el uno de eyos es este aprezado kon nozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i atorgo: verdad es ke yo lo yevi, andjak lo deshi en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



49230

atraer v.

משך; הקסים, משך את הלב; הביא, החזיר, קרב ל-, גרם למישהו להקשיב

to attract; to enchant, to attract the heart; to bring,to bring back, to get close to, to make someone listen

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)



49300

atrás adv.

אחורה, מאחורי; מלפני (זמן), אחרי

back, behind; before (time), after

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en sangre (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le korto la kavesa (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



51000

avagariko adv.

לאט, בנחת, בשקט, מתון

slowly, calmly, quietly, moderately

le disho avagariko: estate kayado ke esta el djidio aki! i se kayo el togar ke no avlo mas ('Hon Rav, Sal.(1777



52680

avla f.

דיבור, דבר; נאום, הרצאה, דרשה, שיחה (ברדיו, בציבור), כושר דיבור

speech, lecture, sermon, conversation (on the radio, in public); speaking ability

tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga ispat ke lo deshastes en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



52770

avlar v.

דיבר, הירצה, שוחח, החל בשיחה

to talk, to lecture, to converse, to start a conversation

Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de cherchilik (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



53360

avrir v.

פתח, פקח, חלץ פקק, נתן סם משלשל

to open, to inspect, to extract cork, to give a laxative drug

ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)



53820

ayaktash (t.) m.

חבר, עמית, ידיד

friend, colleague

ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

le demandi en ken esta la ropa i me disho: en un arel i el ayaktash mio tiene el vestido entero (Hikre Lev I, Sal. 1853)

ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para rezgatarlo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus ayaktashes suyos los sonbayeron ke fuera kon eyos para matarlo a el djudio (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



53960

ayar v.

מצא

to fund

Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo

ke le fayaron la manta i la yapindja kolorada i los dies grosh (Bet David, Sal. 1740)

ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los fayava (Bet David, Sal. 1740)

le dishe: avia algun remedio de fayarlo enel agua? disho: non ay remedio ke es komo mar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



54010

ayarse v. refl.

נמצא

to be found

en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



54150

ayegar v.

הגיע, התקרב; הגיע להשג, השיג, הצליח; הקריב קרבן; זכה לראות

to reach, to approach; to achieve, to succeed; to make a sacrifice; to get to see

i me ayegi a ver i dela fedor non pudi estar i yo dishi: mira ke afilu el perro non la kiere komer dela fedor (Divre Rivot, Sal. 1582)



54170

ayegarse v. refl.

התקרב, בא עד, הצטרף

to approach, to join

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)



54210

ayer adv.

אתמול, ביום אחר שעבר

yesterday

ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las peshkeras (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



54230

ayí/aí adv.

שם, שמה

there

i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol de agua (Hikre Lev I, Sal. 1853)



54490

ayuda f.

חוקן; עזרה, סיוע, תמיכה, סעד

enema; help, assistance, support, relief

desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su dota sien duk[ados] (Torat Emet, Venezia 1626)



55120

azer v.

עשה, יצר; עזר, סייע, הושיט עזרה

to make, to create; to help, to assist

Dia de viernes … vino a fazer.. un poko de lana … en el kortijo

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



55420

azerse v. refl.

נעשה, הפך ל-, היה ל-; העמיד פנים, עשה עצמו; הבשיל, השלים בישולו; מת

to become; to pretend, to make himself; to ripen, to complete its ripening; to die

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



55640

azienda f.

רכוש, הון, עושר, נכסים, נחלה

property, capital, wealth, assets, estate

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



55835

azmak (t.) m.

בריכה, מאגר מים עומדים

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)

i mos trusho un peshkado i yo [...] le dishi al goy dito: este peshkado ande sale? a ke respondio el goy dito: aki ay un azmak i de ayi traen peshkado (Bet David, Sal. 1740)



56920

bafo (port.) m.

נשימה, הבל פה, אד,הבל; ריאה

breath, vapor; lung

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)



57240

bahché (t.) f.

גן, גן ירק; בהשאלה: כינוי לאדם נעים, ידידותי

garden, vegetable garden; a nickname for a pleasant, friendly person

lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo kitaron i lo enterraron en una bahche ('Hon Rav, Sal.(1777



57310

bahur (ebr.) m.

בחור, עלם, רווק

guy, youth, single, bachelor

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



57480

baír (t.) m.

מעלה, גבעה

ascent, hill

i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853)



57895

balamut (t.) m.

בלוט (פרי האלון)

acorn

un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



58480

baltá (t.) f.

גרזן, קרדום; פטיש

ax; hammer

el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon balta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i el otro estava dado kon balta en la kavesa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



59470

banyo m.

אמבט, אמבטיה, מרחץ; רחצה; חדר אמבטיה; עיר מרחצאות

bath; bathing; bathroom; city of baths

le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740)



59710

barabar (t.) adv.

ביחד

together

yo estava kativo beraber kon Merkado Nahmias ijo de Shelomo Nahmias kon los ladrones. (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i alkansaron dos blahos chobanes a el kamino i lo ivan yevando kon eyos baraber (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



60410

barko m.

ספינה, אניה; סירה

ship, liner; boat

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)

le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos harvaron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



61080

barva f.

סנטר; זקן

chin; beard

era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo konosi sierto ke e (Bet David, Sal. 1740)ra el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon balta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva ruvia viejo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



61180

barvika f.

זקנקן

small beard

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i enriva estava el mansevo de barvika preta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

tenia barvika roya i una senyal en el kueyo komo una espindja ('Hon Rav, Sal.(1777



61320

basear (t.) v.

תקף בהפתעה; חיטט בכיס; גנב; עצר לחיפוש; חיפש בבית/בעסק(משטרה או גנבים)

to attack in surprise; to rummage in your pocket; to steal; to imprison for searching; to search home/business (police or thieves)

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



61520

bashí (t.) adj.

ראשי

chief

agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos sierto komo fueron matados de el yerno del kodja bashi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

el echo de un perro del hirvat, el yerno del kodja bashi de aki es ke lo mato (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

agora un anyo estava en el konak en la uda de el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

agora un anyo estava en el kyupri bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el buluk bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos potures onde el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados otro ke aogados (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



61570

bashiko adj.

נמוך, נמוך קומה, מעט נמוך, נמוך לגילו; שפל, בזוי, נבזה, נקלה, נבל

short, slightly short, short for his age; despicable, vile

el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



62840

baterearse (t.) v. refl.

טבע, טבע (אניה); פשט רגל, נהרס כלכלית

to drown, to drown (ship); to go bankrupt, to destroyeconomically

enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740)

entro agua toh de el kaik ke estava burakado i se batereo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



64020

bazar m.

שוק, יריד, בזאר, יריד אזורי; עמידה על המיקח

market, fair, bazaar, regional fair; bargaining

Sali al bazar, vino un arel de ayi i me pregunto: ke vinites aki? i le respondi: a pasear (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo enterro i kinze Ibraim Keaya ('Hon Rav, Sal.(1777

yo no lo konosko a akel sabundji ke estava en el bazar ('Hon Rav, Sal.(1777



64170

bazirián (t.) m.

סוחר, כינוי בפי התורכים לבן המעמד הבינוני, בורגני; סוחר יהודי

merchant, a nickname by the Turks for the middle-class, bourgeois; a Jewish merchant

ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748)



64775

beg (t.) m.

תואר תורכי: אדון, מר

turkish degree: sir, mr.

i mos echimos kon el aga ke es el yuruk beg en un kazal ('Hon Rav, Sal.(1777



65180

belá (t.) f.

דאגה, צרה, מזל ביש, נזק, קושי; אחריות גדולה; טורח

worry, trouble, bad luck, damage, difficulty; great responsibility; burden

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)



66215

beofen ke (ebr.) adv.

באופן ש-

in a way that

ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740)



66390

berber (t.) m.

ספר, גלב, עושה תגלחות; טרדן

barber; nuisance

respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



66680

beshiga (port.) f.

יבלת (על העור, בפה),שלפוחית; שלפוחית השתן

wart (on the skin, in the mouth), blister

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)



67005

betoh de (ebr.)

בתוך ה-, תוך כדי

while

ke estava lakirdi entre eyos u-betoh de lakirdi demandaron ditos tabakes a un tabak de eyos ke se fue a Zagora ? ama se engleneo muncho en Zagora ('Hon Rav, Sal.(1777



67120

bever v.

שתה, לגם, גמע; רימה, הערים; נתן אמון ב-

to drink, to sip; to deceive; to trust in

estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i le dizian ke no komiera ni beviera muncho, siendo estava hazino i el no eskuchava (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)

i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las mansanas ke yevava el en la ibe (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



67800

bezerearse (t.) v. refl.

התייאש, נואש, נמאס לו

to desperate, to be tired

se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la tripa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



68300

bien m.

רכוש, עושר, הון, ברכה; טוב; יתרון

property, wealth, capital, blessing; goodness ; advantage

i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)

me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un poko de bien ('Hon Rav, Sal.(1777



68850

bihlal (ebr.) prep.

בין היתר, בכלל הדברים; לדוגמא

among other things, for example

a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me adjidei porke lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



69730

binear/se (t.) v.

עלה על; חבש (בהמה)

to saddle, to get on (beast)

respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



70170

birmuelo m.

לביבה, סופגניה; מאפה חלבון ביצה; מאפה לפסח; רקיק

pancake, donut; egg white pastry; pastry for Passover; wafer

ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



70690

bitirear (t.) v.

גמר, השלים, סיים

to finish, to complete

despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la moneda de un kavo ('Hon Rav, Sal.(1777

estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la ishtira ('Hon Rav, Sal.(1777



70910

bivdo/a n.

אלמן/אלמנה

widower/widow

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



70960

bivir v.

חי, התקיים, גר; ניהל חיי הוללות

to live, to exist; to lead a life of debauchery

i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



71050

bivo adj.

חי, מלא חיים; ער, ערני; תוסס,שובב, עליז, זריז; פיקח, מבריק; בוהק

alive, full of life; alert; lively, playful, cheerful, agile; clever, brilliant; shiny

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)

i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de agua (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk kalmente ke i esta bivo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



71480

blaho adj. & n.

ולאכי, רומני; גוי

Wallachian, Romanian

i alkansaron dos blahos chobanes a el kamino i lo ivan yevando kon eyos baraber (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i se fueron los ladrones kon los dos blahos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



71870

blanko adj.

לבן, צח, צחור

white

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



72500

boda f.

חתונה; בהשאלה: דבר מה בלתי נעים

wedding; a nickname for something unpleasant

Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



72960

bogaz (t.) m.

רוח פרצים; פרץ של דיבור צעקות וגידופים; אנגינה

draught; a burst of speech shouting and insults; angina

le respondio ... diziendo: ke mos aferraron ladrones en el bogaz a mi i a dos djidios (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



72990

bogo/bogó (t.) m.

צרור, חבילה; עכוז (אחוריים)

bundle, package; buttocks (back)

vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el bogo para vender algo (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



73200

boka f.

פה, לוע

mouth, muzzle

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara chichekli i tenia guzanos en la boka (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

me disho: djidio, tente la boka kon mi i no avles nada, ke a el cholak ya lo mataron i lo echaron al pozo ('Hon Rav, Sal.(1777



74540

bolado adj.

שאיבד את ראשו, נואש; נפעם משמחה

who lost his head, desperate; excited by joy

ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



75070

boltar/se v. cf. aboltar/se

Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



75460

bonete m.

מגבעת, מצנפת; מצנפת רבנים

hat, bonnet; rabbinical bonnet

i en los bonetes les toparon los papelikos de el haradji (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el haradji en los bonetes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



75660

bora (gr.) f.

סערה; כעס אלים

a storm; violent anger

i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



76241

bostandjí (t.) m.

בעל הבוסתן, בעל גן הירק

the owner of the vegetable garden

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



76370

bota f.

מגף; גיגית, חבית, תיבת לחם, אגן, אמבט; רחצה באמבט; חנות גדולה

boot; tub, barrel, bread box, basin; bathing in the bath; great store

mira, la bota esta media, parese ke tokaron el vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)

puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta enfitado [inenfitado(?)] (Amar Shelomo, Sal. 1864)

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)

anda saka vino de akea bota ke es buen vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)



77310

boyadjí (t.) m.

צבע, סייד

to paint, to whitewash

savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



77480

boz f.

קול, קול בהצבעה, צליל, טון

voice, vote, sound, tone; tune

se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



78040

braga/bragas f./f. pl.

תחתונים, תחתונים ארוכים, מכנסיים תחתונים רחבים לגבר

underwear, long underwear, wide underwear for men

estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i djaketa de gualiansa (Yede David, Sal. 1867)



78340

braso m.

זרוע; ענף, סמוכה

arm; branch

un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



78630

braza f.

גחלת, גחלים

burning coals

les demandi una braza para inchir el chibuk, le di a la ke trusho la braza una para (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



81850

buluk (t.) m.

כמות גדולה של, המון

large quantity of, lots

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el buluk bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



82050

burakado (port.) adj.

מנוקב, מחורר

perforated

entro agua toh de el kaik ke estava burakado i se batereo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



82190

burako (port.) m.

חור, נקב, חריר; פתח

hole, perforation, pinhole; opening

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



82590

burlar v.

לעג, לגלג, צחק ל-; פלירטט

to mock, to laugh at; to flirt

i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon espada a los sinko djidios ('Hon Rav, Sal.(1777



82670

burnú tutún (t.) m.

טבק הרחה

snuff

i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



82950

bushkar v.

חיפש, ביקש

to seek

estando en panair de Perlisi yami a un djidio i le pregunti: akel djidio ke bushkaron, lo toparon? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740)

estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de cherchilik (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i komo supieron haber el kazal salieron djente a bushkar el lesh (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

paso zeman, un mez o mez i medio, se enpesaron a bushkar a estos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



83050

búshkida f.

חיפוש; חקירה

search; investigation

i me konto Adji Merkado: fui en bushkida de estos djidios i los topi alos sinko djidios enterrados en Karada (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

vamos en bushkida de tres djidios ke mataron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva ruvia viejo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] bushkida del cholak ('Hon Rav, Sal.(1777



83140

butika f.

חנות

shop

estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

unos arnautes me vinieron ala butika kon gaytanes; avlando kon eyos por el ne'herag me disheron: ya saves ken lo mato? (Hikre Lev I, Sal. 1853)

estando en la butika vino un arnaut a merkarme un yelek (Hikre Lev I, Sal. 1853)

kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron los djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no eskaparon? (Yede David, Sal. 1867)

i todo esto fue enla de butika de Reuven ... non avia en este maamad dicho mas ke el i ribi Yaakov (Divre Rivot, Sal. 1582)

despues sali a englenearme en la butika de Shemuel Rubisa ('Hon Rav, Sal.(1777

paso un arel por la butika me vido el chivit en la mano ('Hon Rav, Sal.(1777

vayamos a preguntar el inyan a el togar Bitula, i fuimos en su butika i le demandimos ke mos dishera eh 'haya 'ha-maase? ('Hon Rav, Sal.(1777

yo en la butika estava, tenia yo en la mano chivit vindiendo ('Hon Rav, Sal.(1777



84285

chaleadura (t.) f.

שריטה

scratch

i vimos ke tenia una chaldeadura de espada en la kara en la garganta (Devar Moshe, Sal. 1748)



84360

chalishear (t.) v.

התאמץ, עמל, עבד קשה

to make an effort, to work hard work

chalishearon kon el otro djidio ke saliera i el, no kijo, (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke muncho chalishearon de no desharlo ir de Rodes a Mitsrayim ke estava hazino i no eskucho (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



84765

chapalear (t.) v.

השתדל

to make efforts

en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



85420

charshí (t.) m.

שוק, יריד, בזר, רובע המסחר

market; marketplace; bazaar; commercial district

kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748)



86203

cherchilik (t.) m.

רוכלות

peddling

avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de cherchilik (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



86330

cheske (t.) adv.

'חבל, הכל היה אחרת אם ...'', הלוואי!

'Too bad everything would have been different if...', if only!

i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo kitaron i lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



86480

chibuk (t.) m.

מקטרת; נרגילה; פומית לסגריה; טבק

pipe; narghile; cigarette mouthpiece; tobacco

les demandi una braza para inchir el chibuk, le di a la ke trusho la braza una para (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el kushak i el chibukito ke se lo konosia yo ('Hon Rav, Sal.(1777

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777



86610

chicheklí (t.) adj.

פורח (מלא פרחים);פרחוני; נושא פרח בדש בגדו; שיש פריחה בעורו

flowering; floral, flowered; bearing a flower in the lapels of his garment; there's a rash in his skin

disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara chichekli i tenia guzanos en la boka (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



86820

chiflik (t.) m.

חווה, נחלה; בוסתן; מקור הכנסה שאינו כרוך במאמץ ועבודה

ranch, farm, estate; orchard; a source of income that involves no effort and work

este djiftlik de Zibanti es mio ke ansi tengo el hodjet de eyo komo es mio (Divre Rivot, Sal. 1582)

vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene chiflik por akel semti de los yurukes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



87130

chiko adj.

קטן

small

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



87160

chiko m.

נער, ילד קטן

little boy

pregunti a chikos i grandes por el cholak i me lo niegaron ke no savian nada ('Hon Rav, Sal.(1777



88420

chivit (t.) m.

מסמר בלי ראש בשימוש סנדלרים; דיבה; אינדיגו

headless nail used by cobblers; slander, defamation; indigo

paso un arel por la butika me vido el chivit en la mano ('Hon Rav, Sal.(1777

yo en la butika estava, tenia yo en la mano chivit vindiendo ('Hon Rav, Sal.(1777



88530

chizme (t.) m.

מגף, מגף קצר, ערדל; נעל, סנדל

boot, short boot, overshoe; shoe, sandal

i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



88550

chobán (t.) m.

רועה; אדם לבוש בבגדים רחבים גסים

shepherd; man dressed in coarse wide clothing

de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i topi kon un togar choban (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los kazalinos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i alkansaron dos blahos chobanes a el kamino i lo ivan yevando kon eyos baraber (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le disho un choban: no saves nada, akel yagdji ke mataron aki lo echaron en este dere ('Hon Rav, Sal.(1777



88720

cholak (t.) m.

גידם

someone who is missing one or both upper limbs

despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a dito arap ('Hon Rav, Sal.(1777

me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] bushkida del cholak ('Hon Rav, Sal.(1777

me disho: djidio, tente la boka kon mi i no avles nada, ke a el cholak ya lo mataron i lo echaron al pozo ('Hon Rav, Sal.(1777

pregunti a chikos i grandes por el cholak i me lo niegaron ke no savian nada ('Hon Rav, Sal.(1777



89050

chorro m.

זרם, שטף, זרם מים; פריצה פתאומית ועזה של נוזלים

current, flow, current of water; a sudden and violent burst of fluids

i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740)



89580

chul (t.) m.

שטיח גס, שמיכת צמר גס; שק; זוהמה

coarse rug, coarse woolen blanket; bag; filth

lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)



90090

churuk (t.) adj.

רקוב, רעוע; נכה, בעל מום, קיטע

rotten, rickety; disabled, handicapped, amputated

i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



90380

dada f.

מכה,סטירה, חבטה, דפיקה

blow, slap, thump, knock

i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740)

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)



90645

dag (t.) m.

הר

mountain

disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853)



90780

dainda (port.) adv.

עדיין; עוד, עוד יותר

still; even more

puede ser dainda tiene los vestidos del djidio en el tavan (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



91350

damlá (t.) f.

טיפה, נטף; צינית (שם של מחלה); שבץ לב, שיתוק

drop; stroke, paralysis

i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



91790

danyado adj.

פגוע, ניזוק, נפגע, מקולקל; מושחת; שנכנס בו דיבוק, מכושף; זועף, זועם, רגזן

damaged; corrupt; haunted, enchanted; sullen, angry, grumpy

Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las karas tenia buenas (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



92030

dar v.

נתן, העניק, מסר; תרם, נדב; צלצל; הכה; התרחב (בגד, נעל); (כאשר מופיע שם אחרי הפועל:) גרם, עשה

to give, to bestow; to donate; to ring; to strike; to expand (garment, shoe); (when appears after the verb :) to cause, to do

I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

I disho Yosef Maymon: para darla a otro mijor te la kiero dar a ti (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)

le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de matar (Bet David, Sal. 1740)

el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo enterrase djidio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)

Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke diesedes a k''r Baruh ... 100 kintalles de plomo por lo kual por el venirse non los avres dado (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados otro ke aogados (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i el otro estava dado kon balta en la kavesa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



93860

dátile m.

תמר (פרי)

a date (the fruit)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)



93990

davá (t.) f.

משפט, הליך משפטי, תביעה משפטית

trial, legal proceeding, lawsuit

le djuri yo ke non lo vo a dezir i non vamos a azer dava (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



94060

davka (ebr.) adv.

דווקא, במיוחד

exactly so, especially

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



94140

dayán (ebr.) m.

דיין, שופט

judge

demandimos por el matador Osman Basha para azermos murafa delantre el dayan kon el ('Hon Rav, Sal.(1777



94350

deaynó (ebr.) adv.

דהיינו, כלומר

that is

i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo enterro i kinze Ibraim Keaya ('Hon Rav, Sal.(1777



94470

debasho adv./prep.

מתחת, תחת

under

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande

el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon balta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat debasho el agua ('Hon Rav, Sal.(1777



94840

dedientro prep.

בתוך, מתוך

in, out of

en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740)

disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853)

vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay meana dedientro (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



95000

dedo m.

אצבע; כל דבר בעל צורת אצבע/ממדי אצבע

finger; anything with a finger shape/finger dimensions

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



95170

deenfrente adv.

ממול

in front of

un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853)



95660

degoyado adj.

שחוט, שנשחט בידי שוחט, טבוח

slaughtered, slaughtered by a slaughterer

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i estava el uno degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



95700

degoyar v.

שחט, טבח; ''שחט במחיר'' - מכר ביוקר רב

to slaughter; "to slaughter at a price" - to sell at a high price

ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo esperaron enel kamino i lo degoyaron (Hikre Lev I, Sal. 1853)



96280

deklarar v.

הצהיר, גילה דעתו, הודיע, הכריז; הסביר, הבהיר, פירש, שפך אור

to declare, to express his opinion, to announce, to declare; to explain, to clarify, to interpret, to shed light

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



96760

delantre adv. & prep.

לפני, מול, נוכח, בפני; קדימה, לפנים; בהשוואה ל-

before, opposite, forward; compared to-

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)



97500

demandar v.

שאל, ביקש, דרש, תבע, ביקש במפגיע

to ask, to demand

el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)

kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron los djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no eskaparon? (Yede David, Sal. 1867)

le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir fista agora? (Bet David, Sal. 1740)

me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke mataron a Shmoliko (Bet David, Sal. 1740)

fue ala kavane de Biekuoz, dearando si vino algun kaik del urdi (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)

avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de cherchilik (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos mozotros? ke tres presonas son loke lo mataron i el uno esta kon mozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i le demandaron por el otro potur de kien es? disho ke es de akel aboltado ishtipli ke estuvo en su kaza tres noches (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demando el djidio: komo fue este echo? le disho el turko: yo de ti no enkuvro nada. ('Hon Rav, Sal.(1777



97850

demaziado adj.

מוגזם, מופרז, יותר מדי,יתר על המידה, עולה על גדותיו

excessive, too much, overflowing

i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala kriatura tres anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



98270

demostrar v.

הראה, גילה, הודיע, הפגין, הורה, הדגים, הוכיח

to show, to discover, to announce, to demonstrate, to order

i demostrava kon las manos komo lo mataron i lo enterraron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



98430

demudar v.

שינה, החליף; החוויר, שינה פניו, השתנה, עבר תמורה; נפגם, התקלקל

to change, to replace; to become pale, to change his face, to change, to undergo change; to be damaged

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)



99450

deré (t.) m.

נחל, פלג, אשד, זרם; ערוץ, גיא, עמק

stream, waterfall; channel, valley

i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de agua (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

le disho un choban: no saves nada, akel yagdji ke mataron aki lo echaron en este dere ('Hon Rav, Sal.(1777



99720

derecho adv.

הישר, בקו ישר, למישרין

in a straight line, directly

ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



100240

derrokado adj.

חרב, הרוס

destroyed

vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los fierros estavan floshos (Amar Shelomo, Sal. 1864)

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)



101260

desbragado adj. & m.

חשוף שת, בלי מכנסים, ערום; חסר פרוטה, יחפן

with no pants, naked; missing a penny, barefoot

en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



103410

desgrasia f.

אסון, פורענות, מכה (מכות מצרים), צרה; אומללות; תאונה חמורה; תועבה

disaster, calamity, plague (plagues of Egypt), tribulation; unhappiness; serious accident; abomination

bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



103710

deshar v.

עזב, השאיר, נטש, זנח, הזניח; ויתר על, מסר, נכנע, נתן ל-; עזב מקום עבודה, התפטר; הוריש, ציווה, הנחיל

to leave, to abandon, to neglect; to give up, to deliver, to submit, to give to; to leave a job, to resign; to bequeath

ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke muncho chalishearon de no desharlo ir de Rodes a Mitsrayim ke estava hazino i no eskucho (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los echaron a la mar (Yede David, Sal. 1867)

non lo desho ir Reuven ... sinon ke fuese ed de lo sigiente (Divre Rivot, Sal. 1582)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)

i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i se fueron los ladrones kon los dos blahos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



104030

desharse v. refl.

נתן לעצמו, הרשה לעצמו

to give to oneself, to afford

le disheron komo vino un kaik viekujli, se desho venir el reiz del kaik (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)



104610

deskaer/se v./v. refl.

פג, פקע, הגיע מועד פרעון; ירד מגדולה, שקע, נפל, תשש, נחלש, התערער, בלה, ירד מנכסיו, פחת, התנוון

to expire; to lose his greatness, to sink, to fall, to weaken, to be undermined, to lose his assets, to degenerate

i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)aa



105250

deskargar v.

פרק משא, הקל עול, שחרר, פטר מחובה, ירה

to unload, to relieve, to release, to shoot

i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las mansanas ke yevava el en la ibe (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



107100

deskuvrir v.

גילה, הסיר הלוט, גילה לעין כל, חשף, מצא

to discover, to unveil, to reveal to all, to reveal, to find

deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

vino la mujer de Perkos i lo konto a las mujeres djudias en sekretamente a ke non lo deskuvran (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



108260

desnudar v.

הפשיט, עירטל

undress

me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748)

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)



108770

despartirse v. refl.

נפרד, נבדל, הבדיל עצמו, התפלג, התפרק (חברה)

to separate, to differentiate, to differentiate oneself, to divide, to disintegrate (company)

i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las mansanas ke yevava el en la ibe (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



109010

despecho m.

מורת רוח, דאבון לב, כאב לב, יאוש, מרירות נפש; טינה, איבה, תרעומת; התנהגות חוצפנית ואכזרית

resentment, anguish, despair, bitterness of soul; enmity; cheeky and cruel behavior

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



109100

despedasado adj.

קרוע, לבוש סחבות/ קרעים; מבותר, משוסע, מנותח לנתחיו

torn, wearing rags; cleft, dissected into pieces

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)



110120

después prep.

אחר כך, אחרי; נוסף ל-

then, after; in addition to-

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un arel i me konto todo el arel asigun me disho el arap ('Hon Rav, Sal.(1777



111770

detadrarse v. refl.

התעכב, התאחר

to linger, to be late

i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a resgatarlo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



111910

detener v.

עיכב; החזיק ב-, תפס, ריסן, בלם, חסם, עצר

to delay; to hold, to grab, to restrain, to brake, to stop

Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)



112000

detenerse v. refl.

התעכב, השתהה, נעצר; התאפק, ריסן עצמו, שלט ברוחו; נמנע; בזבז זמנו; החזיק עצמו ל-, נהג בגאווה/יהירות

to linger, to stop; to restrain himself, to control his spirit; to avoid; to waste his time; to cosider himself as, to behave with pride/arrogance

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

estando en el kamal de la nave deteniendose le dieron kon tufek i lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777



112150

determinar v.

קבע, הגדיר

to determine, to define

kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



112260

detrás prep.

אחרי, מאחורי; לפי, כפי, בהתאם ל-

after, behind; according to, as

un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



112670

dever/se v.

היה חייב/מחוייב, חב; היה צריך

to be obligated, to be in debt

le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me maten (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



116030

dezir v.

אמר, הגיד, ניסח, הביע, ביטא (בכתב או בעל פה), דיקלם, פקד; היטיב עם

to say, to formulate, to express (in writing or orally), to recite, to command; To do good with

Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo

Estando eya en la eskalera asentada la dicha Rika (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



118910

día m.

יום, יממה

day

i kedo el magazen sin shomer de dia i de noche unos kuantos dias (Amar Shelomo, Sal. 1864)

en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)



120290

dicho m.

מאמר, אמירה, דו''ח; צו, פקודה

article, statement, report; order, ordinance

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



120325

dicho adj.

האמור

that said

en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)



120690

dientro prep.

בתוך, ב-

inside, in

enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748)

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



122180

dinero m.

כסף, מטבע; הון

money, currency; fortune

en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



122390

Dio m.

אלוהים, אל; דבר מה אהוב מאוד ונערץ

God; something very beloved and revered

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



122980

dip (t.) m.

תחתית, קרקעית, עומק, תהום

bottom, depth, abyss

i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos leshes a el dep de un yol (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



124870

dispuesto adj.

נכון, מוכן, ערוך, פנוי, זמין, נוטה ל-

ready, available, prone to

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



125240

dito (it.) adv. & adj.

באותו אופן, כנ''ל, כאמור; האמור; פלוני

in the same manner, as above, as aforesaid; the aforesaid; certain

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparnm los djenisaros en Vardalosa a ditos muchachos (Bet David, Sal. 1740)

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)

en akeya ora lo mitieron en kadenas al dito togar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

eyos saven sierto komo el dito Shaul lo yamavan "hamoriko" (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a dito arap ('Hon Rav, Sal.(1777

i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo enterro i kinze Ibraim Keaya ('Hon Rav, Sal.(1777



126030

djaketa f.

מיקטורן, מעיל קצר, ז'קט, וסט

short coat, jacket, vest

estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i djaketa de gualiansa (Yede David, Sal. 1867)

i una yara enla kavesa kon una djaketika de djit (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



126975

djenísero/djenísaro cf. yenicherí

akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la kulpa (Bet David, Sal. 1740)



127010

djente f.

בריות, בני אדם; קרובים, משפחה רחבה

human beings; relatives, extended family

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

i komo supieron haber el kazal salieron djente a bushkar el lesh (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



127410

djereme/t (t.) m.

קנס, הוצאה ללא תועלת

fine; useless expense

ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparon los djenisaros en Vardalosa a ditos muchachos (Bet David, Sal. 1740)



127620

djidió m. & adj.

יהודי

Jew, jewish

i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron ls djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no eskaparon? (Yede David, Sal. 1867)

i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es aboltado de djidio (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i le demandi el togar: tu los vistes a estos djidios matados? (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

no salieron de Varacha para este kamino de los yurukes otro ke estos dos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



127810

djignishear (t.) v.

עמל, התייגע, התאמץ, נאבק

to toil, to tire, to strive, to struggle

i estuvieron djignisheando i no pudieron asta ke se dieron en mano i mataron a los sinko djidios i a Kara Uglan ('Hon Rav, Sal.(1777



128190

djirar v.

חג, סבב, הסתובב; סובב; הפעיל, ניהל; הסב (המחאה, שיק, שטר); קפץ בחבל

to circle, to turn, to turn around; to revolve; to operate, to manage; to convert (check); rope jump

ivan djirando la vela para Chinir (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



128330

djit (t.)

אריג כותנה פשוט מודפס-פרחוני

simple printed-floral cotton fabric

i una yara enla kavesa kon una djaketika de djit (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



129170

djudía f.

יהודיה; עוזרת בית בשכר יומי

jewish woman; daily maid

pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853)



129200

djudio m. & adj.

יהודי

jew, jewish

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



129210

djudio/djidio m.

ספניולית, איספניולית, ג'ודיזמו

judeo-spanish, ladino

i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus ayaktashes suyos los sonbayeron ke fuera kon eyos para matarlo a el djudio (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

vini a rekavdar el veresiye del djudio ke mataron aki (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



129290

djugar v.

שיחק, השתעשע, התבדר; ניגן על כלי נגינה; הימר, שיחק משחקי מזל; לגלג; נע, זע במקומו (יש לו ''שפיל'')

to play, to have fun; play a musical instrument; to gamble, tp play games of chance; to mock; to move, to move in its place (it has a displacement space)

Shemuel Kalderon me yamo ami ake fuera a djugar kon el, i yo yami le-Gavriel ... i fuimos los dos adjugar kon el i mos asentimos adjugar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



129700

djuisio m.

משפט, דין, פסק דין; דעה, שיפוט, תחושה

justice, judgment; opinion, judging, feeling

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



129760

djuma (t.) f.

תפילה מוסלמית; מסגד

muslim prayer; mosque

tu kunyado Yosef se murio en la djuma de Shiron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



129850

djunta f.

ישיבה, התכנסות, מועצה; קבוצה, חבורה; זוג, צמד; יחסי מין

meeting, gathering, council; group, bunch; pair; intercourse

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



129865

djunto adv.

ביחד

together

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

disho ke ay un mez i medio ke se fue a la Rila djunto kon un aboltado ishtipli (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



129970

djurar v.

נשבע

to swear

le djuri yo ke non lo vo a dezir i non vamos a azer dava (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777



131520

dolor f. & m.

כאב, מכאוב, ייסורים; צער

pain, ache, anguish; grief

mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era konsolo morador de Raguza ke era mi amigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



131941

dona f.

גבירה, גברת

lady, ma'am

desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su dota sien duk[ados] (Torat Emet, Venezia 1626)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)



132730

dota f.

נדוניה, נדן, מוהר

dowry

desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su dota sien duk[ados] (Torat Emet, Venezia 1626)

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



132760

dotor (port.) m.

רופא, דוקטור

doctor

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



133910

duenyo m.

(משמש רק בפתגמים) בעל, בעל בית; ארוע

(used only in proverbs) husband, landlord; event

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



133980

dukado m.

דוקט - מטבע זהב ישן

an old gold coin

sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740)

i Vida ... lo resivio el dukado ... i le dio a Zeharia un menduhie por senyal (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su dota sien duk[ados] (Torat Emet, Venezia 1626)



134280

dulse m.

ריבה, קונפיטורה, מרקחת

jam, marmalade

la mujer de Perkos fue a vijitar ande una vlaha, le dio adulsar; le demando: de ande tomates este dulse? le disho de la ermana de Chilibon (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



136040

ebreo n. & adj.

עברית, עברי

Hebrew, Hebrew

deklaro aver fecho de mi mno una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



136190

echado adj.

גולה, מגורש, מורחק, מוחרם, מנודה; שוכב, שכוב

exiled, expelled, confiscated, ostracized; lying down

le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740)

i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol (Hikre Lev I, Sal. 1853)

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria eskapar i no pudo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva ruvia viejo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



136260

echar v.

זרק, השליך, הטיל; ירה; דחה מ-; השכיב; גרש, גרש אשה; הפעיל

to throw; to shoot; to reject from; to lay down; to expel, to divorce; to activate

en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)

deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los echaron a la mar (Yede David, Sal. 1867)

akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la kulpa (Bet David, Sal. 1740)

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



137560

echarse v. refl.

שכב, שכב לישון; הטיל עצמו, החל

to lie down, to lie down to sleep; to begin

i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

mos espantimos, mos echimos ala mar i el Hayim nz' se echo ala mar, i mozotros suvimos en tierra (Yede David, Sal. 1867)

i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat debasho el agua ('Hon Rav, Sal.(1777



138000

echo m.

עבודה, עסק, משלח יד, עיסוק, מסחר, התעסקות, עניין, מעשה

work, business, occupation, trade, dealing with, interest, deed

Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las peshkeras (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la ishtira ('Hon Rav, Sal.(1777

le demando el djidio: komo fue este echo? le disho el turko: yo de ti no enkuvro nada. ('Hon Rav, Sal.(1777



138300

ed (ebr.) m.

עד

witness

Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

seash edim ke este rubie de oro le do a Vida por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

non lo desho ir Reuven ... sinon ke fuese ed de lo sigiente (Divre Rivot, Sal. 1582)



138650

edut (ebr.) m.

עדות, אישור

testimony, confirmation

Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos parese a vozotros? (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



141900

elguego adv.

אחר כך

later

i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



141910

elguenga/eluenga f.

לשון

tongue

kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)



142680

embarkar v.

עלה על אניה/מטוס, הפליג; העמיס

to get on a ship/plane

enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i se enbarko en Pasha Limani, el kon los kuatro marmaralis yom shishi en un Sakis kaik para ir le-Kushta i tomar kaik para ir a Marmara i enbarkar el salado i traerlo le-Saloniki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



142690

embarkarse v.

הפליג

to sail

el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i se enbarko en Pasha Limani, el kon los kuatro marmaralis yom shishi en un Sakis kaik para ir le-Kushta i tomar kaik para ir a Marmara i enbarkar el salado i traerlo le-Saloniki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

senti ke estavan diziendo dos felahin de akeya djirma ke se en barko (Bet David, Sal. 1740)



143170

embiar v.

שלח, שיגר

to send, to launch

enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



143500

emborracharse v. refl.

השתכר, שתה לשכרה

to get drunk

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)



143880

embrujado adj.

מבולבל, מלופף

confused, twisted, wrapped

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i estava el uno degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



144200

emburujar v.

פיתל, עיקם; עיוות את הדברים, דיבר בצורה מבולבלת; עטף, ציפה, ארז; רימה; הכזיב; גרם ריב ומדון

to twist; to distort things, to speak in a confused way; to wrap, to pack; to deceive; to disappoint; to cause a quarrel

lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)



144950

empasadas adv.

בעבר, לפני זמן

in the past, some time ago

disho: enpasadas ay un mez i medio ke se fueron dos presonas de eyos a Rila Manasteri i no vinieron (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



145440

empero/emperó conj.

אבל, אולם, ברם

but, however

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



145470

empesar m.

התחלה

beginning

i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



145500

empesar v.

התחיל, החל, פתח

to start, to begin

vidi unas kuantas kristianas, me aserki serka eyas i enpesi avlar kon eyas (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i kitaron los potures i enpeso a yorar ke disho: este es el vestido de mi ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

se apararon i vieron ke era Kara Uglan, enpesaron a echarle tufekes asta ke lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777



145550

empesarse v. refl.

התחיל

to start, to begin

paso zeman, un mez o mez i medio, se enpesaron a bushkar a estos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



146110

empleado adj.

משומש, שהשתמשו בו; מועסק, שכיר

used; employed, employee

i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado konmigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



146840

emprimero adv.

בתחילה, ראשית כל

initially, first of all

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

respondio el kieradji: kale ke me mates a mi enprimero para ke tokes al djidio ('Hon Rav, Sal.(1777



147200

enalto adv.

בגובה, לגובה

in height

i la turka ke morava en una kaza enalto lo vido komo los dos lo mataron (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



147370

enbasho adv.

למטה, על הארץ, על הרצפה

downstairs, on the ground, on the floor

i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol (Hikre Lev I, Sal. 1853)



148940

endjuntos adv.

ביחד

together

ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



149980

enfilendrarse v. refl.

שקע במרה שחורה, נעשה מדוכדך

to sink in black bile, to become depressed

le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen enfitado i no vernan kristianos. (Amar Shelomo, Sal. 1864)

puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta enfitado [inenfitado(?)] (Amar Shelomo, Sal. 1864)



150550

enfrente adv.

ממול, מול, נוכח; נגד

against, in front of, opposite to

estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo enterraron enfrente del kazal (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava alado de eyos en la mar ('Hon Rav, Sal.(1777



151290

englenear (t.) v.

בידר, שעשע, העסיק מישהו כדי להשכיח ממנו דאגה/מכאוב; פטפט, שוחח; השיא מישהו בהבטחות שוא

to entertain, to amuse, to keep someone busy to make him forget worry/pain; to chat, to converse; to suggest someone with false promises

i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: topastesh al kavo akel djidio vuestro ke vos se aogo enel agua? (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



151300

englenearse (t.) v. refl.

התבדר,השתעשע, נהנה, העסיק עצמו בדברים המשכיחים דאגה/מכאוב; התעכב, עצר בדרך, התבטל, טייל להנאתו

to have fun, to enjoy, to engage oneself in things that make forget worry/pain; to be delayed, to stop on the way, to idle away, to walk for pleasure

despues sali a englenearme en la butika de Shemuel Rubisa ('Hon Rav, Sal.(1777

ke estava lakirdi entre eyos u-betoh de lakirdi demandaron ditos tabakes a un tabak de eyos ke se fue a Zagora ? ama se engleneo muncho en Zagora ('Hon Rav, Sal.(1777

le preguntaron dito yoldashes al togar: porke te engleneastes muncho, ke no es tu uzansa? ('Hon Rav, Sal.(1777



153420

enkanyado adj.

מלוכלך, מזוהם, מטונף,מרופש, דלוח, עכור

dirty, filthy, muddy, murky

i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas i de arena de el rio i se las alimpyi kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



154610

enkolgar v.

תלה, הוקיע

to hang

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



154670

enkomendado adj.

מצוּוה, מוזמן

who is commanded, invited

los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los kazalinos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



155700

enkuvrir v.

החביא, הסתיר, הצפין, שמר בסוד

to hide, to keep secret

le demando el djidio: komo fue este echo? le disho el turko: yo de ti no enkuvro nada. ('Hon Rav, Sal.(1777



156210

enmedio adv.

באמצע

in the middle of

i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i le respondi ke ad ayom no esta en medio (Hikre Lev I, Sal. 1853)



156540

enmientres adv.

בינתיים, בעוד, בעוד ש-

in the meantime, while

enmentres ke fue su mesharet a topar la moneda ('Hon Rav, Sal.(1777



156750

enojo m.

כעס, זעם, מורת רוח

anger, rage, resentment

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)



157600

enriva prep.

מעל, על גבי

above, on top

i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)

le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos harvaron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon podrido (Divre Rivot, Sal. 1582)

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i enriva estava el mansevo de barvika preta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva ruvia viejo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



158130

ensangre(n)tado adj.

שותת דם, מדמם

bleeding

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



158140

ensangrentar v.

דימם

to bleed

en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740)



159890

entender v.

הבין, תפס (שכלית)

to understand, to perceive

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



160290

entero adv.

לגמרי

completely

los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los kazalinos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



160340

entero adj.

שלם, בלי פגם, מלא, כולל, כולו

complete, flawless, inclusive

le demandi en ken esta la ropa i me disho: en un arel i el ayaktash mio tiene el vestido entero (Hikre Lev I, Sal. 1853)

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



160360

enterrado adj.

קבור

buried

deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i me konto Adji Merkado: fui en bushkida de estos djidios i los topi alos sinko djidios enterrados en Karada (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



160410

enterrar v.

קבר, טמן, הטמין

to bury

siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853)

le disheron: tu seas sano! aki murio de landre i lo enterrimos (Amar Shelomo, Sal. 1864)

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

i demostrava kon las manos komo lo mataron i lo enterraron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo enterrase djidio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i la noche de alhad sigiente lo enterraron vestido ayi (Torat Emet, Venezia 1626)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i lo enterraron los hirvates para ke no se supiera (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo enterraron enfrente del kazal (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

siendo ya avian guzaneado, los enterrimos todos dos en un kavo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

disho ke lo mataron i lo enterraron en la guerta, esto sinti ('Hon Rav, Sal.(1777

i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo enterro i kinze Ibraim Keaya ('Hon Rav, Sal.(1777

lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo kitaron i lo enterraron en una bahche ('Hon Rav, Sal.(1777



161780

entrar v.

נכנס, חדר; התכווץ

to enter, to penetrate; to shrink

buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)

entro agua toh de el kaik ke estava burakado i se batereo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en sangre (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



162410

entregar v

מסר, הפקיד בידי; הלשין

to deliver, to entrust to the hands of; to inform on

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



164060

enverano m.

קיץ

summer

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



165130

ermaniko m.

האח הקטן, הצעיר

the little brother, the younger one

despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



165150

ermano m.

אח

brother

sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740)

disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)

somos parientes ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos segundos, ke su padre kon mi padre eran primos ermanos (Torat Emet, Venezia 1626)

i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a resgatarlo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

un djidio sabundji ke salio de Bazaria para irse a Saloniki kon un kieradji ermano de Karaman Uglu lo mataron por Kopla ('Hon Rav, Sal.(1777



165270

ermení/erminí (t.) m.

ארמני

Armenian

kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le pregunti al ermini ni var ni yok i ke uvo delos djidios (Yede David, Sal. 1867)

un ermini amigo ke le vendi ropa i se fue para Izmir (Yede David, Sal. 1867)



165420

ermozo adj.

יפה, נאה, הדור, אסטטי

beautiful, handsome, aesthetic

vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke fermoza riza i disho al mansevo: deshanos ver esa riza (Divre Rivot, Sal. 1582)



167165

eskachado adj.

מעוך

crushed

i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la seja de las karas i lo konosi (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



167170

eskacharse v. refl.

התעוות מהתרחבות

to contort from expansion

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



167310

eskala f.

רציף, מעגן; תחנת ביניים; פיגום

dock, anchorage; Intermediate station; scaffolding

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)



167520

eskalera f.

סולם, מדרגות

ladder, stairs

Estando eya en la asentada la dicha Rika (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande



167900

eskapar v.

גמר, סיים, השלים, כילה; חמק, השתמט; הציל, הושיע

to fnish, to complete; to dodge; to save

savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron los djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no eskaparon? (Yede David, Sal. 1867)

i los alevanto el muftish en prezo, i despues ke estuvieron unos kuantos dias en prezo vieron ke no avia haluka de eskapar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria eskapar i no pudo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



168030

eskaparse v. refl.

נמלט, ברח, התחמק; ניצל, נושע; נגמר

to escape, to flee, to dodge; to be saved; to be finished

tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga ispat ke lo deshastes en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



169740

eskonder v.

החביא, הסתיר, הצפין, העלים; האפיל

los arelim de el kazal los eskundieron por miedo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



169760

eskonderse v. refl.

התחבא, הסתתר

to hide oneself

i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo kitaron i lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



169810

eskondido adj.

חשאי, סודי; חבוי, נחבא, נסתר

secret, confidential; hidden, concealed

me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke mataron a Shmoliko (Bet David, Sal. 1740)



170410

eskrito adj.

כתוב

written

porke kon estos tenaim me destes kidushin, komo esta eskrito en el shetar (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



170470

eskritura f.

כתב, כתב יד; ניהול ספרים

handwriting; book management

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



170520

eskrivanía

קלמר; קסת; עט

pencil case; inkwell; pen

le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la eskrivaniya i el tefter ... de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)



170540

eskrivano m.

סופר, לבלר, סופר סת''ם

scribe (bibl.), clerk, scribe of Tora scrolls

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios se fundieron kon dita saetia (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



170570

eskrivir v.

רשם, כתב

registerer, court clerk

Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke diesedes a k''r Baruh ... 100 kintalles de plomo por lo kual por el venirse non los avres dado (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



170600

eskrivirse v. refl.

נרשם; התכתב

to register; to correspond

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)



170750

eskuchar v.

האזין, הקשיב; ציית, שמע בקול; שינן (שעור, תפילה)

to listen, to listen; to obey, to memorize (lesson, prayer)

i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me eskucho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



171860

esmersar v.

קנה, רכש, עשה קניות

to buy, to shop

i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado konmigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



171870

esmerso m.

קניה, רכישה

buying

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



172090

espada f.

חרב, סיף

sword

i vimos ke tenia una chaldeadura de espada en la kara en la garganta (Devar Moshe, Sal. 1748)

i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon espada a los sinko djidios ('Hon Rav, Sal.(1777



172145

espadada f.

דקירת חרב

a sword stabbing

i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748)

i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748)



172460

espander v.

פיזר, זרה; פרש, גלל; תלה/פרש כביסה ליבוש

to disperse; to spread, to scroll; to hang/spread laundry for drying

od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



172530

espandido adj.

מפוזר, נפוץ, פרוש

scattered, spread out

i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



172590

espandir v.

פירסם, הפיץ, הודיע, פירסם ברבים; פיזר, פרש, מתח, גלל; תלה לייבוש

to distribute, to announce, to publicize; to spread, to scatter, to stretch, to scroll; to hang for drying

i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un rubie de oro i le disho: esto es por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



172650

espantar v.

הפחיד, הבעית, החריד, הבהיל

to scare, to frighten, to terrify,

i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)



172670

espantarse v. refl.

פחד, ירא, התירא, נבהל, נבעת, נחרד, נאחז פחד

to be afraid, to panic, to be anxious, to be filled with fear

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)

i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853)

mos espantimos, mos echimos ala mar i el Hayim nz' se echo ala mar, i mozotros suvimos en tierra (Yede David, Sal. 1867)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

esto me disho i no le avli mi-siba ke me espanti (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me maten (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



173620

esperar v.

קיווה, ציפה, ייחל, חיכה

kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo esperaron enel kamino i lo degoyaron (Hikre Lev I, Sal. 1853)



174160

espindja f.

גרב, ספחת, בהרת

tenia barvika roya i una senyal en el kueyo komo una espindja ('Hon Rav, Sal.(1777



174555

espoliador m.

פושט עור, מפרק בשר

i el espoliador dicho echo el rinyon dela mano enel lodo (Divre Rivot, Sal. 1582)

yo vide sakar una kolia buena del karnesero turko espoliador del karnes de djudio (Divre Rivot, Sal. 1582)



176520

este/esta/esto adj. dem.

זה/זו

en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el buluk bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



177470

esto pron. dem.

זה, הזה

en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



177750

estonses cf. entonses

Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



178340

estrecho adj.

דחוק, לחוץ, צר; הדוק; דחוק (כספית); קמצן, מוציא כספו בקמצנות

siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



180180

etsétera

וכו'

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



181320

eya/eyos/eyas pron.

היא, הם, הן

I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



181340

eyo pron. pers.

הזה

este djiftlik de Zibanti es mio ke ansi tengo el hodjet de eyo komo es mio (Divre Rivot, Sal. 1582)



182390

fakir (t.) m.

נזיר הודי, פאקיר; מסכן, עני

indian monk, fakir; poor man

buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



182460

faktura f.

חשבונית מס, פקטורה, רשימת משלוח; עשיה, מעשה

tax invoice, invoice, shipping list; doing

mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon kinian i por seer verdad afirmo mi nombre (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



182670

faldukera/faldukuera f.

כיס, ארנק

pocket, wallet

od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

sako r' Yom Tov ... un perah veneziano nuevo de la faldikera (Divre Rivot, Sal. 1582)



183160

falta f.

משגה, שגיאה, טעות; פגם; עבירה, עוון, חטא, אשמה; חוסר, חסרון, מחסור

error, mistake; defect; offense, iniquity, sin, guilt; lack, scarcity

i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya falta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



185480

feder v.

הסריח, הבאיש, העלה צחנה, הדיף ריח רע, הצחין; הטריד, הפריע

to stink; to disturb

i disho el turko en sakandolo: O! komo fiede! (Divre Rivot, Sal. 1582)



185650

fedor m.

סרחון, צחנה, באשה, ריח רע; שערוריה; שחצנות, רהב

stench, bad smell; scandal; arrogance

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)

i me ayegi a ver i dela fedor non pudi estar i yo dishi: mira ke afilu el perro non la kiere komer dela fedor (Divre Rivot, Sal. 1582)



185670

fedorento adj.

מסריח; שחצן; חסר כל ערך, עלוב

stinking; arrogant; worthless, miserable

le arrevento en la mano i se le incho de agua fedorenta (Divre Rivot, Sal. 1582)



185780

felah (t.) m.

פלח, ערבי כפרי

farmer

senti ke estavan diziendo dos felahin de akeya djirma ke se en barko (Bet David, Sal. 1740)



185990

fener/fenel (t.) m.

פנס, פנס רחוב; מגדלור

flashlight, street lamp; lighthouse

salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



186345

ferkata/fergata (it.) f.

ספינה

ship

ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no paresio otros ke los 3 djidios i 2 goyim, ke fue grande milagro (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



187120

fez (t.) f.

פז, תרבוש תורכי; חלק מן הקופיה (כיסוי ראש נשי סלוניקאי)

fez; part of the kofia (Salonica female headdress)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



187260

fiar v.

מסר/הפקיד למשמרת (דבר יקר/ חשוב למוסר); נתן אמון ב-; מכר באשראי; השגיח מקרוב, עקב אחרי

to give/deposit (something precious/important to the submitter); to trust in; to sell on credit; to watch closely, to follow

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)



187640

fierro m.

ברזל; עוגן

iron; anchor

vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los fierros estavan floshos (Amar Shelomo, Sal. 1864)

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)



189760

firmar v.

חתם

to sign

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



190000

fista prep.

עד

up to, until

i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir fista agora? (Bet David, Sal. 1740)



191250

flosho adj.

רפוי, רפה, רופף, חלש, חסר להיטות, נרפה

loose, limp, weak, lacking eagerness, sluggish

vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los fierros estavan floshos (Amar Shelomo, Sal. 1864)



191665

foluka f.

סירה

boat

enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



191790

fonder/se cf. undir/se

mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



191840

fondo adj.

עמוק

deep

siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



193080

fortuna (.t.) f.

סערה, סערת ים

storm, sea storm

en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

le dishi yo: dime ke te paso por la kavesa? en alguna fortuna te topates? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



193980

fransez m. & adj.

צרפתית; צרפתי

French

i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



194520

frente f.

מצח

forehead

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)

un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i le vidi las karas i la frente i i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i se las alimpyi kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



195020

frío m.

קור, צינה; חום קדחת

cold; fever

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



195940

fuerte adj.

חזק, חסון, קשה, עז; נמרץ, תקיף, סמכותי; נוקשה, קשיח, קשוח, חמור; שובב

strong, sturdy, hard, fierce; vigorous, firm, authoritative; stiff, hard, tough, severe; naughty

en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon espada a los sinko djidios ('Hon Rav, Sal.(1777



196060

fuír v.

ברח, נס, נמלט; נמנע מ-; סטה מ-

to run away, to escape, to flee; to avoid; to deviate from

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



196240

fuírse v. refl.

הסתלק, ברח, נמלט, חמק, התחמק, נעלם

to get away, to run away, escape, to slip away, to dodge, to disappear

despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853)



197860

galah (ebr.) m.

כומר

priest

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



198120

galeón m.

ספינת מפרשים קדומה; אדם גבוה וארך צואר

an ancient sailing ship; a tall man with a long neck

i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



198360

gam (ebr.) adv.

גם

also

gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

gam le vidi el siman dela mila ke tenia komo de djidio mila u-fria (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me eskucho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



198820

ganansia f.

רווח, הכנסה, תקבולים, שכר; זכיה; רכוש

profit, income, receipts, wages; winning; property

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



199100

gancho m.

וו, אנקול, קרס; חכה, צלצל; וונעילה; עוגן; מסרגה

hook; fishhook; locking hook; anchor; knitting needle

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



199860

garganta/gargante m.

גרון, צואר

throat, neck

i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748)

i vimos ke tenia una chaldeadura de espada en la kara en la garganta (Devar Moshe, Sal. 1748)

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i estava el uno degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria eskapar i no pudo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777



200480

gasim (ebr.) m. pl.

סוג של מטבע

type of currency

estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853)



200580

gastar v.

בזבז, הוציא כסף; בילה, כילה, קלקל, מירטט

to spent, to spent money; to spoil

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



200670

gaste m.

הוצאה, הוצאות

expenditure

i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon kinian i por seer verdad afirmo mi nombre (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



201530

gayina f.

תרנגולת

hen

Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



201770

gaytán (t.) m.

סרט קישוט, שנץ, פס, שרוך, פתיל, חבל דק

decorative ribbon, lace, stripe, drawstring, thread, thin rope

unos arnautes me vinieron ala butika kon gaytanes; avlando kon eyos por el ne'herag me disheron: ya saves ken lo mato? (Hikre Lev I, Sal. 1853)



202190

gemidjí (t.) m.

ספן, מלח

sailor

en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

komo toparon kon kuatro yemidjis de el kaik ke se fondio (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

mozotros ke eramos sesh yemidjis` i el kapitan i doa arelim yapidjis i katorze almas de djidios entre ombres i mujeres (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

topi a un yemidji ke le avia dado una karta para el urdi i vino el dito a Kosta sin konoserlo yo, me dio el a mi ashlablik (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)

kuando Sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



202340

gerra f.

מלחמה, קרב

war, battle

les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



203520

godriko adj.

שמנמן

chubby

el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



203530

godro adj.

שמן, עבה, סמיך, עתיר שומן

fat, thick, high in fat

no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)



203640

gol (t.) m.

אגם

lake

i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol de agua (Hikre Lev I, Sal. 1853)



203780

golfo m.

מפרץ

gulf

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



204600

gota/gote/gotea (2) f.

טיפה, נטף; צֳרִי

drop; balm

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)



204910

goy/goyá (ebr.) m./f.

גוי (במיוחד מוסלמי)/גויה

gentile (especially Muslim)

un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

disho [...] a los goyim: tanto pan i sa ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740)

le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740)

otro turko goy ke disho ke estava al nalbant dukyeni (Hikre Lev I, Sal. 1853)

ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no paresio otros ke los 3 djidios i 2 goyim, ke fue grande milagro (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

estando en la Moria vino un goy yavan i konto dela perdida del navio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



204920

goyim (ebr.) m. pl.

גויים, נוכרים

gentiles, foreigners

estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740)



205620

grande adj.

גדול, גבוה, מבוגר

big, tall, mature

pregunti a chikos i grandes por el cholak i me lo niegaron ke no savian nada ('Hon Rav, Sal.(1777



206150

grasia f.

חן, חסד, קסם; חסד עליון

grace, kindness, charm; Supreme Grace

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



206780

grego n.& adj.

יווני; יוונית (השפה)

Greek; Greek (language)

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



207160

gritar v.

צעק, זעק, צרח, צווח, קרא בקול; רגז, קצף; גער, נזף

to shout, to scream, to call aloud; to Irritate, to become angry; to scold, to rebuke

i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



207400

grosh (t.) m.

מטבע קטן (גרוש, אגורה)

small currency (penny)

respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)

ke le fayaron la manta i la yapindja kolorada i los dies grosh (Bet David, Sal. 1740)

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i yevava sah ma de kara groshes (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo enterro i kinze Ibraim Keaya ('Hon Rav, Sal.(1777



207460

groshiko (t.) m.

מטבע קטן דל ערך

poor value currency

I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



208910

guerta/guerte f.

גן, גינה, גן ציבורי, פארק; גן ירק

garden, public garden, park; vegetable garden

disho ke lo mataron i lo enterraron en la guerta, esto sinti ('Hon Rav, Sal.(1777



210280

guzaneado adj.

מתולע, שורץ תולעים, מלא רימה

wormy, infested with worms, full of maggots

siendo ya avian guzaneado, los enterrimos todos dos en un kavo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



210390

guzano m.

תולעת

worm

disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara chichekli i tenia guzanos en la boka (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



210680

gyurultí m.

צעקה, צווחה; רעש, מהומה

shouting, screaming; noise, commotion

estava en Bovoro i vido un yurulti de djidios (Hikre Lev I, Sal. 1853)



210730

haber (t.) m.

ידיעה, חדשה, בשורה, הודעה

news, tidings, message

I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

akel kodja Avraam Kiestirli no ay algun haber de el? (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

le dishe yo: otro haber no ay sino ke se perrio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853)

respondieron ke no tenian haber (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

asta agora ya uvieron mandado los ladrones haber por su resgate (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i komo supieron haber el kazal salieron djente a bushkar el lesh (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



211420

haham (ebr.) m. & adj. (pl. hahamim)

חכם, ידען, למדן, מלומד; רב ספרדי

smart, knowledgeable, learned; Sephardic rabbi

pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



212110

halka (t.) f.

טבעת, חוליה; עגיל

ring, link (chain); earring

Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



212180

haluká (ebr.) f.

חלוקה (צדקה לעניי א''י); חילוק, דעה חולקת; אפשרות להתרחש

Haluka (charity for the poor of holy land); disagreement, dissenting opinion; possibility to occur

i los alevanto el muftish en prezo, i despues ke estuvieron unos kuantos dias en prezo vieron ke no avia haluka de eskapar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



212330

ham (ebr.) cf. han

despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la moneda de un kavo ('Hon Rav, Sal.(1777

estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la ishtira ('Hon Rav, Sal.(1777



212350

hamal (t.) m.

סבל, סוור; כינוי לאדם גס הליכות

porter; a nickname for a rude person

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



212570

hamor/a (ebr.) n.

חמור/אתון, בהשאלה: טיפש, אוויל, חסר דעת, שוטה

donkey, metaphorically: stupid, foolish, ignorant

i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon kuchiyo (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



212580

hamoriko (ebr.) m.

עַיִר, חמורון

donkey-foal

eyos saven sierto komo el dito Shaul lo yamavan "hamoriko" (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

mozotros ya saviamos komo fueron matados el sutchi i el hamoriko (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



212630

han (1) (t.) m.

חאן, אכסניה, פונדק דרכים

khan, hostel, roadside inn

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vino un tabak dela Ohri a el han i fui a ver (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay meana dedientro (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



212730

handjí (t.) m.

אכסנאי, בעל אכסניה; בעל בית הדוחס הרבה אנשים לדירות זעירות

innkeeper, owner of a hostel; a landlord who crams a lot of people into tiny apartments

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



213030

hanuká (ebr.) f.

חנוכה; תאריך רחוק, רחוק בזמן

Hanukkah; a date far, far away in time

ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



213310

haradjero/harachero (t.) m.

מוכס, גובה מס

customs-officer, tax collector

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

i en los bonetes les toparon los papelikos de el haradji (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el haradji en los bonetes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



213795

'harug (ebr.) m.

הרוג

dead, slain

porke estava tapado el 'harug ... kon el kyelim (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



214560

haver (ebr.) m. (pl.: haverim/haveres)

חבר, רע, עמית, שותף; חבר (בארגון)

friend, colleague, partner; member (in an organization)

kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo kon Behor ... ke era mi haver i tomimos un kaik para venir en Selanik ... i partimos de kazal p[eloni ] i fuimos a un kazal p[eloni ] (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)

ya se por loke tu vinites, por tu haver Yako sabundji ulu (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



215200

hazino m.

חולה, פציינט

sick, patient

bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i le dizian ke no komiera ni beviera muncho, siendo estava hazino i el no eskuchava (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ke muncho chalishearon de no desharlo ir de Rodes a Mitsrayim ke estava hazino i no eskucho (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

no te akodras un dia de Shabat ke estavas tu hazina i te izi kave? ('Hon Rav, Sal.(1777



215300

hazinura f.

מחלה, חולי; נכות; דאגה, צרה, אובססיה; הרגל רע שקשה להגמל ממנו

disease; disability; worry, trouble, obsession; a bad habit that is hard to get rid of

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



215395

'hehreah (ebr.) m.

הכרח

necessity

siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



215610

herem (ebr.) m.

נידוי, חרם

excommunication,

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



215760

hesed (ebr.) m.

חסד, נדיבות

benevolence, generosity

despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a dito arap ('Hon Rav, Sal.(1777



216245

hirvat (t.) m.

קרואטי

Croatian

el echo de un perro del hirvat, el yerno del kodja bashi de aki es ke lo mato (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i lo enterraron los hirvates para ke no se supiera (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



216350

hizmet (t.) m.

שירות, עזרה, סיוע; חובה

service, help, assistance; obligation

uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me adjidei porke lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



216390

hodjet (t.) m.

תעודת בעלות

certificate of ownership

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)

este djiftlik de Zibanti es mio ke ansi tengo el hodjet de eyo komo es mio (Divre Rivot, Sal. 1582)



216530

hol amoed/holamoed (ebr.) m.

חול המועד

the intermediate days of the feast

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



217660

hutz (ebr.) adv.

חוץ, חוץ מ-, מלבד

except

enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



217950

ida f.

הליכה, יציאה, עזיבה, יציאה לדרך

walking, leaving, setting off

mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon kinian i por seer verdad afirmo mi nombre (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



218830

ija f.

בת, ילדה

daughter, girl

este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos parese a vozotros? (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su dota sien duk[ados] (Torat Emet, Venezia 1626)



219180

ilacha f.

סיב, פקעת חוטים

fiber, tuber of threads

vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria eskapar i no pudo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



219260

ilaká(t.) f.

יחס, קשר; תואנה

connection; pretext

i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo enterraron enfrente del kazal (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus ayaktashes suyos los sonbayeron ke fuera kon eyos para matarlo a el djudio (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



220930

importar v.

ייבא; היה חשוב

to import; to be important

le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen enfitado i no vernan kristianos. (Amar Shelomo, Sal. 1864)



221880

inat (t.)

עקשנות, קשי עורף, קשיות עורף

stubbornness

despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le korto la kavesa (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



222160

inchir v.

מילא, גדש; פיטם, הלעיט

to fill, to pile up; to fatten, to feed

les demandi una braza para inchir el chibuk, le di a la ke trusho la braza una para (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



222320

inchirse v. refl.

התמלא, התנפח, השמין, התפטם

to fill up, to swell, to gain weight

i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)



224410

inglez m.& adj.

אנגלי

English

salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



228820

inyán (ebr.) m.

עניין; מהות; נושא

interest; essence; topic

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le porfiryimos muncho ke mos kontara el inyan ('Hon Rav, Sal.(1777

me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un poko de bien ('Hon Rav, Sal.(1777

vayamos a preguntar el inyan a el togar Bitula, i fuimos en su butika i le demandimos ke mos dishera eh 'haya 'ha-maase? ('Hon Rav, Sal.(1777



229050

ir v.

הלך, ניגש אל, ביקר; כלה; חלף (זמן); פועל עזר לציון הווה מתמשך/עתיד; התאים

to go, to approach, to visit; gone (time); auxiliary verb to indicate continuous present/future; to match

vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una trankita (Amar Shelomo, Sal. 1864)

ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me eskucho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i keriamos ir, i por siba de miedo no huimos (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



229375

irse v. refl.

הלך לו, עזב

to leave

i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i se fueron los ladrones kon los dos blahos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



230210

ishtirá (t.) f.

קניה; שוק דגנים

buying; cereal market

despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la moneda de un kavo ('Hon Rav, Sal.(1777

estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la ishtira ('Hon Rav, Sal.(1777



230365

ispat (t.) m.

הוכחה, אישור

proof, approval

tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga ispat ke lo deshastes en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



230800

izlachado adj.

על אריג: פרום, מדובלל

said of cloth: unstitched, shaggy

en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



232760

kadena f.

שרשרת, שלשלת; שרשרת ארועים הקשורים זה בזה

chain; a chain of interrelated events

en akeya ora lo metieron en kadenas al dito togar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



232810

kadenado (port.) m.

מנעול, בריח, שרשרת

lock, bolt, chain

ke el yayin desho siyado kada bota i la puerta del magazen la desho kon kadenado (Amar Shelomo, Sal. 1864)



234150

kal (ebr.) m.

בית כנסת (קהל)

synagogue

le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del molino del kal de Katalan ('Hon Rav, Sal.(1777



234560

kalchin (t.) m.

קרסולית, חותלת, מוק; אנפילאה

puttee, wrapper

en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



234830

kale (catal.) conj.

צריך ל-, יש צרך ל-

there is need to

respondio el kieradji: kale ke me mates a mi enprimero para ke tokes al djidio ('Hon Rav, Sal.(1777

tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga ispat ke lo deshastes en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



235850

kalpak (t.) m.

כובע פרווה, קלפק

fur hat, kalpak

i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853)



236390

kamal m.

חבל עבה, כבל

thick rope, cable

estando en el kamal de la nave deteniendose le dieron kon tufek i lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777



236410

kámara f.

חדר; תא, לשכה; בית הנבחרים

a room; cabin, chamber; House of Representatives

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)



236800

kaminar v.

הלך, צעד, פסע, התהלך, טייל

to walk, to go

i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748)

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

estavamos kaminando serka de onde se disho ke mataron a tio Yaakov Levi. (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i se fueron los ladrones kon los dos blahos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



236970

kamino m.

דרך, נתיב, נתיבה, מסלול

road, path, route

Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo esperaron enel kamino i lo degoyaron (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en sangre (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i alkansaron dos blahos chobanes a el kamino i lo ivan yevando kon eyos baraber (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

no salieron de Varacha para este kamino de los yurukes otro ke estos dos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo vide dos djidios matados en Kapakli Bonar ke es por el kamino de los yurukes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

estando por kamino se toparon dos togarmim i me disheron: onde vas tu djidio? ('Hon Rav, Sal.(1777



237200

kamiza f.

כתונת, חולצה

shirt

en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)



237530

kampo m.

שדה, אחו; אזור כפרי; מחנה

field, meadow; rural area; camp

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



238960

kantar (2) (t.) m.

מידת משקל ישנה

old weight measure

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



239250

kantidad/kantidá/kantitá f.

כמות, סך

quantity

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



240520

kapitán m.

קפיטן, סרן; ראש, מנהיג

captain; head, leader

enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

mozotros ke eramos sesh yemidjis i el kapitan i doa arelim yapidjis i katorze almas de djidios entre ombres i mujeres (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon espada a los sinko djidios ('Hon Rav, Sal.(1777



241005

kará (t.) adj.

שחור, אפל

black, dark

i yevava sah ma de kara groshes (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



241020

kara f.

פנים, פרצוף, קלסתר; לחיים; גפת הנעל (החלק העליון של הנעל)

face; cheeks; upper part of the shoe

i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748)

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)

i le vidi las karas i i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i se las alimpyi kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las karas tenia buenas (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

me disho ke era un onbre pretenko i la kara pikada (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



242160

karavana f.

שיירה, אורחה

caravan

en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740)

estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740)

en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el kavayo i trusho los mihnasayim i unos dos peshkados ke avia tomado el 'ha-rav Yekutiel dela Estruga (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



242550

karga f.

משא, מטען, משקל, עומס; עול, נטל, מעמסה, חובה, שליחות

freight, cargo, weight, load; burden, duty, mission

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



242570

kargado adj.

עמוס, טעון; אחראי ל-, ממונה על; שתוי, שיכור

loaded; responsible for, in charge of; drunk

un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



242620

kargar v.

העמיס, הטעין, טען, שיגר חבילות; הטיל משימה

to load, to send packages; to assign a task

kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo akonpani yo asta el kyupri ('Hon Rav, Sal.(1777



242670

kargo m.

מטען; התחייבות, חובה

cargo; commitment, obligation

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



242970

karishik (t.) adj.

מעורב; מבולבל, בלתי מסודר; מורכב מהרבה חלקים

mixed; confused, untidy; consists of many parts

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



243360

karne f.

בשר

meat

yo vide sakar una kolia buena del karnesero turko espoliador del karnes de djudio (Divre Rivot, Sal. 1582)



243620

karnesero/karnisero m.

קצב

butcher

yo vide sakar una kolia buena del karnesero turko espoliador del karnes de djudio (Divre Rivot, Sal. 1582)



244140

karretero m.

עגלון, רכב

wagon-driver, carter

i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya falta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



244220

karrosa f.

מרכבה, כרכרה, עגלה; מכונית

carriage, cart; car

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



244380

karta f.

גלויה, איגרת, מכתב; כרטיס; קלף משחק

postcard, letter; card; playing card

ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para rezgatarlo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

topi a un yemidji ke le avia dado una karta para el urdi i vino el dito a Kosta sin konoserlo yo, me dio el a mi ashlablik (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

le demando el djidio ... si trusho alguna karta de Yamish ke esta en el urdi (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke diesedes a k''r Baruh ... 100 kintalles de plomo por lo kual por el venirse non los avres dado (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



244800

kasabá(t.) f.

כפר, עיירה

village, little town

me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me paresio ke no se avia muerto ('Hon Rav, Sal.(1777

yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji sofiali matado echado en la arvolera ('Hon Rav, Sal.(1777



244840

kasap (t.) m.

קצב

butcher

komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748)

akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la kulpa (Bet David, Sal. 1740)



244880

kasar v.

צד

to hunt

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



245330

kashkaval (t.) m.

גבינת קשקבל

Kashkaval cheese

El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



245760

kastanya f.

ערמון; בהשאלה: דבר פחות ערך

chestnut; (metaphorically:) of less value

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)



246040

kat (t.) m.

שכבה; קומה בבניין; חליפת בגדים

layer; floor in building; a suit of clothes

kedo el yalin kat sano ke no podia pasar ombre (Amar Shelomo, Sal. 1864)



246520

kativo (1) n.& adj.

אסיר, שבוי

captive, prisoner

yo estava kativo beraber kon Merkado Nahmias ijo de Shelomo Nahmias kon los ladrones. (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



247030

kavané (t.) f.

בית קפה; מערכת כלי קפה

coffee shop; Coffee set

venimos de noche i entrimos ala kavane, en loke estavamos avlando kon el tabi le dishimos al tabi si avia venido el kaik de el volo de tal reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

fue ala kavane de Biekuoz, demando si vino algun kaik del urdi (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)



247180

kavayo m.

סוס; קלף ה''נסיך''

horse; the "Prince" card

respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740)

en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740)

despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853)

en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el kavayo i trusho los mihnasayim i unos dos peshkados ke avia tomado el 'ha-rav Yekutiel dela Estruga (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

todos dos tomaron kavayos de un kieradji a uno kada uno (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo akonpani yo asta el kyupri ('Hon Rav, Sal.(1777



247320

kavé (t.) m.

קפה

coffee

estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)

no te akodras un dia de Shabat ke estavas tu hazina i te izi kave? ('Hon Rav, Sal.(1777



247540

kavesa f.

ראש

en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)

i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748)

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un rubie de oro i le disho: esto es por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la kavesa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le dishi yo: dime ke te paso por la kavesa? en alguna fortuna te topates? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon balta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i el otro estava dado kon balta en la kavesa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i una yara enla kavesa kon una djaketika de djit (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me paresio ke no se avia muerto ('Hon Rav, Sal.(1777



248220

kaveyo m.

שער

hair

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



248380

kavo m.

סוף, קץ, אחרית; קצה

end ; edge

en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748)

en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: topastesh al kavo akel djidio vuestro ke vos se aogo enel agua? (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

siendo ya avian guzaneado, los enterrimos todos dos en un kavo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la moneda de un kavo ('Hon Rav, Sal.(1777



248720

kavza f.

סיבה, טעם, גורם, מניע, עילה, נימוק, עניין

cause

i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya falta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)



248920

kayado adj.

שקט, דומם, שותק; שתקן

quiet, still, silent; silent person

le disho avagariko: estate kayado ke esta el djidio aki! i se kayo el togar ke no avlo mas ('Hon Rav, Sal.(1777



249020

kayarse v. refl.

השתתק, שתק, החריש, נדם, דמם

to shut up

este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

le disho avagariko: estate kayado ke esta el djidio aki! i se kayo el togar ke no avlo mas ('Hon Rav, Sal.(1777



249310

kayer/se v./v.refl.

נפל; חל, ארע

to fall; to fall on, to occur

I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



249450

kayik (t.) m.

בוצית, סירה, קייאק

kayak, canoe

ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron los djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no eskaparon? (Yede David, Sal. 1867)

entro agua toh de el kaik ke estava burakado i se batereo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le disheron komo vino un kaik viekujli, se deho venir el reiz del kaik (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

fue ala kavane de Biekuoz, demando si vino algun kaik del urdi (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava alado de eyos en la mar ('Hon Rav, Sal.(1777



249460

kayikchí/kayikdjí m.

בעל הבוצית, בעל הסירה, שייט

owner of the canoe; rower

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)



249480

kayisí (t.) m.

משמש

apricot

yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



249630

kaza f.

בית, דירה; חדר

house, apartment; a room

un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853)

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)

ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las peshkeras (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el alkilo kazas a yeudim bi-zman a-magefa (Divre Rivot, Sal. 1582)

estando en una nave, yo i mi kaza kon las vizinas paseando, sentimos ke estavan tres goyim avlando uno kon otro ('Hon Rav, Sal.(1777

estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la ishtira ('Hon Rav, Sal.(1777

le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del molino del kal de Katalan ('Hon Rav, Sal.(1777



249890

kazado adj.

נשוי; ממולא (נאמר על פרי)

married; stuffed (said about fruit)

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke fermoza riza i disho al mansevo: deshanos ver esa riza (Divre Rivot, Sal. 1582)



249970

kazal (port.) m.

עיירה, כפר

little town, village

I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo kon Behor ... ke era mi haver i tomimos un kaik para venir en Selanik ... i partimos de kazal p[eloni ] i fuimos a un kazal p[eloni ] (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i topi kon un togar choban (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i ala noche izieron chimur los de el kazal i lo alevantaron de ayi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo enterraron enfrente del kazal (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i komo supieron haber el kazal salieron djente a bushkar el lesh (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

los arelim de el kazal los eskundieron por miedo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del kazal (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

estando en la uda de Omar Ank enpeso avlar un togar del kazal kon Osman Basha ('Hon Rav, Sal.(1777

i mos echimos kon el aga ke es el yuruk beg en un kazal ('Hon Rav, Sal.(1777

un djidio iva por los kazales i pozo en la uda del matador ('Hon Rav, Sal.(1777



250020

kazalino (port.) m.& adj.

איכר, כפרי, בן כפר, תושב כפר, פרובינציאלי

peasant, rural, rural resident, provincial

los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los kazalinos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

yo fui a azerme murafa delantre de el mufti kon los kazalinos de Dere Kyoi i les demandi : ke keria el djudio chikchi kior (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el buluk bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



250060

kazamiento m.

חתונה, נִשואים, כלולות

marriage, wedding

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



250120

kazar v.

חיתן, השיא; התחתן, נישא; מילא (הכין מְמֻלָּאִים)

to marry off, to get married; to stuff

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)



250140

kazarse v. refl.

התחתן, נישא

to get married

i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



250790

kedar v.

נשאר, נותר; חדל, הפסיק; עצר

to remain; to cease; to stop

en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740)

i kedo el magazen sin shomer de dia i de noche unos kuantos dias (Amar Shelomo, Sal. 1864)



250940

kedarse v. refl.

חנה; נשאר, נותר, שהה; נעצר, חדל לנוע

to camp; to remain, to stay; to stop, to stop moving

i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



251260

kelev (ebr.) m.

כלב; כינוי לאדם מרושע

dog; a nickname for an evil man

i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon podrido (Divre Rivot, Sal. 1582)



251670

ken? pron. interog.

מי?

who?

le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: arelim son o togarim? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



251900

kepí (fr.) m.

כומתה, כובע צבאי, כומתת תלמיד בי''ס

beret, military hat, school student beret

el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



252000

kerer v.

רצה, חפץ; אהב, חיבב, אהד

to want, to desire; to love, to like, to sympathize

I disho Yosef Maymon: para darla a otro mijor te la kiero dar a ti (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Mi mujer tanbien te kiere (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)

si me kieres bien toma esta tasa de vino por kidushin de mi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en ningun modo (Torat Emet, Venezia 1626)

kijeron no kijeron i atorgaron diziendo: los ke lo mataron son tres, i el uno de eyos es este aprezado kon nozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i keriamos ir, i por siba de miedo no huimos (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



252090

kererse v. refl.

צריך היה; דאג לעצמו

should have; to take care of himself

me keria ir en Istanbul ke me izieron tain por traer muyamat (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



252380

keshada f.

לסת; לחי

jaw; cheek

i se alevanto uno de los ladrones i le dio kon el kundak de el tufek en las keshadas (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



252480

keshke/keshki (t.) adv.

לו לפחות, ולוואי ש-

at least if, I wish that

vinieron arelim a el konak ke los izieron kieshke (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



252710

ketubá (ebr.) f. (pl. ketubót)

כתובה; בהשאלה: מסמך ארוך ומייגע

ketubah (Jew. marriage contract); (metaphorically :) A long and tedious document

i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala kriatura tres anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)

od dishe ke le den ala mujer de su ketuba sinko mil aspro' de ropa i tres mil aspros en aspros (Divre Rivot, Sal. 1582)



252750

kever (ebr.) m.

קבר, חלקת קברים

grave, grave plot

deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



252920

kevurá (ebr.) f.

קבורת המת; מקום קבורה

burial of the dead; burial place

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo enterrase djidio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



253000

kezo m.

גבינה

cheese

El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748)



253320

kidushim /kidushin (ebr.) m. pl.

קידושין

marriage

este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

seash edim ke este rubie de oro le do a Vida por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

si me kieres bien toma esta tasa de vino por kidushin de mi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

meteremos la vida i diremos ke tiene kidushin (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos parese a vozotros? (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

porke kon estos tenaim me destes kidushin, komo esta eskrito en el shetar (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



253680

kiep m.

מעיל מצמר גס

coarse wool coat

I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



254080

kilim (t.) m.

שטיח ארוג, קילים

woven rug, kilim

porke estava tapado el 'harug ... kon el kyelim (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



254280

kimur (t.) m.

פחם

coal

i ala noche izieron chimur los de el kazal i lo alevantaron de ayi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



254380

kindí (t.) m.

שעת בין ערביים

twilight

i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740)



254450

kinián (ebr.) m.

הסכם ארוסין; קניין

engagement agreement; property

mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon kinian i por seer verdad afirmo mi nombre (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



254470

kinientos num.

חמש מאות

five hundred

Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos parese a vozotros? (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



254560

kintal m.

מאה ק''ג (יש רושמים: 50 ק''ג)

one hundred kg (according to others: 50 kg)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



254920

kiradjí (t.) m.

שוכר; אדם המשכיר סוס/חמור

tenant; a person who rents a horse/donkey

en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748)

en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el kavayo i trusho los mihnasayim i unos dos peshkados ke avia tomado el 'ha-rav Yekutiel dela Estruga (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

todos dos tomaron kavayos de un kieradji a uno kada uno (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

respondio el kieradji: kale ke me mates a mi enprimero para ke tokes al djidio ('Hon Rav, Sal.(1777

un djidio sabundji ke salio de Bazaria para irse a Saloniki kon un kieradji ermano de Karaman Uglu lo mataron por Kopla ('Hon Rav, Sal.(1777

kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo akonpani yo asta el kyupri ('Hon Rav, Sal.(1777



255010

kiridjí (t.) m.

קרר

wagoner

en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740)

estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740)



255310

kismet (t.) m.

מזל, גורל

kismet

buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



255500

kitansa f.

שובר, קבלה (של ועד/שכ''ד)

voucher, receipt

de dar kitansa a kualkier (Divre Rivot, Sal. 1582)



255530

kitar v.

הוציא, הסיר, סילק, השמיט, גרע, ניכה, הפחית, החסיר, חיסר, הפריש; גרש, נתן גט; עזב, יצא

to take out, to remove, to omit, to deduct, to reduce, to set aside; to expel, to give a divorce; to leave

despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo kitaron i lo mataron (Yede David, Sal. 1867)

lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la kavesa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i kitaron los potures i enpeso a yorar ke disho: este es el vestido de mi ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo kitaron i lo enterraron en una bahche ('Hon Rav, Sal.(1777



257580

kodjá (t.) adj.

גדול, ענק; גבוה; מגודל

big, huge; high; grown

akel kodja Avraam Kiestirli no ay algun haber de el? (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos sierto komo fueron matados de el yerno del kodja bashi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

el echo de un perro del hirvat, el yerno del kodja bashi de aki es ke lo mato (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



259305

koliá (ebr.) f.

כוליא, כִּלְיָה

kidney

yo vide sakar una kolia buena del karnesero turko espoliador del karnes de djudio (Divre Rivot, Sal. 1582)



259550

kolonia f.

מי קולון, בושם

eau de cologne

i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a resgatarlo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



259650

kolor f.

צבע, גון

color

i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon podrido (Divre Rivot, Sal. 1582)



259780

kolorado adj.

אדום, ארגמן, שני; צבעוני

red, crimson; colorful

ke le fayaron la manta i la yapindja kolorada i los dies grosh (Bet David, Sal. 1740)

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777



260360

kombatir v.

נאבק, נלחם

to wrestle, to fight

i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



260850

komer m.

מזון; ארוחה, תבשיל

food; a meal, a stew

i le dizian ke no komiera ni beviera muncho, siendo estava hazino i el no eskuchava (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



260960

komer v.

אכל, סעד; גרד, איכל

to eat, to dine; to scratch, to corrode

disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)



261390

komercho (it.) m.

מכס, הנהלת המכס; מסחר

customs, customs administration; trade

me disho ke era mandado de el komercho de Selanik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



261680

komido adj.

אכול, בלוי; שבע, שאכל לשבעה

eaten, worn out; satiated, who ate to his heart's content

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)

el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las karas tenia buenas (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



261890

komo adv.

כמו, בדומה ל-, כפי ש-; בערך, כ-

like, similar to, as roughly, about

le dishe: avia algun remedio de fayarlo enel agua? disho: non ay remedio ke es komo mar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



262030

komo? interog.

איך? כיצד? באיזה אופן?

how? in what way?

komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk kalmente ke i esta bivo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



263610

konak (t.) m.

ארמון, אחוזה; בית המושל

palace, mansion; governor's house

agora un anyo estava en el konak en la uda de el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

vinieron arelim a el konak ke los izieron kieshke (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



265980

konmigo prep.

איתי, עימי

with me

i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado konmigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)



266060

konortar v.

ניחם

to comfort

ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



266130

konoser v.

הכיר, ידע, זיהה, למד

to know, to know, to recognize, to learn

I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i `lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)

no lo konosimos por yerno, otro por sovrino (Yede David, Sal. 1867)

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)

i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la seja de las karas i lo konosi (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

topi a un yemidji ke le avia dado una karta para el urdi i vino el dito a Kosta sin konoserlo yo, me dio el a mi ashlablik (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del molino del kal de Katalan ('Hon Rav, Sal.(1777

yo no lo konosko a akel sabundji ke estava en el bazar ('Hon Rav, Sal.(1777



267060

konsfuegro/kons.huegro cf. kos.huegro

savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



267190

konsigo prep.

איתו, עימו

with him

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



267610

kónsolo m.

קונסול

consul

mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era konsolo morador de Raguza ke era mi amigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



268470

kontante adj. & m.

מזומנים, מזומן; נדוניה, נדן, מוהר

cash; dowry

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



268490

kontar v.

סיפר; ספר, חישב; הביא בחשבון, החשיב, כלל; סמך על

to tell; to count, to calculate; to take into account, to consider, to include; to count on

i me konto Adji Merkado: fui en bushkida de estos djidios i los topi alos sinko djidios enterrados en Karada (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)

un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853)

me konto un djidio sapatetero ke aki avia un selanikli i se murio (Yede David, Sal. 1867)

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vino la mujer de Perkos i lo konto a las mujeres djudias en sekretamente a ke non lo deskuvran (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estando en la Moria vino un goy yavan i konto dela perdida del navio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los kazalinos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

le konto a el yuz bashi ke topo dos leshes (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i le porfiryimos muncho ke mos kontara el inyan ('Hon Rav, Sal.(1777



268820

kontentarse v.

הסתפק ב-, השלים עם; היה שבע רצון

to settle for, to put up with; to be satisfied

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)



268920

kontigo prep.

אתך

with you

paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



269120

kontra prep.

נגד, כנגד, בנגוד ל-, לעומת

against, contrary to, vs

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)



270900

koracha f.

תיק לטלית וסידור; תיק מסמכים מעור; קופסת טבק

bag for tallit and Siddur; leather document bag; a tobacco box

lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853)



271050

korasón m.

לב, לבב, ליבה; מרכז

heart, core; center

kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



272830

korsario m.

שודד ים, פיראט; קפיטן או איש צוות על כלי שיט

corsair

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)



272920

kortado adj.

חתוך; נימול

cut; circumcised

i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748)

lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853)

le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea aferraron ? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



273040

kortar v.

גזר, חתך, כרת, קיצר; שבר, הפסיק, אסר; סיפר (תספורת)

to cut, to shorten; to break, to stop, to forbid; to cut hair

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853)

El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el agua tres dias (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le korto la kavesa (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



273540

kortijo m.

חצר, חצר פנימית, פטיו

courtyard, patio

Dia de viernes … vino a fazer .. un poko de lana … en el kortijo

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande

le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740)

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una trankita (Amar Shelomo, Sal. 1864)



274100

kostar v.

עלה, מחירו היה

to cost

ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparon los djenisaros en Vardalosa a ditos muchachos (Bet David, Sal. 1740)



274970

koza f.

דבר, חפץ, דבר מה, עניין

a thing, an object, something, matter

i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de cherchilik (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



275610

kreer v.

האמין; סבר, הניח

to believe; to suppose

disho: si! i si no vos kreesh veni vozotros i volos amostrare (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



276220

kriar v.

ברא, יצר; הניק; גידל (ילדים)

to create; to breastfeed; to raise (children)

i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala kriatura tres anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



276270

kriatura f.

תינוק, ילדון; יונק, ינוקא; אדם חסר נסיון

a baby, a child, suckling; an inexperienced person

i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala kriatura tres anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



276560

kristiano m.

נוצרי

Christian

estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853)

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)

puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta enfitado [inenfitado(?)] (Amar Shelomo, Sal. 1864)

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vidi unas kuantas kristianas, me aserki serka eyas i enpesi avlar kon eyas (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del kazal (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



277500

kualmente adv.

לפיו/לפיה; בעצם, לאמיתו של דבר, כאילו, כמו

according to; actually, as a matter of fact, like

komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk kalmente ke i esta bivo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



277560

kualseker adj.

לא חשוב איזה/מה/מי/ כמה, יהיה אשר יהיה, כלשהו, איזשהו

it doesn't matter which/what/who/how much, whatever, any

de dar kitansa a kualkier (Divre Rivot, Sal. 1582)

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkierotro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



277680

kuanto/kuantos/kuantas adv.

כמה

how many, how much?

i kedo el magazen sin shomer de dia i de noche unos kuantos dias (Amar Shelomo, Sal. 1864)

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado konmigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



278380

kuchiyo/kuchío m.

סכין

knife

i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon kuchiyo (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



278780

kuedra f.

חבל, מיתר, רצועה, מיתר של כלי נגינה

rope, string, strap, string of a musical instrument

vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria eskapar i no pudo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



278930

kuenta f.

חשבון; חרוז

account; bead

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



278970

kuento m.

חשבון, סכום, כמות, רווח; סִפּוּר

account, amount, quantity, profit; story

i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740)

atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el aharayut sovre mi i el aharayut de los 700 es sovre el (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



279390

kuero m.

עור

skin

estando en mi varandado vino un tabak de aki de Monesterio a merkar kueros (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

iva akojiendo kueros por akeyos lugares i se lo kontaron en dos tres lugares (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



279450

kuerpo m.

גוף

body

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



279600

kueyo m.

צואר

neck

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)

tenia barvika roya i una senyal en el kueyo komo una espindja ('Hon Rav, Sal.(1777



280420

kuliba/kulibika (t.) f.

סוכת שומר, בקתת זקיף, צריף, בקתה

sentry booth, sentry hut, shack, hut

estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



280740

kulpa f.

אשמה, אשם; עבירה, חטא, עוון

guilt; offense, sin, iniquity

estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la kulpa (Bet David, Sal. 1740)



281510

kundak (t.) m.

הצתה; קת הרובה

arson; the butt of the gun

i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon kuchiyo (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i se alevanto uno de los ladrones i le dio kon el kundak de el tufek en las keshadas (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me paresio ke no se avia muerto ('Hon Rav, Sal.(1777



281790

kunyado m.

גיס

brother in law

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

tu kunyado Yosef se murio en la djuma de Shiron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



282035

kurak (t.) adj.

יבש

dry

i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853)



282590

kurto adj.

קצר, תמציתי; חולף, בן חלוף, רגעי, ארעי; ביישן, חסר עוז

short, concise; transient, transitory, momentary, ephemeral; shy, lacks courage

era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



282655

kurú (t.) adj.

יבש

dry

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



282760

kushak (t.) f.

חגורה, אזור; חישוק חבית

belt; barrel hoop

despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el kushak i el chibukito ke se lo konosia yo ('Hon Rav, Sal.(1777



283000

kusur (t.) m.

שארית, שאר, יתר, יתרה, יותרת, עודף; פגם, חסרון, ליקוי

remainder, rest, surplus, excess; defect, shortcoming

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



283050

kutí (t.) m.

קופסה

box

i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



283300

kuvierta f.

עטיפה; שמיכה, כיסוי (מיטה); כסות; גשר אניה, סיפון

cover; blanket, covering (bed); ship's bridge, deck

i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



284380

kyuprí (t.) m.

גשר

bridge

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

agora un anyo estava en el kyupri bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo akonpani yo asta el kyupri ('Hon Rav, Sal.(1777



284650

lado m.

צד; צד הגוף

side; body side

a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

le dieron kon shish en el peskueso i otro shish en el lado, despues lo kitaron del pozo ('Hon Rav, Sal.(1777



284850

ladrón m. & adj.

גנב, גזלן, פורץ; נוכל, רמאי

thief, robber, burglar; swindler

estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo estava kativo beraber kon Merkado Nahmias ijo de Shelomo Nahmias kon los ladrones. (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea aferraron ? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

asta agora ya uvieron mandado los ladrones haber por su resgate (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le korto la kavesa (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



285420

lakirdí/lakerdí m. (t.)

שיחה, פטפוט; נושא; מעשיה

conversation, chatter; topic; tale

estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853)

ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las peshkeras (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

ke estava lakirdi entre eyos u-betoh de lakirdi demandaron ditos tabakes a un tabak de eyos ke se fue a Zagora ? ama se engleneo muncho en Zagora ('Hon Rav, Sal.(1777



285980

lana f.

צמר

wool

Dia de viernes … vino a fazer .. un poko de lana … en el kortijo

estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i djaketa de gualiansa (Yede David, Sal. 1867)



286020

landre/landra (2) f.

דבר (מגיפה)

plague

le disheron: tu seas sano! aki murio de landre i lo enterrimos (Amar Shelomo, Sal. 1864)



286507

larsenose adj.

תושב לאריסה

resident of Larissa

a Kara Uglan kaikchi kon sinko djidios larsenoses aferraron los moskofes i los mataron ('Hon Rav, Sal.(1777



287160

lavar v.

רחץ, כיבס

to wash

le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos harvaron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



289060

lesensia f.

רשות, זכות, רשיון, הרשאה

permission, right, license, authorization

les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio lesensia de merkar vakas? (Bet David, Sal. 1740)



289090

lesh (t.) m.

נבלה, גופה; בשר פיגולים

a corpse; abominable meat

ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes

i komo supieron haber el kazal salieron djente a bushkar el lesh (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le konto a el yuz bashi ke topo dos leshes (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos leshes a el dep de un yol (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



289240

letra f.

מכתב, איגרת; אות; כתב

letter, epistle; letter; writing

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



290540

limán (t.) m.

נמל, מזח

port, pier

ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



290860

limpio adj.

נקי, טהור, זך, צח

clean, pure, clear, fresh

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



292460

lodo m.

בוץ, רפש, טיט; בהשאלה: אדם חסר מוסר, חסר אופי

mud, slush, clay; metaphorically: a person without morals/without character

i el espoliador dicho echo el rinyon dela mano enel lodo (Divre Rivot, Sal. 1582)



293700

luego adv.

אז, תכף ומיד, סמוך אחר כך; אחר כך, אחרי כן

immediately, soon after; then, after that

I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



293780

lugar m.

מקום, אתר, מושב, איזור; תפקיד

place, site, seat, area; role

me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke mataron a Shmoliko (Bet David, Sal. 1740)

ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me eskucho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

iva akojiendo kueros por akeyos lugares i se lo kontaron en dos tres lugares (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



295420

maamad (ebr.) m.

מעמד (נוכחות); קהל היחידים (מתפללים) בבית כנסת

status (presence); the crowd of individuals (worshipers) in a synagogue

i todo esto fue enla de butika de Reuven ... non avia en este maamad dicho mas ke el i ribi Yaakov (Divre Rivot, Sal. 1582)



295530

maasé (ebr.) m.

עובדה, מעשה, סיפור

fact, act, story

me dezian ke ansi fue el maase (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

vayamos a preguntar el inyan a el togar Bitula, i fuimos en su butika i le demandimos ke mos dishera eh 'haya 'ha-maase? ('Hon Rav, Sal.(1777



296050

madre f.

אם, אמא; רחם; שמרים; מקור, מעיין

mother; uterus; yeast; a spring

i mandaron i la trusheron a la madre i le demandaron a la madre si save por el ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



296540

magazén (fr.) m.

חנות, בית מסחר; מחסן, מרתף

shop, trading house; warehouse, basement

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)

puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta enfitado [inenfitado(?)] (Amar Shelomo, Sal. 1864)

el magazen mizmo no tenia ni puerta ni nada (Amar Shelomo, Sal. 1864)

vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una trankita (Amar Shelomo, Sal. 1864)



296570

magefá (ebr.) f.

מגיפה, כולרה, תמותה

plague, cholera, mortality

el alkilo kazas a yeudim bi-zman a-magefa (Divre Rivot, Sal. 1582)



297620

mal m.

כאב, מכאוב; רע, רעה; חטא; מחלה; נזק; הרגל רע; רכילות, לשון הרע

pain; bad, evil; sin; disease; damage; bad habit; gossip, slander

el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los echaron a la mar (Yede David, Sal. 1867)



299430

malparado adj.

נתון במצב רע, רופף; ממשמש ובא ומביא עימו אסון

is in bad condition, loose; is about to bring disaster with it

kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



299860

mamash (ebr.) adj.

ממשי

real, concrete

i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de agua (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



300610

mandar v.

שלח, שיגר; פקד, ציווה, הורה; הזמין

to send, to dispatch; to command, to instruct; to order

me disho ke era mandado de el komercho de Selanik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)

dizen ke les mando un moro por la mujer de Yits'hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo kargos a mi kuenta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

asta agora ya uvieron mandado los ladrones haber por su resgate (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i mandaron i la trusheron a la madre i le demandaron a la madre si save por el ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



300860

mandra (1) (gr./it.) f.

מכלאה, גדרת צאן, דיר; שטח פתוח מגודר לאחסון חומרי בניה

corral, sheep fence, barn; a fenced open area for storing building materials

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



301160

manga (1) f.

שרוול

sleeve

en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



301780

manko adj.

לקוי, פגום, חסר; עני, חסר כל

defective, lacking; poor, destitute

le demandaron si ay alguna presona de eyos manko en la sivdad. (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



301960

mano f.

יד

hand

I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando kuand aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)

i estuvieron djignisheando i no pudieron asta ke se dieron en mano i mataron a los sinko djidios i a Kara Uglan ('Hon Rav, Sal.(1777

paso un arel por la butika me vido el chivit en la mano ('Hon Rav, Sal.(1777



302910

mansana f.

תפוח

an apple

i les disho 'ha-rav Yekutiel: dame a mi una mansana porke yo di las paras de las mansanas (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las mansanas ke yevava el en la ibe (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



303050

manseviko m.

עלם, בחור, נער; ''ירוק''

lad, a guy, a boy; ''green''

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)



303060

mansevo m.

בחור, עלם; רווק

lad; bachelor

era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke fermoza riza i disho al mansevo: deshanos ver esa riza (Divre Rivot, Sal. 1582)

yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i enriva estava el mansevo de barvika preta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



303210

manta f.

שמיכה; כיסוי מיטה; מרבד קטן; אדרת

blanket; bed cover; small mat; cloak

ke le fayaron la manta i la yapindja kolorada i los dies grosh (Bet David, Sal. 1740)



303640

manyana f.

בוקר, שחרית

morning

ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



303990

mar f.

ים

sea

asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes

deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los echaron a la mar (Yede David, Sal. 1867)

ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los fayava (Bet David, Sal. 1740)

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)

i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat debasho el agua ('Hon Rav, Sal.(1777

vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava alado de eyos en la mar ('Hon Rav, Sal.(1777



304200

maramá/n (t.) m.

גלימה; צעיף עליון; מגבת

cloak; top scarf; towel

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)



304260

maravía/maraviya f.

פלא, נפלאות

wonder, wonders

ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no paresio otros ke los 3 djidios i 2 goyim, ke fue grande milagro (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



304640

marido m.

בעל, בן זוג

husband, spouse

estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853)

siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853)



304730

marinero m.

מלח, ימאי, יורד ים

a sailor, a seafarer

el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios se fundieron kon dita saetia (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



305340

mas adv.

יותר, עוד

more

le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen enfitado i no vernan kristianos. (Amar Shelomo, Sal. 1864)

i todo esto fue enla de butika de Reuven ... non avia en este maamad dicho mas ke el i ribi Yaakov (Divre Rivot, Sal. 1582)

le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me maten (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



306840

matado adj. & m.

הרוג, נרצח; גופת הנרצח

killed, murdered; the body of the murdered

I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los fayava (Bet David, Sal. 1740)

le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de aldea en aldea los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i le demandi el togar: tu los vistes a estos djidios matados? (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva ruvia viejo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



306870

matador/dera m. & adj.

רוצח; תליין; מטאדור; מהמם, ''הורג''

killer; executioner; matador; stunning, "killing"

saliendo de aki dos oras de kamino salieron dos matadores i lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

demandimos por el matador Osman Basha para azermos murafa delantre el dayan kon el ('Hon Rav, Sal.(1777

un djidio iva por los kazales i pozo en la uda del matador ('Hon Rav, Sal.(1777



307040

matar v.

הרג, המית; הטריד, הפריע

to kill; to bother, to disturb

kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748)

ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748)

salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo kitaron i lo mataron (Yede David, Sal. 1867)

akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la kulpa (Bet David, Sal. 1740)

le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de matar (Bet David, Sal. 1740)

me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke mataron a Shmoliko (Bet David, Sal. 1740)

se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la tripa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vamos en bushkida de tres djidios ke mataron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estavamos kaminando serka de onde se disho ke mataron a tio Yaakov Levi. (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo akeyo avia visto (Torat Emet, Venezia 1626)

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)

le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de aldea en aldea los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i la turka ke morava en una kaza enalto lo vido komo los dos lo mataron (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los matimos, sovre esto es muestra venida (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me maten (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

disho ke lo mataron i lo enterraron en la guerta, esto sinti ('Hon Rav, Sal.(1777



307220

materia f.

מוגלה; חומר, נושא

pus; material, subject

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)



308310

mazal (ebr.) m.

מזל, גורל; מזל ברקיע

luck, fate; star

kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



308560

mazo m.

קורנס, פטיש עץ

a sledge-hammer, a wooden hammer

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)



308700

meanadjí/meanedjí (t.) m.

בעל בית מרזח, בעל מסבאה, מוזג

tavern owner, bartender

el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) (Bet David, Sal. 1740)



308710

meané (t.) f.

מרזח, בית מרזח, מסבאה

tavern

vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay meana dedientro (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



308730

meatad/meatá f.

חצי, מחצית

half

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



309070

medio/ia adj.

חצי-, מחצית-

half-

I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

mira, la bota esta media, parese ke tokaron el vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)

disho ke ay un mez i medio ke se fue a la Rila djunto kon un aboltado ishtipli (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

disho: enpasadas ay un mez i medio ke se fueron dos presonas de eyos a Rila Manasteri i no vinieron (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



309180

medio m.

חצי; אמצע; סביבה

half; middle; surrounding

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en sangre (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



310340

meldar v.

קרא; למד; הגה בתורה; התפלל

to read; to learn; to study the Torah; to pray

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)



311360

menear v.

זז, נע, התנועע; הזיז, הניד, הניע, נענע, זעזע, הרעיד, טלטל, ערבב

to move, to wiggle; to move, to shake, to stir

asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un rubie de oro i le disho: esto es por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



311820

menos/meno adv.

פחות

less, minus

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



312190

mentán m.

מיקטורן, ז'קט, וסט

jacket, vest

estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i djaketa de gualiansa (Yede David, Sal. 1867)



312270

mentira f.

שקר, רמיה, תרמית, כזב

lie, deception, fraud, falsehood

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777

me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] bushkida del cholak ('Hon Rav, Sal.(1777



312640

meoyo m.

מוח, שכל, חכמה; מצח

brain, mind, wisdom; forehead

le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de matar (Bet David, Sal. 1740)



313690

merkader m.

סוחר, איש עסקים

merchant, businessman

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)



313820

merkar v.

קנה, רכש

to buy, to acquire

i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio lesensia de merkar vakas? (Bet David, Sal. 1740)



313910

mersed f.

חסד

benevolence, charity

vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el bogo para vender algo (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



314167

mesharet (ebr.) m.

משרת

servant

enmentres ke fue su mesharet a topar la moneda ('Hon Rav, Sal.(1777



314500

mesklado adj.

מעורב, מעורבב

mixed

i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya falta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



314890

meter v.

שם, הניח, הציב, קבע; השקיע (כסף)

to put, to place; to invest (money)

meteremos la vida i diremos ke tiene kidushin (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

en akeya ora lo metieron en kadenas al dito togar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del kazal (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



315280

meterse v. refl.

לבש; החל

to wear; to begin

kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



315790

mez m.

חודש

a month

disho ke ay un mez i medio ke se fue a la Rila djunto kon un aboltado ishtipli (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



315970

mezada f.

שכר חודשי, משכורת חודשית; תקופת/משך חודש

monthly salary; period/duration of a month

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



316690

miedo m.

פחד

fear

i keriamos ir, i por siba de miedo no huimos (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

los arelim de el kazal los eskundieron por miedo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

les respondio: por miedos de los moskofes ? ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios de Larso ('Hon Rav, Sal.(1777



316850

miente f.

דעה, הבנה, כוונה; זכרון

opinion, understanding, intention; memory

i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la seja de las karas i lo konosi (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



317270

mijor adv.

טוב יותר, מוטב

better

I disho Yosef Maymon: para darla a otro mijor te la kiero dar a ti (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



317630

mil num.

אלף

one thousand

i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala kriatura tres anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



317710

milá (ebr.) f.

מילה, ברית מילה; אבר זכרות

circumcision; penis

gam le vidi el siman dela mila ke tenia komo de djidio mila u-fria (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



317720

milagro m.

נס, פלא

a miracle, a wonder

ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no paresio otros ke los 3 djidios i 2 goyim, ke fue grande milagro (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



318770

mío/míos adj. pos.

שלי

my

este djiftlik de Zibanti es mio ke ansi tengo el hodjet de eyo komo es mio (Divre Rivot, Sal. 1582)



318940

miradura f.

טיפול; הכנת אוכל

treatment; food preparation

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



319010

mirar v.

הסתכל, הביט, צפה, השקיף; השגיח, נתן דעתו; שקל; ריפא, טיפל ב-

to look, to watch, to overlook; to supervise; to consider; to cure, to treat

I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

mira, la bota esta media, parese ke tokaron el vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)



319790

Mistrayim (ebr.) f.

מצרים

Egypt

i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



320240

mizmo adj

שווה, דומה; אותו עצמו

equal, similar

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

el magazen mizmo no tenia ni puerta ni nada (Amar Shelomo, Sal. 1864)



320395

mizrak (t.) m.

חנית, רומח

spear, lance

despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le korto la kavesa (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



320610

mobilia f.

רהיט, ריהוט, רהיטים

furniture

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobil[ia] etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



321110

modo m.

אופן, דרך, שיטה, צורה, נוהג, סוג, מין

mode

Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en ningun modo (Torat Emet, Venezia 1626)

me disheron: aki todo modo de ropa pasa i aki avian dos djidios ke vendian todo modo de ropa (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



321210

modre (port.)- por modre de

בגלל, כי

because

disheron: por modre de dos presonas ke se aogaron, ke el uno es guestro aboltado (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



322030

moler v.

טחן; עיכל

to grind; to digest

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



322140

molinero m.

טוחן, טחן (בטחנת קמח)

miller

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del molino del kal de Katalan ('Hon Rav, Sal.(1777



322150

molino m.

טחנה, מטחנה; כינוי לפטפטן

mill, grinder; a nickname for a chatterbox

i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del molino del kal de Katalan ('Hon Rav, Sal.(1777



322520

moneda f.

כסף, מטבע, מטבעות; הון

money, currency, coins; fortune

ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748)

despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la moneda de un kavo ('Hon Rav, Sal.(1777

enmentres ke fue su mesharet a topar la moneda ('Hon Rav, Sal.(1777



322880

montanya f.

הר

mountain

por 'ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



322940

montar v.

הרכיב, חיבר ותפר יחד חלקי בגד, שיבץ (אבני חן); סיפק דירה/משרד על תכולתו; עלה לכדי

to put together, connect and sew together parts of a garment, to inlay (gems); to provide an apartment/office with its contents; to cost up to

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



323200

morador/dera n.

תושב, דייר

resident, tenant

mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era konsolo morador de Raguza ke era mi amigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



323340

morar v.

גר, דר, התגורר

to live, to dwell

i la turka ke morava en una kaza enalto lo vido komo los dos lo mataron (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



323660

moro m.

מורי, מאורי, שחור, מוסלמי

Moorish, Maori, Black, Muslim

dizen ke les mando un moro por la mujer de Yits'hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



323980

mosa f.

עלמה, בחורה; עוזרת-בית, משרתת

maiden, girl; housekeeper, servant

vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke fermoza riza i disho al mansevo: deshanos ver esa riza (Divre Rivot, Sal. 1582)



324410

moskof m. adj.

רוסי

Russian

salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

a Kara Uglan kaikchi kon sinko djidios larsenoses aferraron los moskofes i los mataron ('Hon Rav, Sal.(1777

i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon espada a los sinko djidios ('Hon Rav, Sal.(1777

les respondio: por miedos de los moskofes ? ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios de Larso ('Hon Rav, Sal.(1777

vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava alado de eyos en la mar ('Hon Rav, Sal.(1777

Yazik Kara Uglan ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios por la vanda de Eshkoplo ('Hon Rav, Sal.(1777



324420

moso m.

משרת, נער (משרת); עלם, בחור

servant, boy (servant); lad, guy

el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le pregunti al ermini ni var ni yok i ke uvo delos djidios (Yede David, Sal. 1867)

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

yo andando topi un moso del alaybedji ke era un tiempo moso de ... Avraam Imanuel (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



324510

mostrar v.

הראה, הורה, הצביע, הציג, גילה, הסביר, הדגים, הוכיח

to show, to instruct, to indicate, to present, to discover, to explain, to demonstrate, to prove

ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

na te dare dos sientos groshes mostrame nishan de eyos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



324860

mozotros/mozotras pr. pers.

אנחנו

we

sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos mozotros? ke tres presonas son loke lo mataron i el uno esta kon mozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

kijeron no kijeron i atorgaron diziendo: los ke lo mataron son tres, i el uno de eyos es este aprezado kon nozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los matimos, sovre esto es muestra venida (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



325080

muchacha f.

עלמה; משרתת

maiden; maid

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)



325100

muchachika f.

נערה, בחורה, ריבה; משרתת צעירה

girl, maiden; young maid

a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



325120

muchacho m.

עלם, בחור; רווק

lad, a guy; bachelor

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)

akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la kulpa (Bet David, Sal. 1740)

ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparon los djenisaros en Vardalosa a ditos muchachos (Bet David, Sal. 1740)

ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para rezgatarlo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



325460

mudo m. & adj.

אילם, דומם

mute, still, silent

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



325680

muerte f.

מוות, מיתה, פטירה

death

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



325880

muerto m. & adj.

מת, חלל, נפטר

dead, passed away

I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)



326380

mufti (t.) m.

מופתי (מנהיג דת מוסלמי)

Mufti (Islamic religious leader)

i los alevanto el muftish en prezo, i despues ke estuvieron unos kuantos dias en prezo vieron ke no avia haluka de eskapar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos mozotros? ke tres presonas son loke lo mataron i el uno esta kon mozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

yo fui a azerme murafa delantre de el mufti kon los kazalinos de Dere Kyoi i les demandi : ke keria el djudio chikchi kior (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



326530

mujer f.

אשה, בת זוג, בת לוויה, רעיה, חברה

wife, partner, companion

Mi mujer tanbien te kiere (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

dizen ke les mando un moro por la mujer de Yits'hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



326820

mula f.

פירדה; כינוי לטיפש

mule; a nickname for a fool

ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



327172

mumar (ebr.) m.

מומר

convert

le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir fista agora? (Bet David, Sal. 1740)



327175

mumdjí (t.) m.

יצרן נרות

candle maker

le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740)



327380

muncho adv.

הרבה, רב

considerably, a lot, much

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



328350

murafa (t.) f.

גביית עדות/שימוע בבי''ד

taking testimony/hearing at the court

yo fui a azerme murafa delantre de el mufti kon los kazalinos de Dere Kyoi i les demandi : ke keria el djudio chikchi kior (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

demandimos por el matador Osman Basha para azermos murafa delantre el dayan kon el ('Hon Rav, Sal.(1777



328450

murir/murirse v./v.refl.

מת, נפטר

to die, to pass away

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748)

le disheron: tu seas sano! aki murio de landre i lo enterrimos (Amar Shelomo, Sal. 1864)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)

me konto un djidio sapatetero ke aki avia un selanikli i se murio (Yede David, Sal. 1867)

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



329200

musho m.

שפה (שפתים); פנים; חרטום

lip; face; prow

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



329390

mushtuluk (t.) m.

בשורה טובה; דמי בשורה

good news; payment for good news

komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk kalmente ke i esta bivo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



329890

muvashir m.

שמש/שליח בית דין

attendant/emissary of Court

le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de aldea en aldea los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



330180

nada pron.

מאומה, מאום, שום דבר, לא כלום

nothing

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



330190

nada f.

אפס, אין, מאום, מאומה, לא כלום, שום דבר, דבר זניח; כינוי לאדם חסר ערך

zero, none, nothing, negligible thing; a nickname for a worthless person

el magazen mizmo no tenia ni puerta ni nada (Amar Shelomo, Sal. 1864)



330360

nadar v.

שחה; שט, צף

to swim; to sail, to float

me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



330620

nalbant (t.) m.

מפרזל סוסים

farrier

le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740)

otro turko goy ke disho ke estava al nalbant dukyeni (Hikre Lev I, Sal. 1853)



331110

nariz f.

אף, חוטם

nose

i le vidi las karas i la frente i la nariz i, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i se las alimpyi kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la seja de las karas i lo konosi (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



332050

nave f.

אניה, ספינה, כלי שיט

a ship, a vessel

me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)

estando en el kamal de la nave deteniendose le dieron kon tufek i lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777

estando en una nave, yo i mi kaza kon las vizinas paseando, sentimos ke estavan tres goyim avlando uno kon otro ('Hon Rav, Sal.(1777



332070

navegar v.

שט, הפליג באניה; ניווט, הוביל, הדריך; עבר, סבל; גידל

to sail, to sail in a ship; to steer, to lead, to guide; to pass; to raise

en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



332190

navío m.

אוניה, ספינה

ship

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



334050

niegar v.

שלל, הכחיש; סרב, מאן; כפר ב-; הסתיר, שמר בסוד

to deny; to refuse; to hide, to keep secret

pregunti a chikos i grandes por el cholak i me lo niegaron ke no savian nada ('Hon Rav, Sal.(1777



334220

nieve f.

שלג

snow

aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo kaminar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



334290

niftar (ebr.) m. & adj.

המנוח, נפטר

the deceased, passed away

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)



334570

ningún/a adj.

אף (אחד)

no[body]

i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en ningun modo (Torat Emet, Venezia 1626)



334580

ninguno pr. indef.

אף אחד; אדם חסר ערך

nobody; a worthless person

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



334680

nisán/nishán (t.) m.

אות/תואר כבוד

honorary degree honorary degree

estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853)



334710

nishán/nisham (t.) m.

סימן; קישוט; עיטור, מדליה; מטרה, נקודת יעד

sign; decoration;, medal; goal, target point

na te dare dos sientos groshes mostrame nishan de eyos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



335000

noche f.

לילה, ליל

night

i kedo el magazen sin shomer de dia i de noche unos kuantos dias (Amar Shelomo, Sal. 1864)

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i la noche de alhad sigiente lo enterraron vestido ayi (Torat Emet, Venezia 1626)

i ala noche izieron chimur los de el kazal i lo alevantaron de ayi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



335230

nombrado adj.

מכונה, נקרא, קרוי; נודע, ידוע, מפורסם

called; known, famous

despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el kushak i el chibukito ke se lo konosia yo ('Hon Rav, Sal.(1777



335310

nombrarse v. refl.

נקרא, הזדהה בשם

to be called, to be identified by name

savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



335330

nombre m.

שם, שם פרטי

name

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



335810

nota f.

הערה, רשימה, ציון; חשבון (במסעדה וכו')

note

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



336100

novembre/novembro m.

נובמבר

November

en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del kuerpo (Torat Emet, Venezia 1626)



336370

nuestro prop. pers.

שלנו

our

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



336375

nueva f.

ידיעה, הודעה, חדשות

news

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



337525

od (ebr.) prep.

עוד

more

od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

od dishe ke le den ala mujer de su ketuba sinko mil aspro' de ropa i tres mil aspros en aspros (Divre Rivot, Sal. 1582)



338050

ofisio m.

מקצוע, עיסוק, מלאכה; משרד

profession, occupation, craft; office

i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



339830

ola f.

גל

wave

i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



340410

ombre m.

בן אדם, אדם, אנוש, איש, גבר

male, human being, person, man

komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk kalmente ke i esta bivo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



340600

ombro m.

כתף

shoulder

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



340770

onda f.

גל, נחשול; בחילה, קבס

wave, a big wave; nausea

kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



340800

onde adv.

איפה, היכן; אצל, במקום ש-

where; at

les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio lesensia de merkar vakas? (Bet David, Sal. 1740)

disho la djudia: vedrad es, ma onde as estado todo este tienpo? ('Hon Rav, Sal.(1777



342140

ora (2) f.

שעה

hour

en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)

en akeya ora lo metieron en kadenas al dito togar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

saliendo de aki dos oras de kamino salieron dos matadores i lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



342770

ordenar v.

ציווה, הורה, פקד, גזר על; סידר; הזמין (סחורה); חיבר (שיר)

to order; to compose (a song)

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



342890

oreja f.

אוזן

ear

le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea aferraron ? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



343460

oriya f.

חוף, גדה; שפה, קצה, שוליים

beach, shore; rim, edge, margin

estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los fayava (Bet David, Sal. 1740)

lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la kavesa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

yo estava akojendo ahtapotes ala oriya de la mar de la peshkerika (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



343610

ormán (t.) m.

חורש, יער

grove, forest

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)



343850

orno m.

תנור, כבשן, כור

oven, furnace, reactor

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



343880

oro m.

זהב, פז

gold

seash edim ke este rubie de oro le do a Vida por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un rubie de oro i le disho: esto es por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



344780

otro adj.

אחר, שונה, נבדל

other

no lo konosimos por yerno, otro por sovrino (Yede David, Sal. 1867)

le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados otro ke aogados (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



345050

ovligar v.

הכריח, אילץ, חייב; עשה טובה

to oblige

i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala kriatura tres anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



345910

padishá (t.) m.

השולטן (פאדישה)

The Sultan (Padisha)

por ,ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



345930

padre m.

אב, אבא

father

somos parientes ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos segundos, ke su padre kon mi padre eran primos ermanos (Torat Emet, Venezia 1626)



346260

pagar v.

שילם, פרע, פרע את החשבון, שילם שכר ל-

to pay, to pay off, to pay off the bill, to pay wages to

en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)

le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me maten (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



346950

palavra f.

מילה, דיבור, כשרון הדיבור; שפה; מונח

word, speech, eloquence; language; term

Entre las palavras disho el turko (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

I depues tomo dicho Menahem una tasa de vino i le disho a Yosef Maymon las propias palavras (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

vinieron dos turkos panaderos i avlaron estas palavras para irse a Saloniki ('Hon Rav, Sal.(1777



347830

palo m.

מקל, אלה, מטה, מוט, כלונס; עץ (החומר)

a stick, a club, a staff, a pole, a stake; wood (the material)

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



348350

pan m.

לחם, פת

bread

este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740)

El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el agua tres dias (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



348890

panadero m.

אופה, נחתום; מפיץ לחם

baker; bread distributor

vinieron dos turkos panaderos i avlaron estas palavras para irse a Saloniki ('Hon Rav, Sal.(1777



348990

panayer/panaír (t./gr.) m.

יריד

bazaar

estando en panair de Perlisi yami a un djidio i le pregunti: akel djidio ke bushkaron, lo toparon? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



349080

pandero m.

תוף מרים, טמבורין

Miriam drum, tambourine

komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)



349710

panyo m.

בד, ארג, אריג; לבוש

fabric; clothing

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



350025

paparriva- de paparriva adv.

פרקדן

lying on one's back

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



350200

papel m.

נייר; שטר כסף

paper; money banknote

tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el haradji en los bonetes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



350440

papelero m.

סוחר במכשירי כתיבה

a dealer in stationery

kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le pregunti al ermini ni var ni yok i ke uvo delos djidios (Yede David, Sal. 1867)



350450

papeliko m.

פיסת נייר; ברפואה עממית: אבקת תרופה ארוזה בפיסת נייר

piece of paper; in folk medicine: medicinal powder

i en los bonetes les toparon los papelikos de el haradji (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



350890

para prep.

בשביל, למען, כדי ש-, ל-, לכיוון, לקראת

for, in order to, to, towards

ivan djirando la vela para Chinir (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



350980

pará (t.) f.

מטבע עות'מני; כסף

Ottoman coin; money

a mi me vino las paras de rezgate i la paras de rezgate de akel djidio no vino (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

les demandi una braza para inchir el chibuk, le di a la ke trusho la braza una para (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i les disho 'ha-rav Yekutiel: dame a mi una mansana porke yo di las paras de las mansanas (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



351430

paramento m.

קישוט

decoration

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)



351710

pared/paré m.

קיר, כותל

wall

vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los fierros estavan floshos (Amar Shelomo, Sal. 1864)

el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se enborrachan (Amar Shelomo, Sal. 1864)

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una trankita (Amar Shelomo, Sal. 1864)



351960

pareser m.

מראה, הופעה; עמדה, דעה, שיפוט

appearance; position, opinion, judgment

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me paresio ke no se avia muerto ('Hon Rav, Sal.(1777



351990

pareser/se v.

דמה, נדמה, נראה כ-; הופיע

to resemble, to appear as; to appear

i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740)

Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos parese a vozotros? (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no paresio otros ke los 3 djidios i 2 goyim, ke fue grande milagro (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



352430

pariente m.

קרוב, קרוב משפחה; מקורב

relative, close relative; close friend

somos ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos segundos, ke su padre kon mi padre eran primos ermanos (Torat Emet, Venezia 1626)



353810

partida f.

חלק, מנה; חטיבה, מפלגה, קבוצה מקצועית; סבוב במשחק; חבילה; יציאה, הפלגה

part, portion; division, party, professional group; round in a game; package; departure, voyage

i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



354050

partir v.

עזב, יצא, יצא לדרך, נסע, הפליג; חתך, חצה

to leave, to go out, to set out, to travel, to sail; to cut, to cross

yo kon Behor ... ke era mi haver i tomimos un kaik para venir en Selanik ... i partimos de kazal p[eloni ] i fuimos a un kazal p[eloni ] (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



354280

pasa f.

צימוק

raisin

despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



354430

pasado adj.

שחלף, שעבר

that passed

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



354470

pasado m.

עבר, זמן עבר

past, past tense

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



354640

pasar v.

עבר, חלף, חצה; בילה

to pass, to pass by, to cross; to spend time

ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de cherchilik (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

me disheron: aki todo modo de ropa pasa i aki avian dos djidios ke vendian todo modo de ropa (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



355120

pasarse v. refl.

קרה, התרחש; הלך לו, הסתדר

to happen, to occur; t went well for him

le dishi yo: dime ke te paso` por la kavesa? en alguna fortuna te topats? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



355360

pasear v.

טייל

to travel

Sali al bazar, vino un arel de ayi i me pregunto: ke vinites aki? i le respondi: a pasear (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estando en una nave, yo i mi kaza kon las vizinas paseando, sentimos ke estavan tres goyim avlando uno kon otro ('Hon Rav, Sal.(1777



355490

paseo m.

טיול, מסע; טיילת

trip, journey; promenade

i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes



356970

patalear v.

פרכס, פרפר, פיזז, כרכר, התנועע

to twitch, to flutter, to wiggle

le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de matar (Bet David, Sal. 1740)



357880

patrón m.

אדון; מעביד, מעסיק, בוס; בעלים; תומך

patron

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios se fundieron kon dita saetia (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



357940

patrona f.

בעלת הבית, עקרת הבית

landlady, housewife

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



358650

peá (ebr.) f.

פאה

edge, sideburns

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



358800

pecho m.

שד, דד, חזה, חיק; חזיה גברית

breast, chest, bosom; waistcoat

i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



359170

pedasiko m.

חתיכה, שבר, פיסה, רסיס, קטע

piece, fragment, shard

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



359190

pedaso m.

חתיכה, נתח, חלק, מנה, שבר

piece, chunk, portion, fraction

este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon podrido (Divre Rivot, Sal. 1582)

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



359500

pedrer v.

איבד

to lose

asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



359710

pedrerse v. refl.

תעה, איבד דרכו, הלך לאיבוד; איבד כל כספו; איבד שמו וכבודו

to go astray, to lose one's way, to get lost; to lose all one's money; to lose one's name and honor

le dishe yo: otro haber no ay sino ke se perrio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



359970

pedrisko m.

ברד

hail

i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



360020

pedrita f.

אבדן, איבוד, אבידה, הפסד

loss

estando en la Moria vino un goy yavan i konto dela perdida del navio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



360710

pelado adj.

מקולף; מסופר, מגולח, שגילח שערו; קרח

peeled; shaved; bald

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



362985

perah (ebr.) m.

"פרח" - שם של מטבע

"Flower" - name of a coin

sako r' Yom Tov ... un perah veneziano nuevo de la faldikera (Divre Rivot, Sal. 1582)



364590

perro m.

כלב

dog

i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los perros (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon podrido (Divre Rivot, Sal. 1582)

i me ayegi a ver i dela fedor non pudi estar i yo dishi: mira ke afilu el perro non la kiere komer dela fedor (Divre Rivot, Sal. 1582)

el echo de un perro del hirvat, el yerno del kodja bashi de aki es ke lo mato (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



365240

persona f.

בן אדם, איש

person

komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos mozotros? ke tres presonas son loke lo mataron i el uno esta kon mozotros (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

disho: enpasadas ay un mez i medio ke se fueron dos presonas de eyos a Rila Manasteri i no vinieron (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demandaron si ay alguna presona de eyos manko en la sivdad. (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



365810

Pésah/Pesa (ebr.) m.

פסח

Passover

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



365830

pesat m.

ארוע, מקרה

event, case

Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



365960

peshe (port.) m.

דג

fish

i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



366090

peshkado m.

דג

fish

i mos trusho un peshkado i yo [...] le dishi al goy dito: este peshkado ande sale? a ke respondio el goy dito: aki ay un omak i de ayi traen peshkado (Bet David, Sal. 1740)

en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el kavayo i trusho los mihnasayim i unos dos peshkados ke avia tomado el 'ha-rav Yekutiel dela Estruga (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



366200

peshkera f.

דיג; מקום הדיג

fishing; fishing spot

ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las peshkeras (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

yo estava akojendo ahtapotes ala oriya de la mar de la peshkerika (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



366220

peshkesh /peshkish (t.) m.

מתנה; מתנה הניתנת לבנאים עם יציקת הגג; מתנה לכלה ביום חתונתה

a gift; a gift given to the builders when the roof is poured; a gift to the bride on her wedding day

i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



366410

peskueso m.

עורף, מפרקת, צואר

nape, neck

le dieron kon shish en el peskueso i otro shish en el lado, despues lo kitaron del pozo ('Hon Rav, Sal.(1777



367000

pezar (2) v.

הצטער

to be sorry

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



367740

pie m.

רגל; מידת רגל

foot; foot size

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande

El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el agua tres dias (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



368520

piedra f.

אבן; חומר קשה מאוד; אבן מצבה, מצבה

stone; very hard material; tombstone, gravestone

lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740)

se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la tripa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la kavesa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



368870

pierna f.

שוק, ירך

leg (below the knee), thigh

en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



369000

pikada f.

דקירה, עקיצה, נקירה

stab, sting, puncture

no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



369020

pikado adj.

טחון; מדוקר, עקוץ; נפגע, פגוע

ground; pricked, stung; injured, harmed

me disho ke era un onbre pretenko i la kara pikada (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



369050

pikado m.

רסק

mash, puree

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)



369125

pikatozo adj.

שיש לו צלקות של מחלת אבעבועות

who has pox scars

le vidi un siman ke tenia las karas i la frente pikatozas de virguela ke tuvo en chiko (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



369160

piko m.

מידת אורך: טפח; מקור (של עוף); מקב, מעדר

length measure: palm; beak (of a bird); hoe

asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



371380

pishtol/pishtof (t.) m.

אקדח

pistol

kuando ya fue serka de eyos le echaron pishtol i lo mataron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



372040

pizar v.

דרך, דרס, רמס, בטש, מעך; השיג גבול; כתש; ניצב על

to step on, to run over, to trample, to crush; to encroach; to stand on

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



373060

plazer m.

עונג, תענוג, הנאה, עדנה; טובה, חסד

pleasure, delight, enjoyment, grace; goodness, kindness

el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo enterrase djidio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



373650

plomo m.

עופרת; כדור יריה; טרדן, טרחן

lead; bullet; troublesome

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los mandes kon los primero ke vinieren (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon kuchiyo (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



373890

poder m.

יכולת, סמכות, יפוי כח, עצמה, כוח, שלטון; רווחה, מצב כלכלי טוב, אמצעים כלכליים

ability, authority, power, strength, rule; well-being, good financial situation, financial means

agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos sierto komo fueron matados de el yerno del kodja bashi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



374030

podjo m.

באר; בור

well; pit

lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo kitaron i lo enterraron en una bahche ('Hon Rav, Sal.(1777

despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el kushak i el chibukito ke se lo konosia yo ('Hon Rav, Sal.(1777



374410

poko adj.

מועט

little

i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



374460

poko adv.

מעט

few

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



374500

poko m.

כמות קטנה

small quantity

en un dia de akeya semana ke se salio el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)

me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un poko de bien ('Hon Rav, Sal.(1777



376330

porfiar v.

התחנן לפני, הפציר ב-; עמד על, התעקש

to beg before, to plead with; to insist on, to insist

i le porfiryimos muncho ke mos kontara el inyan ('Hon Rav, Sal.(1777



376390

porke conj. & adv.

מפני ש-

because-

uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me adjidei porke lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



377420

postizo adj.

מלאכותי, מזוייף

artificial, fake

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)



377720

potur (t.) m.

מכנסים כפריים רחבים בסגנון תורכי

turkish-style wide-leg country pants

i le demandaron por el otro potur de kien es? disho ke es de akel aboltado ishtipli ke estuvo en su kaza tres noches (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos potures onde el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i kitaron los potures i enpeso a yorar ke disho: este es el vestido de mi ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



377840

povre adj. & n.

עני, מסכן

poor

kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748)



377980

pozar v.

חנה, נטה אוהלו; הציב, הניח, שׂם, הציג; דיגמן; הציג עצמו לראווה

to park; to place, to put up, to display; to model; to put oneself on display

un djidio iva por los kazales i pozo en la uda del matador ('Hon Rav, Sal.(1777



378100

pozo m.

באר, בור

well, pit

i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las mansanas ke yevava el en la ibe (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le dieron kon shish en el peskueso i otro shish en el lado, despues lo kitaron del pozo ('Hon Rav, Sal.(1777

me disho: djidio, tente la boka kon mi i no avles nada, ke a el cholak ya lo mataron i lo echaron al pozo ('Hon Rav, Sal.(1777



378950

pregonar v.

הכריז, הכריז בקול (רוכל); הצהיר, הודיע, פרסם

to announce, to proclaim aloud (peddler); to declare

en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



379050

preguntar v.

שאל, חקר, ברר, הציג שאלות; שאל בשלום

to ask, to investigate, to inquire, to pose questions; to ask in peace

kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le pregunti al ermini ni var ni yok i ke uvo delos djidios (Yede David, Sal. 1867)

les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio lesensia de merkar vakas? (Bet David, Sal. 1740)

i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a resgatarlo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le preguntaron dito yoldashes al togar: porke te engleneastes muncho, ke no es tu uzansa? ('Hon Rav, Sal.(1777

pregunti a chikos i grandes por el cholak i me lo niegaron ke no savian nada ('Hon Rav, Sal.(1777



379400

prenda f.

משכון, ערבון, עבוט; עיקול, החרמה, הפקעה

pledge, surety, pawn; seizure, confiscation, expropriation

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)



381080

pretenko adj.

שחרחר

swarthy

me disho ke era un onbre pretenko i la kara pikada (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



381140

preto adj. & m.

שחור; כושי; אומלל, עצוב, אבל; אדם אלים

black; unhappy, sad, mourning; violent person

era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i enriva estava el mansevo de barvika preta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un anteri (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



381890

prezo m.

בית סוהר, בית כלא; מאסר; אסיר

prison, jail; imprisonment; prisoner

i los alevanto el muftish en prezo, i despues ke estuvieron unos kuantos dias en prezo vieron ke no avia haluka de eskapar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



382180

primer/primero adj.

ראשון, התחלתי

first, the beginning

kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de papararriva (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



382200

primero/en primero adv.

בתחילה, ראשית, קודם כל

initially, first of all

i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los brasos (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



382300

primo adj. & m.

ראשון, ראשון במעלה, מעולה

prime, first, foremost, excellent

por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la kantidad ke el yeva ke e mandado yo (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)

Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke diesedes a k''r Baruh ... 100 kintalles de plomo por lo kual por el venirse non los avres dado (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



382330

primo m.

דודן, בן דוד

cousin

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



382490

prinsip/prinsipio m.

עקרון; התחלה, ראשית

principle; beginning

respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



384480

propio adj.

אישי, עצמי, ייחודי; הולם; עצם (בעצמו), זהה, אותו ה-

personal, self, unique; appropriate; identical, the same

I depues tomo dicho Menahem una tasa de vino i le disho a Yosef Maymon las propias palavras (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

akea noche propia de el dia ke lo aferraron lo mataron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



386470

pudrido adj.

רקוב, נרקב, מקולקל, נשחת, אכול תולעים, מתולע

rotten, putrefied, spoiled, ruined, worm-eaten

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



386630

puederse v. refl.

ניתן ל-, אפשר

to be possible to

salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853)



386740

puerpo m.

גוף

body

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las karas tenia buenas (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



386920

puerta f.

דלת, שער, פתח

door, gate, opening

un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

el magazen mizmo no tenia ni puerta ni nada (Amar Shelomo, Sal. 1864)

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)



387280

puerto m.

נמל; שער

port; gate

salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



387325

puesto adj.

מונח, מוּשָׂם, מוּצָב

placed, positioned

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)



388160

punchón m.

קוץ, עוקץ, שבב שננעץ בעור; מצפון רע; בהשאלה: חשד מנקר; ביקורת קשה; מרצע

a thorn, a sting, a splinter stuck in the skin; a bad conscience; figuratively: a piercing suspicion; harsh criticism; an awl

lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)



388270

punta f.

קצה, סוף, פסגה; נקודה; כף

edge, end, peak; point; cape

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



389110

punyadiko m.

חופן, קומץ מועט

a small handful

od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



391410

rakí (t.) m.

יי''ש, עראק

ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)



393180

rav (ebr.) m.

רב

en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i les disho 'ha-rav Yekutiel: dame a mi una mansana porke yo di las paras de las mansanas (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



394080

real m.

מחנה, מחנה צבאי; שם של מטבע

atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el aharayut sovre mi i el aharayut de los 700 es sovre el (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



396390

regla f.

חוק, כלל, תקן, שיטה, סדר; צו, פקודה; סרגל

ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



397280

reís/reíz (t.) m.

ראש, מנהיג, יו"ר

estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

venimos de noche i entrimos ala kavane, en loke estavamos avlando kon el tabi le dishimos al tabi si avia venido el kaik de el volo de tal reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

le disheron komo vino un kaik viekujli. se deho venir el reiz del kaik



397740

rekavdar v.

גבה, קיבל

vini a rekavdar el veresiye del djudio ke mataron aki (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



398070

rekomendar v.

יעץ, המליץ, נתן המלצה; פקד

enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



399680

remedio m.

תרופה, מרפא; פתרון, תקנה, תיקון, מוצא, תקווה, אמצעי, עזרה

le dishe: avia algun remedio de fayarlo enel agua? disho: non ay remedio ke es komo mar (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



399760

remendo m.

הטלאה, תִּקּוּן בבגד; טלאי

en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



399950

remo m.

משוט

torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



402320

reselo m.

חשש, חשד; פחד, פחד מוות

le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen enfitado i no vernan kristianos. (Amar Shelomo, Sal. 1864)



402950

resivir v.

קיבל, ערך קבלת פנים/מסיבה; יילד, קיבל את היילוד

i Vida ... lo resivio el dukado ... i le dio a Zeharia un menduhie por senyal (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni muncho (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



403420

responder v.

השיב, ענה

i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio lesensia de merkar vakas? (Bet David, Sal. 1740)

me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke mataron a Shmoliko (Bet David, Sal. 1740)

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)

respondieron ke no tenian haber (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados otro ke aogados (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



403640

resto m.

שארית, מותר, יתרה, עודף, שיור, שריד

el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios se fundieron kon dita saetia (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)



405510

revokar v.

ביטל; הדיח

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)

i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en ningun modo (Torat Emet, Venezia 1626)



406020

rezgate/rezgato m.

גאולה, פדיון, שחרור, כופר

a mi me vino las paras de rezgate i la paras de rezgate de akel djidio no vino (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

asta agora ya uvieron mandado los ladrones haber por su resgate (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



407240

riirse v. refl.

הצטחק, צחק

buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



407890

rinyón m.

כליה

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)

i el espoliador dicho echo el rinyon dela mano enel lodo (Divre Rivot, Sal. 1582)



407895

rinyonada f.

רקמת השומן המקיפה את הכליות

avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de materia (Divre Rivot, Sal. 1582)



407900

río m.

נהר, נחל, פלג

i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i i se las alimpyi kon la mano (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



408210

rizá (t.) f.

מטפחת, ממחטה

vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke fermoza riza i disho al mansevo: deshanos ver esa riza (Divre Rivot, Sal. 1582)



408570

roba (fr.) f.

חלוק נשי

salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853)



409020

romana f.

מאזנים, משקל, פלס; אשה מכוערת

la tengo yo la romanika ke yevava en la ibe (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



409290

romper v.

שבר, ניפץ, ריסק; קלקל; עצר, הפסיק, ביטל; הפר ברית, חילל שבועה

en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



409410

romperse v. refl.

נשבר; שבר, קרע; נקע את הירך

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)



409690

ropa f.

בד, ארג, אריג; בגדים; סחורה; לבנים; וילון עבה

ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)

disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853)

un ermini amigo ke le vendi ropa i se fue para Izmir (Yede David, Sal. 1867)

le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos harvaron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

od dishe ke le den ala mujer de su ketuba sinko mil aspro' de ropa i tres mil aspros en aspros (Divre Rivot, Sal. 1582)

i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha muchacha (Mihtam le-David, Sal. 1772)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)

me disheron: aki todo modo de ropa pasa i aki avian dos djidios ke vendian todo modo de ropa (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



409860

rosh-hodesh (ebr.)

ראש חודש

ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



410050

roto adj.

שבור, מקולקל

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)



410120

rovar v.

גנב, גזל

me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] bushkida del cholak ('Hon Rav, Sal.(1777

me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un poko de bien ('Hon Rav, Sal.(1777



410240

royo adj.

אדמוני

no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

tenia barvika roya i una senyal en el kueyo komo una espindja ('Hon Rav, Sal.(1777



410455

rubie m.

דוקט - מטבע זהב

seash edim ke este rubie de oro le do a Vida por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un rubie de oro i le disho: esto es por kidushin (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



411190

ruvio adj.

אדמוני, אדמדם, אדום שער, ג'ינג'י; בלונדיני

era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva ruvia viejo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



411450

sabundjí (t.) m.

סבונאי, יצרן/מוכר סבון

Soapmaker, soap manufacturer/seller

ya se por loke tu vinites, por tu haver Yakosabundji ulu (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

un djidio sabundji ke salio de Bazaria para irse a Saloniki kon un kieradji ermano de Karaman Uglu lo mataron por Kopla ('Hon Rav, Sal.(1777

yo no lo konosko a akel sabundji ke estava en el bazar ('Hon Rav, Sal.(1777



411665

saetía f.

ספינה תלת תרנית

Three-masted ship

el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios se fundieron kon dita saetia (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



411720

safek (ebr.) m.

ספק, פקפוק; חשש, חשד, חשד לאי כשרות

Doubt, doubt; apprehension, suspicion, suspicion of non-kosherness

kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i lo konosi en la frente i las karas ke era la tsura de ... Yits.hak Mizrahi ... sin ningun safek (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



411965

sah ma (ebr.) m.

סכום מסויים

A certain amount

i yevava sah ma de kara groshes (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



411987

sahil (t.) m.

חוף, גדה, שפת ים

Beach, shore, seashore

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



412060

sakalí (t.) adj.

עבדקן

Abdaqan

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



412110

sakar v.

הוציא, הסיר, הוריד, סילק

Removed, removed, lowered, eliminated

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)

puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta enfitado [inenfitado(?)] (Amar Shelomo, Sal. 1864)

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)

anda saka vino de akea bota ke es buen vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

yo vide sakar una talia buena del karnesero turko espoliador del karnes de djudio (Divre Rivot, Sal. 1582)

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)

sako r' Yom Tov ... un perah veneziano nuevo de la faldikera (Divre Rivot, Sal. 1582)

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



412170

sakat (t.) m. & adj.

פגום; נכה, בעל מום, קיטע

Damaged; disabled, deformed, mutilated

El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el agua tres dias (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



412750

sal f.

מלח

salt

disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740)



412970

salado adj.

מלוח; כבוש במלח; יקר

Salty; Pickled in salt; Expensive

i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



412980

salado m.

דג מלוח

herring

i se enbarko en Pasha Limani, el kon los kuatro marmaralis yom shishi en un Sakis kaik para ir le-Kushta i tomar kaik para ir a Marmara i enbarkar el salado i traerlo le-Saloniki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



413010

salam (t.) adj.

שלם, בלי חסר, במצב טוב; בלי סכנה, בטוח, יציב; ישר, שניתן לבטוח בו בלי הרהור

Complete, without defect, in good condition; without danger, safe, stable; honest, trustworthy without hesitation

i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



413620

salir v.

יצא מ-, עזב את; יצא לבילוי

left, left; went out for a walk

chalishearon kon el otro djidio ke saliera i el, no kijo, (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero afuera a ver vido al vuestro ayi (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

saliendo de aki dos oras de kamino salieron dos matadores i lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

no salieron de Varacha para este kamino de los yurukes otro ke estos dos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



414300

salirse v. refl.

התפטר (מהעבודה), פרש, עזב (בית), יצא סופית

Resigned (from work), retired, left (home), left for good

kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



414810

saltar v.

קפץ, דילג, ניתר, זינק, התפרץ; פוצץ; קפץ לביקור; נבהל

Jumped, skipped, leaped, sprang, burst out; exploded; popped in for a visit; spooked

salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740)

salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853)

salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del kazal (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



415510

salvo prep.

חוץ מ-, פרט ל-, להוציא, מלבד, זולת; רק אם

except, except for, except for, except for; only if

i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya falta (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



415610

samara f.

פרווה

Fur

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



415940

sandal (t.) m.

סירת משוטים קטנה

Small rowboat

torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



416220

sangre f.

דם; קרבה משפחתית

Blood; family relationship

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)

i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en sangre (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



416940

sano adj.

בריא, שלם; טוב/יפה לבריאות, מבריא

Healthy, whole; good/beautiful for health, wholesome

le disheron: tu seas sano! aki murio de landre i lo enterrimos (Amar Shelomo, Sal. 1864)



417450

sapatero m.

סנדלר

shoemaker

me konto un djidio sapatetero ke aki avia un selanikli i se murio (Yede David, Sal. 1867)



417620

sar (2) (ebr.) m.. (pl.: sares)

חרדה, פחד, בהלה, אימה; ייסורים

Anxiety, fear, panic, terror; anguish

i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon kuchiyo (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



417760

saraf (t.) m.

חלפן, שולחני

Changer, desktop

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo alkansaron los ladrones i se lo yevaron los ladrones i lo ivan aharvando ke kaminara kon eyos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



417780

saraflik (t.) m.

חלפנות

money changing

un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer saraflik (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



418930

saver v.

ידע, היה מלומד, הכיר

Knew, was learned, was familiar with

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo akeyo avia visto (Torat Emet, Venezia 1626)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

mozotros ya saviamos komo fueron matados el sutchi i el hamoriko (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i mandaron i la trusheron a la madre i le demandaron a la madre si save por el ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



419100

saverse v. refl.

ידע, היה מסוגל

knew, was able to

i lo enterraron los hirvates para ke no se supiera (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



420270

sefer/sefer torá (ebr.) m.

ספר תורה

Torah scroll

ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en sefer tora (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el gancho por aki (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



420780

segundo adj.

שני

other

respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

somos parientes ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos segundos, ke su padre kon mi padre eran primos ermanos (Torat Emet, Venezia 1626)



421260

seja f.

גבה

eyebrow

i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la seja de las karas i lo konosi (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



421470

sekar v.

ייבש; שעמם, הוגיע, הטריד, הפריע ל-

Dry; bored, arrived, bothered, bothered

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



421820

sekretamente adv.

בחשאי, בסתר

Secretly, secretly

vino la mujer de Perkos i lo konto a las mujeres djudias en sekretamente a ke non lo deskuvran (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



422270

selamet (t.) m.

בטחון/שלווה בעקבות הצלה; הצלה, גאולה, ישע, שחרור

Security/peace following salvation; salvation, redemption, deliverance, liberation

ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para rezgatarlo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



422330

selaniklí adj. & m.

סלוניקאי

Thessaloniki

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)

me konto un djidio sapatetero ke aki avia un selanikli i se murio (Yede David, Sal. 1867)

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



422700

semana f.

שבוע

week

en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de dinero ke le devia (Divre Rivot, Sal. 1582)



423355

semtí (t.) m.

סביבה, איזור, רובע

Environment, area, district

vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene chiflik por akel semti de los yurukes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



424200

sentir v.

חש, הרגיש; שמע, הקשיב, האזין; שמע בקול; הבין; הריח, רחרח

felt, felt; heard, listened, listened; heard aloud; understood; smelled, sniffed

en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i sintio un fedor muy grande (Divre Rivot, Sal. 1582)

disho ke lo mataron i lo enterraron en la guerta, esto sinti ('Hon Rav, Sal.(1777



424380

senya f.

מחווה, תנועה, ג'סטה

Gesture, movement, gesture

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



424400

senyal m.

סימן, אות

Sign, signal

ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748)

i Vida ... lo resivio el dukado ... i le dio a Zeharia un menduhie por senyal (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria eskapar i no pudo (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

tenia barvika roya i una senyal en el kueyo komo una espindja ('Hon Rav, Sal.(1777



424520

senyor m.

אדון, מר; פניה לאב או אדם נכבד ומבוגר; בעל הבית; כינוי לאבות האומה

Sir, Mr.; address to a father or a respected and elderly person; the owner of the house; title for the fathers of the nation

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



424640

senyoría f.

אדנות, שררה, ריבונות; הוד מעלה

Lordship, power, sovereignty; majesty

ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la senyoria de Raguza (Torat Emet, Venezia 1626)

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)



425040

ser v.

היה, התקיים

Was, took place

i mos disho el otro: andavos, no sea ke vos agan otro tanto a vozotros (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



425630

serka adv.

קרוב ל-, לקראת, בערך

Close to, towards, approximately

ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke fermoza riza i disho al mansevo: deshanos ver esa riza (Divre Rivot, Sal. 1582)

estavamos kaminando serka de onde se disho ke mataron a tio Yaakov Levi. (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

vidi unas kuantas kristianas, me aserki serka eyas i enpesi avlar kon eyas (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



426160

serradura f.

נעילה, סגירה; מנעול; שעת נעילה; עורלה

Lock, closure; lock; locking time; foreskin

vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una trankita (Amar Shelomo, Sal. 1864)



426590

servir v.

שירת, היה משרת, שימש כ-; עבד (עבודת אלילים)

Served, was a servant, served as; slave (idolatry)

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



426750

servitud f.

עבדות, שעבוד, עבודת פרך; הכנעה, התרפסות

Slavery, bondage, hard labor; submission, servitude

toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke ninguno le pueda demandar nada (Mihtam le-David, Sal. 1772)



427310

sevo m.

חלב, שומן, לשד

Milk, fat, breast

i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon podrido (Divre Rivot, Sal. 1582)



427695

sha'a (ebr.) f.

שעה

time

i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat debasho el agua ('Hon Rav, Sal.(1777



427730

shabat/shabad (ebr.) f.

שבת

Sabbath

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)

no te akodras un dia de Shabat ke estavas tu hazina i te izi kave? ('Hon Rav, Sal.(1777



428300

shal/shale/shalí (fr.) m.

צעיף גדול, סודר מצמר קשמיר

Large, structured cashmere scarf

kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



428330

shalom! (ebr.) interj.

שלום (הברכה)

Peace (greeting)

paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



428470

shamash (ebr.) m.

שַׁמָּשׁ

sun

en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



429140

shashearse (t.) v. refl.

חש סחרחורת, הסתחרר

Feeling dizzy, spinning

Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



429270

shastre m.

חייט

Tailor

uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me adjidei porke lo mataron (Yede David, Sal. 1867)



430165

shemuá (ebr.) f.

שמועה, בשורה

Rumor, news

en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



430460

shetar (ebr.) m.

שטר, חוזה, קבלה

Bill, contract, receipt

porke kon estos tenaim me destes kidushin, komo esta eskrito en el shetar (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



430490

shetiká! (ebr.) interj.

שקט!

quiet!

Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



430550

shevuá (ebr.) f.

שבועה

oath

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)



431110

shish (t.) m.

שיפוד; כידון

skewer; bayonet

le dieron kon shish en el peskueso i otro shish en el lado, despues lo kitaron del pozo ('Hon Rav, Sal.(1777



431530

shomer (ebr.) m.

שומר, משגיח כשרות

Keeper, Kashrut supervisor

i kedo el magazen sin shomer de dia i de noche unos kuantos dias (Amar Shelomo, Sal. 1864)



431560

shop m. & adj.

אלבני

Albanian

shopestis ke mataron a Bohoriko (Devar Moshe, Sal. 1748)



432110

shukiur/shukyur! (t.) interj.

תודה לאל!

Thank God!

una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



432570

si adv.

כן

yes

disho: si! i si no vos kreesh veni vozotros i volos amostrare (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



432620

si conj.

אם, לו, אילו

If, if, if

disho: si! i si no vos kreesh veni vozotros i volos amostrare (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



432870

sibá (ebr.) f.

סיבה, טעם, תנאי

Reason, reason, condition

i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi se le eskacho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

esto me disho i no le avli mi-siba ke me espanti (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i se fueron los ladrones kon los dos blahos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i keriamos ir, i por siba de miedo no huimos (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un poko de bien ('Hon Rav, Sal.(1777



433630

siento num.

מאה

century

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



433820

sierto adj.

וודאי, בטוח; מסויים

Certainly, certain; certain

ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta ansi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



433821

sierto adv.

לבטח, בוודאי

Surely, surely

ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740)

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

mas ke se le akorda sierto ke non le disho: para ti (Divre Rivot, Sal. 1582)

agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos sierto komo fueron matados de el yerno del kodja bashi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

eyos saven sierto komo el dito Shaul lo yamavan "hamoriko" (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



434360

siguente adj.

העוקב, הבא, הבא אחרי

The follower, the next, the next after

non lo desho ir Reuven ... sinon ke fuese ed de lo sigiente (Divre Rivot, Sal. 1582)

i la noche de alhad sigiente lo enterraron vestido ayi (Torat Emet, Venezia 1626)



435020

simán (ebr.) m.

סימן, אות, תסמין, סמל

Sign, signal, symptom, symbol

le vidi un siman ke tenia las karas i la frente pikatozas de virguela ke tuvo en chiko (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

gam le vidi el siman dela mila ke tenia komo de djidio mila u-fria (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



435570

sinagoga f.

בית כנסת

Synagogue

deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los ebreos (Torat Emet, Venezia 1626)



436090

sinkuenta num.

חמישים

Fifty

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)



436110

sino/sinón conj.

אלא

But

le dishe yo: otro haber no ay sino ke se perrio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

non lo desho ir Reuven ... sinon ke fuese ed de lo sigiente (Divre Rivot, Sal. 1582)

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)



437550

sivdad f.

עיר, קרת, כרך

City, Keret, Vol.

el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740)

le demandaron si ay alguna presona de eyos manko en la sivdad. (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



437820

siyado adj.

חתום (בחותם), מוחתם

Sealed (with seal), sealed

ke el yayin desho siyado kada bota i la puerta del magazen la desho kon kadenado (Amar Shelomo, Sal. 1864)



439395

sofialí m.

תושב סופיה

Resident of Sofia

yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji sofiali matado echado en la arvolera ('Hon Rav, Sal.(1777



440040

solar m.

רצפה

floor

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande



440310

soler v.

היה רגיל, התנהג

Behave normally, behave

El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



440930

soltar v.

פענח חלום; שיחרר, הירפה, התיר קשר; גרש (את אשתו)

Interpreted a dream; released, let go, untied a bond; dismissed (his wife)

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



441150

sombayer/sombaer/sombayir v.

פיתה, שידל, השיא, הסית; הקסים, משך לב

Tempted, enticed, enticed, incited; charmed, attracted

i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus ayaktashes suyos los sonbayeron ke fuera kon eyos para matarlo a el djudio (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



443440

sovako m.

בית השחי

armpit

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



443720

sovre prep.

על, מעל, על גבי; בקשר ל- בענין

On, above, on top of; in relation to - in the matter of

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)

i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los matimos, sovre esto es muestra venida (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

les demandi alos arelim: sovre ke es guestra venida? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



444180

sovrino m.

אחיין; בן דוד

nephew; cousin

no lo konosimos por yerno, otro por sovrino (Yede David, Sal. 1867)



447925

sumbakí/sumbuklí (t.) m.

כלי שיט

vessel

kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)

kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los kosarios kuando se tomo el sumbukli (Darhe Noam, Venezia 1697)



448100

suned/sunet (t.) m.

מילה (לפי ההלכה המוסלמית)

Circumcision (according to Muslim law)

i el uno no estava echo sunet (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



448115

sunetli (t.) adj.

נימול (לפי ההלכה המוסלמית)

Circumcision (according to Muslim law)

disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara chichekli i tenia guzanos en la boka (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



448470

súpito (it.) adv.

פתאום, לפתע

Suddenly, suddenly

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande



449425

sutchí (t.) m.

חלבן

milkman

kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres chikos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

mozotros ya saviamos komo fueron matados el sutchi i el hamoriko (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



449640

suvir v.

עלה, טיפס, העפיל; העלה

Ascended, climbed, ascended; raised

me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740)

estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era djunto kon el magazen (Amar Shelomo, Sal. 1864)

mos espantimos, mos echimos ala mar i el Hayim nz' se echo ala mar, i mozotros suvimos en tierra (Yede David, Sal. 1867)



449810

suyo adj. pos.

שלו

his

i salieron dos togarmim i alevanti el tufek para darles i me disheron: ke tienes? i se solto el tufek de suyo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



450185

tabak (t.) m.

בורסקי, מעבד עורות

tanner, leather processor

estando en mi varandado vino un tabak de aki de Monesterio a merkar kueros (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

vino un tabak dela OhrI a el han i fui a ver (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

ke estava lakirdi entre eyos u-betoh de lakirdi demandaron ditos tabakes a un tabak de eyos ke se fue a Zagora ? ama se engleneo muncho en Zagora ('Hon Rav, Sal.(1777



450700

tadrar v.

איחר; דחה

to be late; to postpone

le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir fista agora? (Bet David, Sal. 1740)



451120

taín (t.) m.

מנה, נתח, פת; מנת מזון; מנת קרב; מינוי, ייעוד

portion, slice, morsel; food ration; battle ration; appointment, designation

me keria ir en Istanbul ke me izieron tain por traer muyamat (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



451880

tal/a adj.

כזה/כזאת; זהה ל-, דומה ל-

such; identical to, similar to

me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748)



452510

también adv.

גם; חוץ מזה, מלבד זאת; אף לא (במשפטי שלילה)

also; besides that; neither (in negative sentences)

Mi mujer tanbien te kiere (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)



452980

tanto adj.

כה הרבה

so much

disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740)



452990

tanto adv.

כל כך, כה, עד כדי כך; באותה מידה, אותה כמות

so much, to that extent; to the same extent, the same amount

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i mos disho el otro: andavos, no sea ke vos agan otro tanto a vozotros (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



454560

tasa f.

ספל, כוס, בזיך

mug, cup, dish

Dale una tasa de vino a Yosef (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

si me kieres bien toma esta tasa de vino por kidushin de mi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



454700

tashlik (t.) m.

כביש, מסילה

road, rail

i atorgo: verdad es ke yo lo yevi, andjak lo deshi en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777

lo deshi en el tashlik de Dolia ('Hon Rav, Sal.(1777

tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga ispat ke lo deshastes en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



455010

taván (t.) m.

תקרה, גג; כינוי לאלהים

ceiling, roof; a title for God

puede ser dainda tiene los vestidos del djidio en el tavan (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



455360

tayfa (t.) f.

חבורה, קבוצה, צוות עובדים

group, team, team of workers

estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



455700

tefilín/m (ebr.) m. pl.

תפילין

tefillin

le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la eskrivaniya i el tefter ... de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)



455750

tefter (t.) m.

מחברת, פנקס; סך מכירות באשראי

notebook, ledger; total sales on credit

kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la eskrivaniya i el tefter ... de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)



455845

tehef (ebr.) adv.

תכף

soon

i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon espada a los sinko djidios ('Hon Rav, Sal.(1777



457290

tenaím (ebr.) m. pl.

תנאים (לנישואין)

wedding agreement

porke kon estos tenaim me destes kidushin, komo esta eskrito en el shetar (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



457660

tener v.

היה לו/יש לו, החזיק, הכיל; התנגד, עמד בפני

to have; to resist

el magazen mizmo no tenia ni puerta ni nada (Amar Shelomo, Sal. 1864)

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



458150

tenerse v. refl.

החזיק עצמו

to hold oneself

me disho: djidio, tente la boka kon mi i no avles nada, ke a el cholak ya lo mataron i lo echaron al pozo ('Hon Rav, Sal.(1777



458510

tepé (t.) m.

פסגה, שיא, גג, צמרת, קדקד; כיסוי, פונפון (של כובע צמר), כיפה

summit, peak, roof, top, crown; covering, pom-pom (of a wool hat), cap

le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de matar (Bet David, Sal. 1740)



459720

testamento/testamiento m.

צוואה; ברית

will, testament; covenant

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



460400

tiempo m.

זמן, עת, מועד, תקופה, שהות, ארכה; מזג אוויר

time, season, date, period, duration; weather

i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853)

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)

yo andando topi un moso del alaybedji ke era un tiempo moso de ... Avraam Imanuel (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

disho la djudia: vedrad es, ma onde as estado todo este tienpo? ('Hon Rav, Sal.(1777



460980

tierra f.

ארץ, קרקע; אדמה, עפר, אבק; רצפה; ארץ, מדינה, כדור הארץ

land, ground; earth, soil, dust; floor; country, globe

en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

mos espantimos, mos echimos ala mar i el Hayim nz' se echo ala mar, i mozotros suvimos en tierra (Yede David, Sal. 1867)

kuando Sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



462540

tío m.

דוד, דוד גדול (אחי הסבא); שם הניתן בפניה לאדם מקורב או מפשוטי עם

uncle, great uncle (grandfather's brother); a name given to a close person or commoner

estavamos kaminando serka de onde se disho ke mataron a tio Yaakov Levi. (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)



463790

togar (ebr.) m.

תוגר

Turkish

pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748)

estavamos avlando kon el zabit, vino otro togar i disho: ke izitesh por Moshiko? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)

de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i topi kon un togar choban (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

en akeya ora lo mitieron en kadenas al dito togar (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el braso (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo alkansaron los ladrones i se lo yevaron los ladrones i lo ivan aharvando ke kaminara kon eyos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i salieron dos togarmim i alevanti el tufek para darles i me disheron: ke tienes? i se solto el tufek de suyo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: arelim son o togarim? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i le demandi el togar: tu los vistes a estos djidios matados? (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el haradji en los bonetes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene chiflik por akel semti de los yurukes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a dito arap ('Hon Rav, Sal.(1777

estando en la uda de Omar Ank enpeso avlar un togar del kazal kon Osman Basha ('Hon Rav, Sal.(1777

estando por kamino se toparon dos togarmim i me disheron: onde vas tu djidio? ('Hon Rav, Sal.(1777

me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] bushkida del cholak ('Hon Rav, Sal.(1777



463810

toh (ebr.) adv.

תוך, בתוך

inside, within

entro agua toh de el kaik ke estava burakado i se batereo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



463820

toka f.

טורבן, מצנפת, שביס; אריג לשביס

turban, bonnet; cloth for turban

en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de agua (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el kushak i el chibukito ke se lo konosia yo ('Hon Rav, Sal.(1777

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777



463970

tokar v.

נגע, מישש; נגע ללב; העליב; ניגן על כלי נגינה; ''סחב'', גנב גניבה קטנה

to touch, to feel; to touch the heart; to insult; to play a musical instrument; ''carry away'' - a small theft

mira, la bota esta media, parese ke tokaron el vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i tokaran? (Amar Shelomo, Sal. 1864)

le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos harvaron (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

respondio el kieradji: kale ke me mates a mi enprimero para ke tokes al djidio ('Hon Rav, Sal.(1777



464420

tomar v.

לקח, נטל; תפס; לקח אשה/לקחה בעל - התחתן/נה; קיבל; קנה

to take; to catch; to take a wife/a husband - to marry; to receive; to buy

Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo enterrase djidio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)

todos dos tomaron kavayos de un kieradji a uno kada uno (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



465350

tomarse v. refl.

החשיב עצמו; לקח לעצמו; נתפס; נישאו

to consider oneself; to take for himself; to be caught; to be married

gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo frio i lo desho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



465930

topar v.

מצא, גילה, מצא שוב

to find, to discover, to find again

el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en panair de Perlisi yami a un djidio i le pregunti: akel djidio ke bushkaron, lo toparon? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740)

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparon los djenisaros en Vardalosa a ditos muchachos (Bet David, Sal. 1740)

komo toparon kon kuatro yemidjis de el kaik ke se fondio (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: topastesh al kavo akel djidio vuestro ke vos se aogo enel agua? (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

yo andando topi un moso del alaybedji ke era un tiempo moso de ... Avraam Imanuel (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i topi kon un togar choban (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es aboltado de djidio (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le konto a el yuz bashi ke topo dos leshes (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

i en los bonetes les toparon los papelikos de el haradji (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el haradji en los bonetes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

enmentres ke fue su mesharet a topar la moneda ('Hon Rav, Sal.(1777



466100

toparse v.

נמצא (להמצא), מצא עצמו, נתקל ב-, נוכח

to be found, to find oneself, to encounter

savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748)

i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo kitaron i lo mataron (Yede David, Sal. 1867)

le dishi yo: dime ke te paso por la kavesa? en alguna fortuna te topates? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los mushos tenia grandes (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

estando por kamino se toparon dos togarmim i me disheron: onde vas tu djidio? ('Hon Rav, Sal.(1777



466580

tornada f.

חזרה, שיבה; הלוך רוח, ביטוי הגיגים

return; mood, expression of thoughts

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el kavayo i trusho los mihnasayim i unos dos peshkados ke avia tomado el 'ha-rav Yekutiel dela Estruga (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo alkansaron los ladrones i se lo yevaron los ladrones i lo ivan aharvando ke kaminara kon eyos (Mahaze Avraam, Sal. 1795)



466620

tornar v.

סובב, סבב, הפך, פנה, השתנה; חזר; החזיר

to turn, to revolve, to change oneself; to return; to return

torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron los djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no eskaparon? (Yede David, Sal. 1867)

dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te maten komo mataron a Yits.hak Almeridi (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



466690

tornarse v. refl.

הפנה, הסב; שב בחזרה

to turn; to return back

torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



467470

tósigo m.

רעל, ארס

poison, venom

por 'ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



468120

traer v.

הביא, לקח איתו, הוליך; גרם

to bring, to take with him, to lead; to cause

El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

me keria ir en Istanbul ke me izieron tain por traer muyamat (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853)

le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la eskrivaniya i el tefter ... de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado konmigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i mandaron i la trusheron a la madre i le demandaron a la madre si save por el ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos potures onde el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



469050

trankita f.

מנעול

lock

vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una trankita (Amar Shelomo, Sal. 1864)



470460

travajar v.

עבד, עמל; קיים יחסי מין

to work, to labor; to have sexual relations

i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron fasta las dies oras (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



470470

travajo m.

עבודה, עמל, יגיעה; יצירה

work, labor, toil; creation

El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el agua tres dias (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



470490

travar v.

משך, הוציא, גרר, סחב, הוציא, משך (כסף), משך (בקסם); דמה ל-; סבל

to pull, to bring out, to drag, to carry, to pull (money), to pull (by magic); to resemble; to suffer

torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparon los djenisaros en Vardalosa a ditos muchachos (Bet David, Sal. 1740)



471630

trenta num.

שלושים

thirty

i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



471860

treser/o adj.

שלישי

third

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



473020

tripa f.

מעי; בטן, כרס

intestine; stomach, belly

se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la tripa i lo mato (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



474835

tsurá (ebr.) m.

צורה, דמות

shape, figure

deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740)

i lo konosi en la frente i las karas ke era la tsura de ... Yits.hak Mizrahi ... sin ningun safek (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le demadi: la tsura de el aboltado komo era? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



475130

tuerto adj.

מעוות, עקום, מסולף; פוזל

distorted, crooked; squinter

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



475260

tufek/tufenk (t.) m.

רובה

rifle

pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740)

i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)

i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon kuchiyo (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

i salieron dos togarmim i alevanti el tufek para darles i me disheron: ke tienes? i se solto el tufek de suyo (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i se alevanto uno de los ladrones i le dio kon el kundak de el tufek en las keshadas (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

estando en el kamal de la nave deteniendose le dieron kon tufek i lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777

me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me paresio ke no se avia muerto ('Hon Rav, Sal.(1777

se apararon i vieron ke era Kara Uglan, enpesaron a echarle tufekes asta ke lo mataron ('Hon Rav, Sal.(1777



476010

turkito m.

ילד תורכי

Turkish child

estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



476030

turko m. & adj.

תורכי; תורכית

Turkish; Turkish

Entre las palavras disho el turko (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

otro turko goy ke disho ke estava al nalbant dukyeni (Hikre Lev I, Sal. 1853)

vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el bogo para vender algo (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

i la turka ke morava en una kaza enalto lo vido komo los dos lo mataron (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la garganta ('Hon Rav, Sal.(1777

estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la ishtira ('Hon Rav, Sal.(1777



476720

tuzla (t.) f.

בריכת אידוי לייצור מלח

evaporation pond for salt production

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)

ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)



476880

udá (t.) f.

חדר

room

vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si demudava las palavras de un dia a otro (Amar Shelomo, Sal. 1864)

agora un anyo estava en el konak en la uda de el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

estando en la uda de Omar Ank enpeso avlar un togar del kazal kon Osman Basha ('Hon Rav, Sal.(1777

un djidio iva por los kazales i pozo en la uda del matador ('Hon Rav, Sal.(1777



477370

ultimamente adv.

לאחרונה

recently

ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona absolutamente (Torat Emet, Venezia 1626)

fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el pasado fasta este dia uviese fecho (Torat Emet, Venezia 1626)



478310

undirse v. refl.

טבע, הטביע את עצמו

to be drowned, to drown oneself

komo toparon kon kuatro yemidjis de el kaik ke se fondio (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios se fundieron kon dita saetia (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi alma (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

kuando Sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i se undio i no lo vimos mas (Darhe Noam, Venezia 1697)



478330

unflado adj.

נפוח, מנופח

puffy, inflated

i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740)



478700

uno/una num.

אחד/אחת

one

i el uno no estava echo sunet (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



479180

urdí (t.) m.

חבורה, כנופיה, קבוצה, להקה; צבא

group, gang, troop; army

fue ala kavane de Biekuoz, demando si vino algun kaik del urdi (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

le demando el djidio ... si trusho alguna karta de Yamish ke esta en el urdi (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)

topi a un yemidji ke le avia dado una karta para el urdi i vino el dito a Kosta sin konoserlo yo, me dio el a mi ashlablik (Yad 'ha-Meleh, Sal. 1804)



479830

uva f.

ענב, ענבים

grape, grapes

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



480150

uzansa f.

הרגל, נוהג, מנהג

habit, custom

le preguntaron dito yoldashes al togar: porke te engleneastes muncho, ke no es tu uzansa? ('Hon Rav, Sal.(1777



480170

uzar v.

היה רגיל, היה בעל הרגל; השתמש ב-; השמיש (עשה משומש); הרגיל

to be used to, to be habitual; to use; to make use of; to be accustomed to

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



480750

vaka f.

פרה

cow

les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio lesensia de merkar vakas? (Bet David, Sal. 1740)

los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los kazalinos (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



481160

valiente adj.

חסון, חזק; גיבור, בן חיל, אמיץ

sturdy, strong; hero, valiant, brave

komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748)



481430

vanda f.

צד, עבר, מקום

side, place

ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748)

gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos karishik (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

Yazik Kara Uglan ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios por la vanda de Eshkoplo ('Hon Rav, Sal.(1777



481980

varandado m.

חדר כניסה (הול), פרוזדור; מעקה

entrance hall, corridor; railing

estando en mi varandado vino un tabak de aki de Monesterio a merkar kueros (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por kidushin (Divre Rivot, Sal. 1582)



482305

varosh (t.) m.

רובע, שכונה

district, neighborhood

vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay meana dedientro (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



482930

vazío m.

חלל, מקום ריק

space, empty space

no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos leshes a el dep de un yol (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



483395

vehen (ebr.) adv.

וכן

also

ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740)



483570

vela f.

מפרש; וילון, מסך, מחיצה; שבשבת, דגל, נס; אדם הפכפך; שמירה (מת/יולדת), ליל שימורים; נר

sail; curtain, screen, partition; weathervane, flag; fickle person; guard (dead/in childbirth), watch night; candle

en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ivan djirando la vela para Chinir (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



483870

veluntad f.

רצון

desire

i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por tienpo de dies anyos (Divre Rivot, Sal. 1582)

i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en ningun modo (Torat Emet, Venezia 1626)



484190

vendemiar v.

בצר

to gather (grapes)

r' Shemuel vendemio i izo su vino (Divre Rivot, Sal. 1582)

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



484200

vender v.

מכר

to sale

i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

un ermini amigo ke le vendi ropa i se fue para Izmir (Yede David, Sal. 1867)

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el bogo para vender algo (Responsa Pele Yoets, Yerush. 1993)

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

me disheron: aki todo modo de ropa pasa i aki avian dos djidios ke vendian todo modo de ropa (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo en la butika estava, tenia yo en la mano chivit vindiendo ('Hon Rav, Sal.(1777



484420

venderse v. refl.

נמכר (להמכר); בגד, מכר עצמו

to be sold; to betray, to sale himself

ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del navio (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



484617

veneziano adj.

ונציאני

venetian

sako r' Yom Tov ... un perah veneziano nuevo de la faldikera (Divre Rivot, Sal. 1582)



484710

venida f.

ביאה, כניסה, הופעה

arrival, entrance, appearance

mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la venida (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los matimos, sovre esto es muestra venida (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

les demandi alos arelim: sovre ke es guestra venida? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



484800

venir v.

בא, הגיע; התאים; היה לה מחזור

to come, to arrive; to suit; to have her period

i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740)

komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748)

le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen enfitado i no vernan kristianos. (Amar Shelomo, Sal. 1864)

ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los fayava (Bet David, Sal. 1740)

le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir fista agora? (Bet David, Sal. 1740)

i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado konmigo (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me maten (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



485130

venirse v. refl.

הגיע; טרף חלבון עד שעשהו סמיך

to arrive; to blend protein until it becomes thick

Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke diesedes a k''r Baruh ... 100 kintalles de plomo por lo kual por el venirse non los avres dado (Responsa Mabi''t, Venezia 1629)



485320

vente num.

עשרים

twenty

ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un mazo en la kavesa i lo mataron (Torat Emet, Venezia 1626)



485570

ver v.

ראה, הסתכל; בחן, שפט, העריך

to see, to look; to examine, to judge, to evaluate

I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo

Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande

lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853)

ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los fayava (Bet David, Sal. 1740)

i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo akeyo avia visto (Torat Emet, Venezia 1626)

yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

i le demandi el togar: tu los vistes a estos djidios matados? (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del kazal (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



485990

verdad f.

אמת

truth

Ke ansi es verdat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748)

af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el sino a vos (Divre Rivot, Sal. 1582)

mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon kinian i por seer verdad afirmo mi nombre (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

disho la djudia: vedrad es, ma onde as estado todo este tienpo? ('Hon Rav, Sal.(1777

i atorgo: verdad es ke yo lo yevi, andjak lo deshi en el tashlik ('Hon Rav, Sal.(1777



486310

veresiyé (t.) adv.

באשראי

on credit

vini a rekavdar el veresiye del djudio ke mataron aki (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



486740

verse v. refl.

ראה עצמו, נראה, השתקף; התראה

to see himself, to be seen, to be reflected; to see each other

i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853)

vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los fierros estavan floshos (Amar Shelomo, Sal. 1864)



487165

vestido adj.

לָבוּש

dressed

estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i djaketa de gualiansa (Yede David, Sal. 1867)

i la noche de alhad sigiente lo enterraron vestido ayi (Torat Emet, Venezia 1626)



487170

vestido m.

בגד, לבוש, מלבוש, חליפה; שמלה; מעיל לספר תורה

garment, clothing, attire, suit; dress; torah scroll coat

gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740)

le demandi en ken esta la ropa i me disho: en un arel i el ayaktash mio tiene el vestido entero (Hikre Lev I, Sal. 1853)

le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la eskrivaniya i el tefter ... de la tuzla (Yede David, Sal. 1867)

no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de vestido ya te traigo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las karas tenia buenas (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de dita Djoya (Torat Emet, Venezia 1626)

i kitaron los potures i enpeso a yorar ke disho: este es el vestido de mi ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



487670

vezino m.

שכן

neighbor

disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su propio dia lo mataron (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

estando en una nave, yo i mi kaza kon las vizinas paseando, sentimos ke estavan tres goyim avlando uno kon otro ('Hon Rav, Sal.(1777



488000

vida f.

חיים, קיום

life, existence

le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

meteremos la vida i diremos ke tiene kidushin (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



488490

viejo m. & adj.

זקן, בא בימים; ישן, ישן נושן, עתיק; בלה, משומש

old, out of date; ancient; worn, used

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi matados (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)

el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon balta (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



488690

viernes m.

יום שישי

Friday

Dia de viernes … vino a fazer .. un poko de lana … en el kortijo



488970

vijitar v.

ביקר

to visit

la mujer de Perkos fue a vijitar ande una vlaha, le dio adulsar; le demando: de ande tomates este dulse? le disho de la ermana de Chilibon (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



489430

vino m.

יין

wine

Dale una tasa de vino a Yosef (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

anda saka vino de akea bota ke es buen vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio postizo (Amar Shelomo, Sal. 1864)

puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta enfitado [inenfitado(?)] (Amar Shelomo, Sal. 1864)

mira, la bota esta media, parese ke tokaron el vino (Amar Shelomo, Sal. 1864)

si me kieres bien toma esta tasa de vino por kidushin de mi (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)

r' Shemuel vendemio i izo su vino (Divre Rivot, Sal. 1582)



489520

vinya f.

גפן, כרם

vine, vineyard

ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748)

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



490000

virguela/viruela f.

אבעבועות רוח, אבעבועות שחורות (מחלה), עגבת

chickenpox, smallpox (disease), syphilis

le vidi un siman ke tenia las karas i la frente pikatozas de virguela ke tuvo en chiko (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



490960

vlah/vlaho m. & adj.

ולאכי, רומני, יווני-אורתודוכסי ממוצא רומני

Vlach, Romanian, Greek orthodox of Romanian descent

la mujer de Perkos fue a vijitar ande una vlaha, le dio adulsar; le demando: de ande tomates este dulse? le disho de la ermana de Chilibon (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



491600

vozotros/as pr.

אתם/אתן; אתה/את בפניה של נימוס רב

'you' in a very polite address

disho: si! i si no vos kreesh veni vozotros i volos amostrare (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



491710

vuestro/tra, (pl.) vuestros/ras adj.

שלכם/שלכן

yours

les demandi alos arelim: sovre ke es guestra venida? (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

disheron: por modre de dos presonas ke se aogaron, ke el uno es guestro aboltado (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



491870

ya adv.

כבר

already

mozotros ya saviamos komo fueron matados el sutchi i el hamoriko (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



492105

yagdjí/yahdjí (t.) m.

סוחר בשמן

oil merchant

le disho un choban: no saves nada, akelyagdji ke mataron aki lo echaron en este dere ('Hon Rav, Sal.(1777

yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji sofiali matado echado en la arvolera ('Hon Rav, Sal.(1777



492320

yaká (t.) f.

צוארון, דש

collar, fly

las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era viejo (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



492600

yamar v.

קרא, קרא ל-, זימן, הזמין; נתן שם, קרא שם, כינה

to call, to summon, to invite; to name, to nickname

por 'ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

Shemuel Kalderon me yamo ami ake fuera adjugar kon el, i yo yami le-Gavriel ... i fuimos los dos adjugar kon el i mos asentimos adjugar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

demando ala mosa: komo vos yamais? (Divre Rivot, Sal. 1582)

i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo akeyo avia visto (Torat Emet, Venezia 1626)

eyos saven sierto komo el dito Shaul lo yamavan "hamoriko" (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



492630

yamarse v. refl.

נקרא

to be called

Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730)

me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se murio (Yede David, Sal. 1867)

le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir fista agora? (Bet David, Sal. 1740)

savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para saver algun remedio (Responsa Yom Tov Tsahalon, Venezia 1694)



492670

yanashear (t.) v.

קרב, התקרב ל-, ניגש

to approach, to come close to

savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



492780

yankesidjí (t.) m.

שודד; כייס; אדם מסוכן ומזיק

robber; pickpocket; dangerous and harmful person

me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke mataron a Shmoliko (Bet David, Sal. 1740)



492860

yapidjí (t.) m.

בנאי, פועל בניין, שיפוצאי

builder, construction worker, renovator

mozotros ke eramos sesh yemidjis i el kapitan i doa arelim yapidjis i katorze almas de djidios entre ombres i mujeres (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



492910

yará (t.) f.

פצע, כיב, חבּוּרה, מורסה

wound, ulcer, bruise, abscess

i una yara enla kavesa kon una djaketika de djit (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



492955

yaralí (t.) adj.

פצוע

wounded

i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748)



493060

yasakchí (t.) m.

זקיף

sentry

kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748)



493240

yatom (ebr.) m.

יתום

orphan

a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la nave (Divre Rivot, Sal. 1582)



493280

yaván (ebr.) m.

יוון, יווני

greece, greek

estando en la Moria vino un goy yavan i konto dela perdida del navio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



493560

yazidjí (t.) m.

מנח''ש, לבלר, כתבן

bookkeeper, clerk

un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del kazal (Yede David, Sal. 1867)

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)

mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes enriva (Yede David, Sal. 1867)



493580

yazik! (t.) interj.

כמה חבל!

what a shame!

ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para rezgatarlo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



493960

yelek (t.) m.

חזיה, אפודה

bra, vest

estando en la butika vino un arnaut a merkarme un yelek (Hikre Lev I, Sal. 1853)



494130

yenacho m.

אדם שמנמן (בעיקר בפנים), בעל פנים מלאות

a person who is chubby (especially in the face), with a full face

i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era amariyento (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



494670

yerno m.

חתן

son-in-law

no lo konosimos por yerno, otro por sovrino (Yede David, Sal. 1867)

agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos sierto komo fueron matados de el yerno del kodja bashi (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)

el echo de un perro del hirvat, el yerno del kodja bashi de aki es ke lo mato (Yadav shel Moshe, Sal. 1812)



495090

yeudí (ebr.) m. & adj.

יהודי

jewish

el alkilo kazas a yeudim bi-zman a-magefa (Divre Rivot, Sal. 1582)



495140

yevar/yevarse v./v. refl.

לקח, נטל, נשא, הביא; ''סחב'', גנב, גזל; הוביל, הוליך, נהג, העביר; נשא; לבש; הכיל; סבל, התיסר

to take, to carry, to bring; to steal, to rob; to lead, to drive, to convey; to wear; to contain; to suffer

i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740)

ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740)

le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740)

i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748)

deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los echaron a la mar (Yede David, Sal. 1867)

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea aferraron ? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



495340

yibé (t.) m.

תרמיל, ילקוט

backpack, satchel

la tengo yo la romanika ke yevava en la ibe (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



495710

yok (t.) adv.

אין, לא נמצא

not found

kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le pregunti al ermini ni var ni yok i ke uvo delos djidios (Yede David, Sal. 1867)



495760

yol (1) (t.) m.

דרך

way

no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos leshes a el dep de un yol* (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



495790

yoldash (t.) m.

בן לוויה, ידיד

companion, friend

le preguntaron dito yoldashes al togar: porke te engleneastes muncho, ke no es tu uzansa? ('Hon Rav, Sal.(1777



495800

yoldjí/yuldjí (t.) m.

נוסע

passenger

en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



495880

yorar v.

בכה

to cry

estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i kitaron los potures i enpeso a yorar ke disho: este es el vestido de mi ijo (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



495980

yoro m.

בכי, נהי, הי

cry

se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)



496060

yorushear (t.) v.

התווכח, האריך בדיון

to argue, to prolong the discussion

estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo yorusheava muncho konel (Yede David, Sal. 1867)



496770

yuruk (t.) m.

נווד; אדם גס ואלים

a vagabond; a rude and violent person

les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender ropa (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

no salieron de Varacha para este kamino de los yurukes otro ke estos dos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene chiflik por akel semti de los yurukes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

yo vide dos djidios matados en Kapakli Bonar ke es por el kamino de los yurukes (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)

i mos echimos kon el aga ke es el yuruk beg en un kazal ('Hon Rav, Sal.(1777



496950

yuz bashi (t.) m.

שר מאה, סרן, מ''פ

captain

agora un anyo estava en el konak en la uda de el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos potures onde el yuz bashi (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados otro ke aogados (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)

le konto a el yuz bashi ke topo dos leshes (Tsel 'ha-Kesef, Sal. 1872)



497010

zabit (t.) m.

קצין

officer

estavamos avlando kon el zabit, vino otro togar i disho: ke izitesh por Moshiko? (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me eskucho (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



497190

zahú/zahud (ebr.) m.

זכות; מצווה; חסד; כבוד, יוקרה; גמול

merit; commandment; kindness; honor, prestige; reward

el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo enterrase djidio (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



497760

zayeret (t.) m.

אספקה, מצרכים

supply, groceries

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)



497910

zemán (ebr.) m.

זמן, תקופה

time, period

le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740)

el alkilo kazas a yeudim bi-zman a-magefa (Divre Rivot, Sal. 1582)

paso zeman, un mez o mez i medio, se enpesaron a bushkar a estos djidios (Mihtav Shelomo, Sal. 1855)



498770

zohe- ser zohé (ebr.)

לזכות (ל-)

to gain

segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)



499005

zulat (eb.) adv.

זולת, חוץ מ-

except, except for

no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836)

me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla zulat hatano (Yede David, Sal. 1867)

no avia otro yazidji en la tuzla zulat el 'ha-r' Hayim 'haniz' (Yede David, Sal. 1867)

estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon plomo (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)