חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה – המילון המקיף ההיסטורי מילון המובאות: ספרות השו"ת
לפי סדר אלפביתי |
|
Trezoro
de la Lengua Djudeoespanyola (ladino) a traves de las
Epokas - Diksionario amplio istoriko
Diksionario de sitasiones: Responsa Segun el orden alfabetiko |
|
abashar v. |
ירד, פחת; הוריד, הפחית, הנמיך; העמיק (בשאלה/נושא) |
decline, descend, come down, to be reduced, to be lessened; lower, reduce, diminish; to deepen, to go deeper |
|
ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo |
|
i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le |
|
kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo |
|
abasho adv. |
מטה, למטה |
down, downward |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka |
|
aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas |
|
atorgo yo el afirmado |
|
abolar |
עף, טס, ריחף, עופף, ריחף, פרחנמלט במהירות |
fly, hover, escape quickly |
|
fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i |
|
aboltado adj. |
הפוך, שנהפך ל-; מומר, משומד, כופר, דונמה (חסיד שבתי צבי) |
overturned, invertded, that became; converted, heretic, non believer, donme (shabtay zvi follower) |
|
disheron: por modre de dos presonas ke se aogaron, ke el uno es guestro |
|
disho ke ay un mez i medio ke se fue a la Rila djunto kon un |
|
i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es |
|
i le demandaron por el otro potur de kien es? disho ke es de akel |
|
le demadi: la tsura de el |
|
aboltar v. |
סובב, הקיף; הפך; חזר, שב, הלך בחזרה; החזיר; הפנה; החליף; השתנה |
to turn, to spin, to surround; to turn over an object; to return, to come back, go back; return an object; refer; replace; to become changed |
|
i despues |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo |
|
le demando kien son, disho ke no save, |
|
aboltarse v. refl. |
התהפך; הסתובב; חזר מנסיעה; שינה טעמו; המיר דתו |
turn over; turn around; to come back from a trip; to change taste; to convert religion |
|
i en medio del kamino les disho mi ijo ke |
|
despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. |
|
abrasar v. |
חיבק |
to hug, to embrace |
|
ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan |
|
absolutamente adv. |
לחלוטין, לגמרי, בהחלט, מכל וכל, באופן מוחלט |
absolutely, entirely, totally, utterly, completely, wholly, in absolute manner |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i padrona de ke ninguno le pueda demandar kuenta ni koza ninguna porke de todo la fago patrona |
|
ad ayom (ebr.) adv. |
עד היום |
to this day |
|
i le respondi ke |
|
adelantarse v. refl. |
התקדם; קידם פני הרעה, מנע |
to advance, to progress, to face evil, prevent |
|
en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740) |
|
adelantre adv. |
קדימה, לפנים, הלאה |
forward, in front, further on, onward |
|
estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) |
|
en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740) |
|
lo kito afuera i lo tomo |
|
pizash enriva i pasash |
|
adjidear (t.) v. |
ריחם |
to pity, to have mercy on |
|
estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron |
|
uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me |
|
adjidearse (t.) v. refl. |
ריחם, נכמרו רחמיו, התמלא חמלה |
to pity, to have mercy on, to feel sory for, to be filled with compassion |
|
disheron: lo |
|
adjuntarse v. refl. |
הצטרף; התכנס, התקבץ; התחבר, התאחד, התלכד, התאחה, התמזג, התווסף |
to join with; to be assembled; to become connected, to become linked, to become unified, to be joined together, to become merged, to become united, to be added |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i |
|
adonde? interog. |
איפה? לאן? |
where? where to? |
|
le dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
dishome: |
|
adovar v. |
תיקן, שיקם, הטליא; השכין שלום, השלים (בין שני בני ריב) |
to repair, rehabilitate, to patch; to make peace, to make peace between two people |
|
komo vuestro haver no miro de |
|
aferrar v. |
תפס, אחז, החזיק; תפס (שכלית), הבין; הגיע |
catch, hold; comprehend; to arrive |
|
en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los ladrones tea |
|
akea noche propia de el dia ke lo |
|
a Kara Uglan kaikchi kon sinko djidios larsenoses |
|
les respondio: por miedos de los moskofes ? ke lo |
|
Yazik Kara Uglan ke lo |
|
afilú (ebr.) conj. |
אפילו |
even if |
|
i me ayegi a ver i dela fedor non pudi estar i yo dishi: mira ke |
|
ke |
|
afirmado adj. |
חתום |
sealed |
|
atorgo yo el |
|
afogar v. |
חנק, הטביע; העיק על |
strangle, drown; to press on, to give distress to |
|
kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
afogarse v. refl. |
טבע, השתנק; השתעמם עד מוות |
drown, to choke; to be bored to death |
|
buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se |
|
ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke |
|
afondarse v. refl. |
קרס |
collapse |
|
i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
afuera adv. |
בחוץ; חו"ל; בהשאלה: בבית הקברות |
out; abroad; in lending; at the cemetery |
|
lo kito |
|
i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el molinero |
|
aga (t.) m. |
אגא, ראש, מנהיג, שר; תואר לאדם מכובד חסר השכלה |
chief, head of, leader, minister; a title for an honorable man who lacks education |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i mos echimos kon el |
|
agora (gr.) f. |
כיכר השוק (בפוליס היוונית); שוק לממכר מצרכי מזון וכו' |
market square (at the greek 'police'); a market for food commodities |
|
ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
agora adv. |
עכשיו, כעת, עתה |
now |
|
estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) |
|
asta |
|
|
|
agua f. |
מים |
water |
|
i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el pan i el |
|
entro |
|
i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el dere de |
|
i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat debasho el |
|
aguada f. |
מרק צלול; הרבה מים |
clear soup; a lot of water |
|
i le kedo |
|
aharayú(d) (ebr.) m |
אחריות; סיכון, סכנה |
responsibility, liability; risk, danger |
|
atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi kuento de Shim'on i los 260 van por mi kuento i es el |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la |
|
aharvar (ebr.) v. |
היכה, הלקה, חבט, עינה; צלצל, דפק |
to hit, to beat, to torture; to ring, to knock |
|
en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos tokar en la mano i mos |
|
estando |
|
i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo alkansaron los ladrones i se lo yevaron los ladrones i lo ivan |
|
ahtapot (t.) m. |
תמנון |
octopus |
|
yo estava akojendo |
|
aire m. |
רוח, אוויר, הבל, דברים בטלים; מנגינה, נעימה, לחן; מראה, דמיון |
wind, air, steam, idle things; tune, melody; appearance, similarity |
|
en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
akavar v. |
סיים, כילה, גמר; חפר; הרעיב |
to finish, consume; dig; starve |
|
le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo |
|
akavidar v. |
הזהיר |
warn |
|
ve-gam el zabit disho: ... lo |
|
akel pron. dem. |
ההוא |
that, that one |
|
a mi me vino las paras de rezgate i la paras de rezgate de |
|
akeyo pron. dem. |
הדבר ההוא; ''מה שמו'' (כאשר חסרה המילה המתאימה) |
that thing; 'what's his name' (when you can't find the right word) |
|
i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo |
|
aki adv. |
כאן, פה |
here |
|
vini a rekavdar el veresiye del djudio ke mataron |
|
akodrarse v. refl. |
נזכר, העלה בזכרונו |
to be reminded of', to recall |
|
mas ke |
|
no |
|
akojer v. |
אסף, ליקט, קיבץ, אגר |
collect, gather, assemble, hoard |
|
i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
yo estava |
|
iva |
|
akometer v. |
הבטיח |
to promise |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
akompanyar v. |
ליווה; הגיע לאותה רמה, השתווה בהישג |
to escort; to reach the same level, to equalize in achievement |
|
kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo |
|
akonteser v. |
קרה, התרחש |
happen, occur |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les |
|
alado prep. |
ליד, על יד, סמוך ל- |
beside, near, close to, nearby, by the- |
|
le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740) |
|
lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
me ayegi |
|
vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava |
|
alagá/aladjá (t.) f. |
בד כותנה מאיכות ירודה בצבעים צעקניים |
cotton cloth made in poor quality that has garish colors |
|
estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de |
|
i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de |
|
aldea f. |
כפר |
village, country(not in the city) |
|
le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de |
|
savresh senyores komo me mandavan a una |
|
alevantar v |
הרים, הקים, העלה, זקף, הגביה, הניף; קומם, המריד; שיקם; העתיק; אסר |
to lift, to raise, elevate, to swing; cause to rebel; to rehabilitate; to forbid |
|
I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol de agua (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
se bezerearon; un dia |
|
i ke Siti |
|
i ala noche izieron chimur los de el kazal i lo |
|
alevantarse v. refl. |
קם, התרומם; קם ממיטתו; מרד, התמרד; הפסיק; (על השמש/היום:) זרח; סמר; יצא לדרך |
to rise, to rise up; to rise from bed; to rebel; to stop; to rise (the sun / the day); stiffen, bristle (hair, fur, feathers); to go out |
|
i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) (Bet David, Sal. 1740) |
|
algodón m. |
צמר גפן, כותנה; ריפוד |
cotton wool, cotton; padding, upholstery |
|
un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
algún adj. |
איזשהו |
whatever, whichever, any |
|
akel kodja Avraam Kiestirli no ay algun haber de el? (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke kuando yo le demandava |
|
alguno pron. |
מישהו |
somebody, someone, anybody |
|
le demandaron si ay |
|
alhad/alhá/alhat (arab.) m. |
יום ראשון |
sunday |
|
un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i la noche de |
|
alimpiar v. |
ניקה, טיהר, מרק; ''גילח'' ממישהו את כל רכושו |
to clean, cleans, to spruce; to steal away all of somebody's possession |
|
i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el rio i se las |
|
alkansar v. |
השיג, הגיע ל-; הספיק; הצליח |
achieve, to reach to-; to reach in time; to succeed |
|
i |
|
i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo |
|
i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala tornada lo |
|
alkilar v. |
השכיר; שכר |
to rent (to), to let; to rent (from) |
|
el |
|
alma f. |
נשמה, נפש |
soul, spirit, mind |
|
i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
mozotros ke eramos sesh yemidjis i el kapitan i doa arelim yapidjis i katorze |
|
no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita nave ke lo keria tanto komo mi |
|
por lo kual rekomendo la |
|
almaná (ebr.) f. |
אלמנה |
widow |
|
vino la |
|
alto adj. |
גבוה, רם, נישא, מרומם, תמיר |
high, supreme, lofty |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un |
|
le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en |
|
salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar |
|
ama/amá (t.) conj. |
אך, אבל, אולם |
but, however |
|
el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado |
|
amahar (arab.) v. |
שיכך, ריפא, הרגיע, השקיט כאב, ריכך; נרגע, נחלש, שכך (הכאב); החליש חריפות הבצל |
to lessen, to cure, to calm, to stop pain, to soften; to become calm, to be weakend, subside; to reduce the pungency of an onion |
|
savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
amariyento adj. |
צהבהב |
yellowish |
|
i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era yenacho i el otro era |
|
amariyo adj. |
צהוב |
yellow |
|
el debasho era un viejo de barva |
|
amigo m. |
חבר, רע, עמית, ידיד |
friend, companion, comrade |
|
estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
un ermini |
|
mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era konsolo morador de Raguza ke era mi |
|
despues me topo un togar arap ke era su |
|
amo m. |
אדון, בעלים, בעל הבית |
master, mister, master of the house |
|
estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo me iva kon mi |
|
amostrar v. |
הראה; הוכיח |
to show; to prove |
|
Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
disho: si! i si no vos kreesh veni vozotros i volos |
|
andar v. |
הלך, צעד, פסע, התהלך; עשה בלהט |
to walk, to march; to do passionately |
|
|
|
yo |
|
i mos disho el otro: |
|
ande/andi adv. |
איפה, היכן? לאן?; אצל |
where?; at |
|
la mujer de Perkos fue a vijitar |
|
andjak (t.) adv. |
אבל, לעומת זאת, בכל אופן |
but, on the other hand, anyway |
|
mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, |
|
i atorgo: verdad es ke yo lo yevi, |
|
aní (ebr.) m. & adj. |
עני, דל, רש, דלפון;רעב ללחם |
poor; hungry for bread |
|
le pregunti: adonde mataron este |
|
ánkora f. |
עוגן |
anchor |
|
a tres oras de noche echaron |
|
ansí adv. |
כך, ככה |
so, like that, thus |
|
Ke ansi es verdat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su muerte esta |
|
me dezian ke |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke |
|
antarí/antirí (t.) m. |
גלימת גבר ואשה חסרת שרוולים; כתונת לילה גברית |
a man's or woman's gown with no sleeve; a man's night gown |
|
i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la garganta kon un |
|
i estava el uno degoyado i enbrujada la garganta kon un |
|
anyo m. |
שנה |
year |
|
salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
un |
|
aogado m. |
טבוע, טובע; חנוק |
drowned, drowning; choked |
|
i fui los topi ayi |
|
le demando el yuz bashi: dados son o |
|
aogar v. |
חנק; הטביע |
to strangle; to drown |
|
kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
aogarse v. refl. |
טבע, נחנק, השתנק |
to drown, to be suffocated |
|
el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) |
|
en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: topastesh al kavo akel djidio vuestro ke vos |
|
disheron: por modre de dos presonas ke |
|
apararse v. refl. |
התייצב, ניצב מול, הופיע, הראה עצמו במקום גבוה, ניצב בחלון, נשען על אדן החלון |
to present oneself, to stand infront of, appear, to stand infront of the window, to lean on the window ledge |
|
|
|
apartar v. |
הפריש, הבדיל, שמר בצד, הקדיש; הפריד, הבחין; ניתק, הרחיק; גישש באפילה; חסך |
to set aside, secrete, distinguish, dedicate; separate; to cut off, to distance; to feel your way in the dark; save (money, food) |
|
i por kavza de los karreteros non lo |
|
aparte adv. |
לחוד, בנבדל, בנפרד |
separately, individually |
|
pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses |
|
apegado adj. |
דבוק, קשור |
glued, attached, tied, bound |
|
las mangas estrechas |
|
apotropo (gr.) m. |
אפוטרופוס |
|
|
mando ke eya sea |
|
apozar v. |
שם, קבע, הציב, הניח; נח, קבע מקומו, ישב, התישב; עצר, עיכב; עצר את ההתקדמות; שאב, שאב מים מהבור |
to put, determine, to set, to place; to rest, to sit, to settle down; to stop, to delay; to stop progress; to pump, to draw water from a well |
|
vinieron en Varacha i |
|
apretar v. |
הידק, לחץ, דחק; בלם; הכביד על, העיק; הפעיל לחץ, הכריח, כפה; איית; לחץ, עינה, נגש, דיכא, הכניע; הטריד; גרר, החזיק בכח |
to fasten together, tighten, to press; to stop, curb, restrain; to be a burden on, to distress; to apply pressure, to force; to spell; to pressure, to torture, oppress, to subdue; to bother, harass; drag, tow, to hold by force |
|
i al djidio lo |
|
komo los |
|
aprezado adj. & m. |
אסור, אסיר, שבוי |
imprisoned, prisoner, captive |
|
kijeron no kijeron i atorgaron diziendo: los ke lo mataron son tres, i el uno de eyos es este |
|
arabá (t.) f. |
עגלה, מרכבה; תכולת עגלה |
wagon, carriage |
|
kuando lo trusheron a el met kon la |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela |
|
arap (t.) m. & adj. |
ערבי, אדם שחור |
arab, black person |
|
despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un arel i me konto todo el arel asigun me disho el |
|
despues me topo un togar |
|
arel (ebr.) m. [pl.: arelim] |
ערל, גוי, נוכרי |
gentile, non-jewish, foreigner |
|
les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) |
|
me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
vino el |
|
estando enel magazen, suvio el |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los |
|
un arel estava avlando kon otro |
|
le demando ... le 'he- |
|
Sali al bazar, vino un |
|
gam me disho el |
|
en la mandra se topava un |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i |
|
estando aharvando el un togar a el |
|
en esto vinieron unos trenta |
|
i fui los topi ayi aogados, i eran dos |
|
le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: |
|
les demandi alos |
|
vinieron |
|
los |
|
despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un |
|
paso un |
|
arena f. |
חול; אבן בכליות; זירה |
sand; kidney stone; arena |
|
estava echado muerto en la |
|
i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de |
|
arnaút (t.) adj. & m. |
אלבני, כינוי לאדם בעל שער פרא |
albanian, a nickname for a person with 'wild' hair |
|
les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
estando en la butika vino un arnaut a merkarme un yelek (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
unos arnautes me vinieron ala butika kon gaytanes; avlando kon eyos por el ne'herag me disheron: ya saves ken lo mato? (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
arrankar v. |
עקר, עקר מן השורש; קטף, תלש בכח, קרע, שבר |
to uproot; to pick, to detach/pluck with force, to tear, to break |
|
avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al |
|
arrastar (port.) v. |
גרר, סחב, סחף, משך אחריו; נשרך, נהג בעצלתים; החריב, הרס |
to drag, carrie, to pull after oneself; to trail behind, to walk very slow, to act lazy; to ruin |
|
i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740) |
|
arraviar v. |
הכעיס, הרגיז; לא עמד בדבריו; סירב לשלם חובו אחרי הפסד במשחק |
to anger; to not stand behind your words; to refuse to pay a debt after losing a game |
|
me izo |
|
arrebolver v. |
הפך, בילבל; הזכיר, רמז; החיה מריבה ישנה; חש ברע; טילטל, נפנף |
to invert, to confuse; to mention, to hint; to bring back to life an old fight; to feel bad; to shake, to wave |
|
ayer fui a la kaza de el kristiano i le |
|
arresgatar v. |
שחרר, חילץ, גאל, פדה |
to release, to rescue, to redeem |
|
ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron karta para |
|
i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la kolonia i fui a |
|
arresvalar v. |
החליק, גלש; אכל בבולמוס |
to slip, to skate, to surf |
|
ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
arreventar v. |
פוצץ, ניפץ; זלל בבולמוס, טָרַף |
to to blow up, smash; to swallow in intense hunger |
|
le |
|
kuando fue a sakar el otro rinyon ke |
|
arriskar v. |
סיכן |
endanger |
|
kon eso |
|
arrodear v. |
סובב, הקיף, סבב, חג, גלגל; תעה, שוטט ללא מטרה; חיפש בכל מקום |
to rotate, to encircle, to roll; to wander, to wander aimlessly; to search anywhere |
|
en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
arvolera f. |
שפעת עצים; שדרת עצים; בוסתן |
plenty of trees; avenue of trees; orchard |
|
yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji sofiali matado echado en la |
|
as (aspro) f. |
המטבע התורכי הקטן ביותר, פרוטה |
the smallest Turkish currency, penny |
|
lo vieron kontar as i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
Milaniko mos da mil i kinientos |
|
asegir v. |
רדף, דלק אחרי; הטריד, הציק בליהרף, לחץ מישהו לעבודת יתר |
to chase, to chase after; to bother, constantly harassing, to press someone to overwork |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos |
|
asegún prep. |
לפי, כמו, בדיוק כמו, בו ברגע ש- |
according to, like, just like, just at the moment that |
|
despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un arel i me konto todo el arel |
|
asentado adj. |
יושב, ישוב, מיושב, עומד יציב במקומו; מסודר במקצועו |
sitting, seated, standing steady in his place; settled in his profession |
|
Estando eya en la eskalera asentada la dicha Rika (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava |
|
asentar v. |
הושיב, יישב; ארגן; חיבר (שיר, סיפור); הותיר משקע |
to sit, to settle; to organize; to compose (song, story); to leave a residue |
|
Shemuel Kalderon me yamo ami ake fuera adjugar kon el, i yo yami le-Gavriel ... i fuimos los dos adjugar kon el i mos asentimos adjugar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava |
|
i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i |
|
asentarse v. refl. |
ישב, התיישב; התיישב בכל כובד משקלו; שקע בשל כובד משקלו; נפל על הכסא; פשט רגל |
to sit down; to sit in all his weight; to sink due to his weight; to fall on the chair; to go bankrupt |
|
un kuru sakali de una barvika roya ke |
|
aserkarse v. refl. |
התקרב, ניגש אל, הגיעאל; הראה דמיון כלשהו |
to get closer, to aproach, to reach to; to show some resemblance |
|
vidi unas kuantas kristianas, |
|
asistir v. |
נָכַח; סייע, עבד בשיתוף עם |
to present; to assist, to work in conjunction with |
|
toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me |
|
asoltarse v. refl. |
השתחרר; התמוסס; נסדק, נפגם; הופיע לפתע; התגרש; נפרד |
to be released; to melt away; to be cracked, to be damaged; to appear suddenly; to divorce; to break off |
|
i salieron dos togarmim i alevanti el tufek para darles i me disheron: ke tienes? i |
|
aspro (gr.) m. |
פרוטה, מטבע שנהג במזרח (''לבן''); נדבה |
a penny, a currency used in the East ("white"); handout |
|
od dishe ke le den ala mujer de su ketuba sinko mil |
|
ke kuando yo le demandava algun |
|
asta prep. |
עד, עד ל- |
until |
|
a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i travajaron |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo |
|
atar v. |
קשר, חיבר, צרף, אגד, איגד; סגר עיסקה; סמך על, נתן אמון ב- |
to bind, to connect, to attach; to close a deal; to rely on, to trust in |
|
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
atorgar v. |
הודה, הכיר ב-; התוודה; הצהיר; הבטיח; נעתר |
to admit, to recognize in; to confes; to declare; to promise; to agree |
|
|
|
kijeron no kijeron i |
|
i |
|
atraer v. |
משך; הקסים, משך את הלב; הביא, החזיר, קרב ל-, גרם למישהו להקשיב |
to attract; to enchant, to attract the heart; to bring,to bring back, to get close to, to make someone listen |
|
vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo |
|
atrás adv. |
אחורה, מאחורי; מלפני (זמן), אחרי |
back, behind; before (time), after |
|
dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes |
|
i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran |
|
despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto |
|
avagariko adv. |
לאט, בנחת, בשקט, מתון |
slowly, calmly, quietly, moderately |
|
le disho |
|
avla f. |
דיבור, דבר; נאום, הרצאה, דרשה, שיחה (ברדיו, בציבור), כושר דיבור |
speech, lecture, sermon, conversation (on the radio, in public); speaking ability |
|
tu kon esta |
|
avlar v. |
דיבר, הירצה, שוחח, החל בשיחה |
to talk, to lecture, to converse, to start a conversation |
|
Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
|
|
avrir v. |
פתח, פקח, חלץ פקק, נתן סם משלשל |
to open, to inspect, to extract cork, to give a laxative drug |
|
ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
|
|
ayaktash (t.) m. |
חבר, עמית, ידיד |
friend, colleague |
|
ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
le demandi en ken esta la ropa i me disho: en un arel i el ayaktash mio tiene el vestido entero (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el |
|
i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus |
|
ayar v. |
מצא |
to fund |
|
Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo |
|
ke le |
|
ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si venia los |
|
le dishe: avia algun remedio de |
|
ayarse v. refl. |
נמצא |
to be found |
|
en un dia de akeya semana ke |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] |
|
ayegar v. |
הגיע, התקרב; הגיע להשג, השיג, הצליח; הקריב קרבן; זכה לראות |
to reach, to approach; to achieve, to succeed; to make a sacrifice; to get to see |
|
i me |
|
ayegarse v. refl. |
התקרב, בא עד, הצטרף |
to approach, to join |
|
me |
|
ayer adv. |
אתמול, ביום אחר שעבר |
yesterday |
|
|
|
ayí/aí adv. |
שם, שמה |
there |
|
i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol de agua (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
ayuda f. |
חוקן; עזרה, סיוע, תמיכה, סעד |
enema; help, assistance, support, relief |
|
desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para |
|
azer v. |
עשה, יצר; עזר, סייע, הושיט עזרה |
to make, to create; to help, to assist |
|
Dia de viernes … vino a fazer.. un poko de lana … en el kortijo |
|
ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos |
|
deklaro aver |
|
azerse v. refl. |
נעשה, הפך ל-, היה ל-; העמיד פנים, עשה עצמו; הבשיל, השלים בישולו; מת |
to become; to pretend, to make himself; to ripen, to complete its ripening; to die |
|
i al djidio lo apretaron ke |
|
azienda f. |
רכוש, הון, עושר, נכסים, נחלה |
property, capital, wealth, assets, estate |
|
no me peza dela perdida de la |
|
toda la |
|
azmak (t.) m. |
בריכה, מאגר מים עומדים |
|
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
i mos trusho un peshkado i yo [...] le dishi al goy dito: este peshkado ande sale? a ke respondio el goy dito: aki ay un azmak i de ayi traen peshkado (Bet David, Sal. 1740) |
|
bafo (port.) m. |
נשימה, הבל פה, אד,הבל; ריאה |
breath, vapor; lung |
|
avrio la rinyonada i dio un |
|
bahché (t.) f. |
גן, גן ירק; בהשאלה: כינוי לאדם נעים, ידידותי |
garden, vegetable garden; a nickname for a pleasant, friendly person |
|
lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo kitaron i lo enterraron en una |
|
bahur (ebr.) m. |
בחור, עלם, רווק |
guy, youth, single, bachelor |
|
un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el |
|
baír (t.) m. |
מעלה, גבעה |
ascent, hill |
|
i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
balamut (t.) m. |
בלוט (פרי האלון) |
acorn |
|
un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
baltá (t.) f. |
גרזן, קרדום; פטיש |
ax; hammer |
|
el debasho era un viejo de barva amariya dado en la kavesa kon |
|
i el otro estava dado kon |
|
banyo m. |
אמבט, אמבטיה, מרחץ; רחצה; חדר אמבטיה; עיר מרחצאות |
bath; bathing; bathroom; city of baths |
|
le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740) |
|
barabar (t.) adv. |
ביחד |
together |
|
yo estava kativo |
|
i alkansaron dos blahos chobanes a el kamino i lo ivan yevando kon eyos |
|
barko m. |
ספינה, אניה; סירה |
ship, liner; boat |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el |
|
mozotros viniamos kon un |
|
le kito la ropa de enriva i la trusho a el |
|
barva f. |
סנטר; זקן |
chin; beard |
|
era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo konosi sierto ke e (Bet David, Sal. 1740)ra el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto |
|
gam la media |
|
el debasho era un viejo de |
|
yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de |
|
barvika f. |
זקנקן |
small beard |
|
un kuru sakali de una |
|
i el mansevo era de una |
|
i enriva estava el mansevo de |
|
tenia |
|
basear (t.) v. |
תקף בהפתעה; חיטט בכיס; גנב; עצר לחיפוש; חיפש בבית/בעסק(משטרה או גנבים) |
to attack in surprise; to rummage in your pocket; to steal; to imprison for searching; to search home/business (police or thieves) |
|
kuando |
|
bashí (t.) adj. |
ראשי |
chief |
|
agora ke salio bien en poder de el kodja |
|
el echo de un perro del hirvat, el yerno del kodja |
|
disho el buluk |
|
agora un anyo estava en el konak en la uda de el yuz |
|
agora un anyo estava en el kyupri |
|
en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el buluk |
|
en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos potures onde el yuz |
|
le demando el yuz |
|
bashiko adj. |
נמוך, נמוך קומה, מעט נמוך, נמוך לגילו; שפל, בזוי, נבזה, נקלה, נבל |
short, slightly short, short for his age; despicable, vile |
|
el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
baterearse (t.) v. refl. |
טבע, טבע (אניה); פשט רגל, נהרס כלכלית |
to drown, to drown (ship); to go bankrupt, to destroyeconomically |
|
enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) |
|
entro agua toh de el kaik ke estava burakado i |
|
bazar m. |
שוק, יריד, בזאר, יריד אזורי; עמידה על המיקח |
market, fair, bazaar, regional fair; bargaining |
|
Sali al |
|
un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el |
|
i izi |
|
yo no lo konosko a akel sabundji ke estava en el |
|
bazirián (t.) m. |
סוחר, כינוי בפי התורכים לבן המעמד הבינוני, בורגני; סוחר יהודי |
merchant, a nickname by the Turks for the middle-class, bourgeois; a Jewish merchant |
|
ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
beg (t.) m. |
תואר תורכי: אדון, מר |
turkish degree: sir, mr. |
|
i mos echimos kon el aga ke es el yuruk |
|
belá (t.) f. |
דאגה, צרה, מזל ביש, נזק, קושי; אחריות גדולה; טורח |
worry, trouble, bad luck, damage, difficulty; great responsibility; burden |
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
beofen ke (ebr.) adv. |
באופן ש- |
in a way that |
|
ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740) |
|
berber (t.) m. |
ספר, גלב, עושה תגלחות; טרדן |
barber; nuisance |
|
respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
beshiga (port.) f. |
יבלת (על העור, בפה),שלפוחית; שלפוחית השתן |
wart (on the skin, in the mouth), blister |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
betoh de (ebr.) |
בתוך ה-, תוך כדי |
while |
|
ke estava lakirdi entre eyos u- |
|
bever v. |
שתה, לגם, גמע; רימה, הערים; נתן אמון ב- |
to drink, to sip; to deceive; to trust in |
|
estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i le dizian ke no komiera ni beviera muncho, siendo estava hazino i el no eskuchava (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
vino el arel dito a |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i |
|
i vinimos asta un pozo a |
|
bezerearse (t.) v. refl. |
התייאש, נואש, נמאס לו |
to desperate, to be tired |
|
|
|
bien m. |
רכוש, עושר, הון, ברכה; טוב; יתרון |
property, wealth, capital, blessing; goodness ; advantage |
|
i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i todo el resto de mis |
|
me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un poko de |
|
bihlal (ebr.) prep. |
בין היתר, בכלל הדברים; לדוגמא |
among other things, for example |
|
a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
|
|
binear/se (t.) v. |
עלה על; חבש (בהמה) |
to saddle, to get on (beast) |
|
respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
birmuelo m. |
לביבה, סופגניה; מאפה חלבון ביצה; מאפה לפסח; רקיק |
pancake, donut; egg white pastry; pastry for Passover; wafer |
|
ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
bitirear (t.) v. |
גמר, השלים, סיים |
to finish, to complete |
|
despues ke |
|
estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le |
|
bivdo/a n. |
אלמן/אלמנה |
widower/widow |
|
ni es |
|
bivir v. |
חי, התקיים, גר; ניהל חיי הוללות |
to live, to exist; to lead a life of debauchery |
|
i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
bivo adj. |
חי, מלא חיים; ער, ערני; תוסס,שובב, עליז, זריז; פיקח, מבריק; בוהק |
alive, full of life; alert; lively, playful, cheerful, agile; clever, brilliant; shiny |
|
estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en |
|
i estava mamash komo kuando estava |
|
komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk kalmente ke i esta |
|
blaho adj. & n. |
ולאכי, רומני; גוי |
Wallachian, Romanian |
|
i alkansaron dos |
|
i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i se fueron los ladrones kon los dos |
|
blanko adj. |
לבן, צח, צחור |
white |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos |
|
boda f. |
חתונה; בהשאלה: דבר מה בלתי נעים |
wedding; a nickname for something unpleasant |
|
Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
bogaz (t.) m. |
רוח פרצים; פרץ של דיבור צעקות וגידופים; אנגינה |
draught; a burst of speech shouting and insults; angina |
|
le respondio ... diziendo: ke mos aferraron ladrones en el |
|
bogo/bogó (t.) m. |
צרור, חבילה; עכוז (אחוריים) |
bundle, package; buttocks (back) |
|
vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el |
|
boka f. |
פה, לוע |
mouth, muzzle |
|
kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de |
|
disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara chichekli i tenia guzanos en la |
|
me disho: djidio, tente la |
|
bolado adj. |
שאיבד את ראשו, נואש; נפעם משמחה |
who lost his head, desperate; excited by joy |
|
ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
boltar/se v. cf. aboltar/se |
|
|
|
Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
bonete m. |
מגבעת, מצנפת; מצנפת רבנים |
hat, bonnet; rabbinical bonnet |
|
i en los |
|
tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el haradji en los |
|
bora (gr.) f. |
סערה; כעס אלים |
a storm; violent anger |
|
i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
bostandjí (t.) m. |
בעל הבוסתן, בעל גן הירק |
the owner of the vegetable garden |
|
kuando baseo el |
|
bota f. |
מגף; גיגית, חבית, תיבת לחם, אגן, אמבט; רחצה באמבט; חנות גדולה |
boot; tub, barrel, bread box, basin; bathing in the bath; great store |
|
mira, la |
|
komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las |
|
puede ser ke entren kristianos i saken vino de las |
|
fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela |
|
anda saka vino de akea |
|
boyadjí (t.) m. |
צבע, סייד |
to paint, to whitewash |
|
savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
boz f. |
קול, קול בהצבעה, צליל, טון |
voice, vote, sound, tone; tune |
|
se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
braga/bragas f./f. pl. |
תחתונים, תחתונים ארוכים, מכנסיים תחתונים רחבים לגבר |
underwear, long underwear, wide underwear for men |
|
estava vestido kon |
|
braso m. |
זרוע; ענף, סמוכה |
arm; branch |
|
un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le kortaron los |
|
estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo enkolgando el |
|
braza f. |
גחלת, גחלים |
burning coals |
|
les demandi una |
|
buluk (t.) m. |
כמות גדולה של, המון |
large quantity of, lots |
|
disho el |
|
en esto vinieron unos trenta arelim kazalinos djunto el |
|
burakado (port.) adj. |
מנוקב, מחורר |
perforated |
|
entro agua toh de el kaik ke estava |
|
burako (port.) m. |
חור, נקב, חריר; פתח |
hole, perforation, pinhole; opening |
|
estava entero el puerpo zulat ke tenia un |
|
burlar v. |
לעג, לגלג, צחק ל-; פלירטט |
to mock, to laugh at; to flirt |
|
i el Kara Uglan enpeso a |
|
burnú tutún (t.) m. |
טבק הרחה |
snuff |
|
i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
bushkar v. |
חיפש, ביקש |
to seek |
|
estando en panair de Perlisi yami a un djidio i le pregunti: akel djidio ke bushkaron, lo toparon? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740) |
|
estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para |
|
avlando kon eyas me demandaron ke |
|
i komo supieron haber el kazal salieron djente a |
|
paso zeman, un mez o mez i medio, se enpesaron a |
|
búshkida f. |
חיפוש; חקירה |
search; investigation |
|
i me konto Adji Merkado: fui en bushkida de estos djidios i los topi alos sinko djidios enterrados en Karada (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
vamos en |
|
yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en |
|
me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] |
|
butika f. |
חנות |
shop |
|
estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
unos arnautes me vinieron ala butika kon gaytanes; avlando kon eyos por el ne'herag me disheron: ya saves ken lo mato? (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
estando en la butika vino un arnaut a merkarme un yelek (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
kuando torno me vino ala |
|
i todo esto fue enla de |
|
despues sali a englenearme en la |
|
paso un arel por la |
|
vayamos a preguntar el inyan a el togar Bitula, i fuimos en su |
|
yo en la |
|
chaleadura (t.) f. |
שריטה |
scratch |
|
i vimos ke tenia una chaldeadura de espada en la kara en la garganta (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
chalishear (t.) v. |
התאמץ, עמל, עבד קשה |
to make an effort, to work hard work |
|
chalishearon kon el otro djidio ke saliera i el, no kijo, (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke muncho chalishearon de no desharlo ir de Rodes a Mitsrayim ke estava hazino i no eskucho (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non |
|
pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros |
|
chapalear (t.) v. |
השתדל |
to make efforts |
|
en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
charshí (t.) m. |
שוק, יריד, בזר, רובע המסחר |
market; marketplace; bazaar; commercial district |
|
kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
cherchilik (t.) m. |
רוכלות |
peddling |
|
avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar koza de |
|
cheske (t.) adv. |
'חבל, הכל היה אחרת אם ...'', הלוואי! |
'Too bad everything would have been different if...', if only! |
|
i me disho: |
|
chibuk (t.) m. |
מקטרת; נרגילה; פומית לסגריה; טבק |
pipe; narghile; cigarette mouthpiece; tobacco |
|
les demandi una braza para inchir el |
|
despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el kushak i el |
|
disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el |
|
chicheklí (t.) adj. |
פורח (מלא פרחים);פרחוני; נושא פרח בדש בגדו; שיש פריחה בעורו |
flowering; floral, flowered; bearing a flower in the lapels of his garment; there's a rash in his skin |
|
disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara |
|
chiflik (t.) m. |
חווה, נחלה; בוסתן; מקור הכנסה שאינו כרוך במאמץ ועבודה |
ranch, farm, estate; orchard; a source of income that involves no effort and work |
|
este |
|
vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene |
|
chiko adj. |
קטן |
small |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el hamoriko, ke eran un kuti grande i tres |
|
chiko m. |
נער, ילד קטן |
little boy |
|
pregunti a |
|
chivit (t.) m. |
מסמר בלי ראש בשימוש סנדלרים; דיבה; אינדיגו |
headless nail used by cobblers; slander, defamation; indigo |
|
paso un arel por la butika me vido el |
|
yo en la butika estava, tenia yo en la mano |
|
chizme (t.) m. |
מגף, מגף קצר, ערדל; נעל, סנדל |
boot, short boot, overshoe; shoe, sandal |
|
i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
chobán (t.) m. |
רועה; אדם לבוש בבגדים רחבים גסים |
shepherd; man dressed in coarse wide clothing |
|
de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i topi kon un togar |
|
los |
|
i alkansaron dos blahos |
|
le disho un |
|
cholak (t.) m. |
גידם |
someone who is missing one or both upper limbs |
|
despues me topo un togar arap ke era su amigo de el |
|
me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te rovaron sino vas [en] bushkida del |
|
me disho: djidio, tente la boka kon mi i no avles nada, ke a el |
|
pregunti a chikos i grandes por el |
|
chorro m. |
זרם, שטף, זרם מים; פריצה פתאומית ועזה של נוזלים |
current, flow, current of water; a sudden and violent burst of fluids |
|
i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740) |
|
chul (t.) m. |
שטיח גס, שמיכת צמר גס; שק; זוהמה |
coarse rug, coarse woolen blanket; bag; filth |
|
lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
churuk (t.) adj. |
רקוב, רעוע; נכה, בעל מום, קיטע |
rotten, rickety; disabled, handicapped, amputated |
|
i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
dada f. |
מכה,סטירה, חבטה, דפיקה |
blow, slap, thump, knock |
|
i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740) |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
dag (t.) m. |
הר |
mountain |
|
disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
dainda (port.) adv. |
עדיין; עוד, עוד יותר |
still; even more |
|
puede ser |
|
damlá (t.) f. |
טיפה, נטף; צינית (שם של מחלה); שבץ לב, שיתוק |
drop; stroke, paralysis |
|
i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
danyado adj. |
פגוע, ניזוק, נפגע, מקולקל; מושחת; שנכנס בו דיבוק, מכושף; זועף, זועם, רגזן |
damaged; corrupt; haunted, enchanted; sullen, angry, grumpy |
|
Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava |
|
dar v. |
נתן, העניק, מסר; תרם, נדב; צלצל; הכה; התרחב (בגד, נעל); (כאשר מופיע שם אחרי הפועל:) גרם, עשה |
to give, to bestow; to donate; to ring; to strike; to expand (garment, shoe); (when appears after the verb :) to cause, to do |
|
I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
I disho Yosef Maymon: para darla a otro mijor te la kiero dar a ti (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
le |
|
el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le |
|
aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le |
|
ke kuando yo le demandava algun aspro me lo |
|
Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke |
|
estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le |
|
le demando el yuz bashi: |
|
i el otro estava |
|
dátile m. |
תמר (פרי) |
a date (the fruit) |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio |
|
davá (t.) f. |
משפט, הליך משפטי, תביעה משפטית |
trial, legal proceeding, lawsuit |
|
le djuri yo ke non lo vo a dezir i non vamos a azer |
|
davka (ebr.) adv. |
דווקא, במיוחד |
exactly so, especially |
|
toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento |
|
dayán (ebr.) m. |
דיין, שופט |
judge |
|
demandimos por el matador Osman Basha para azermos murafa delantre el |
|
deaynó (ebr.) adv. |
דהיינו, כלומר |
that is |
|
i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno |
|
debasho adv./prep. |
מתחת, תחת |
under |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
el |
|
i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo sha'a ahat |
|
dedientro prep. |
בתוך, מתוך |
in, out of |
|
en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) |
|
disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay meana |
|
dedo m. |
אצבע; כל דבר בעל צורת אצבע/ממדי אצבע |
finger; anything with a finger shape/finger dimensions |
|
le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un |
|
deenfrente adv. |
ממול |
in front of |
|
un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
degoyado adj. |
שחוט, שנשחט בידי שוחט, טבוח |
slaughtered, slaughtered by a slaughterer |
|
i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva |
|
i estava el uno |
|
degoyar v. |
שחט, טבח; ''שחט במחיר'' - מכר ביוקר רב |
to slaughter; "to slaughter at a price" - to sell at a high price |
|
ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo esperaron enel kamino i lo degoyaron (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
deklarar v. |
הצהיר, גילה דעתו, הודיע, הכריז; הסביר, הבהיר, פירש, שפך אור |
to declare, to express his opinion, to announce, to declare; to explain, to clarify, to interpret, to shed light |
|
|
|
ultimamente digo i |
|
delantre adv. & prep. |
לפני, מול, נוכח, בפני; קדימה, לפנים; בהשוואה ל- |
before, opposite, forward; compared to- |
|
i ke Siti alevanto un paramento ke estava |
|
demandar v. |
שאל, ביקש, דרש, תבע, ביקש במפגיע |
to ask, to demand |
|
el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le |
|
le fui a |
|
me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le |
|
fue ala kavane de Biekuoz, |
|
komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i |
|
ke kuando yo le |
|
avlando kon eyas me |
|
komo los apreto el muftish le disheron: ke |
|
i le |
|
le |
|
demaziado adj. |
מוגזם, מופרז, יותר מדי,יתר על המידה, עולה על גדותיו |
excessive, too much, overflowing |
|
i estos mil aspros ke son |
|
demostrar v. |
הראה, גילה, הודיע, הפגין, הורה, הדגים, הוכיח |
to show, to discover, to announce, to demonstrate, to order |
|
i |
|
demudar v. |
שינה, החליף; החוויר, שינה פניו, השתנה, עבר תמורה; נפגם, התקלקל |
to change, to replace; to become pale, to change his face, to change, to undergo change; to be damaged |
|
vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre palavras a ver si |
|
deré (t.) m. |
נחל, פלג, אשד, זרם; ערוץ, גיא, עמק |
stream, waterfall; channel, valley |
|
i estava mamash komo kuando estava bivo kon su toka de aladja i lo echaron a el |
|
le disho un choban: no saves nada, akel yagdji ke mataron aki lo echaron en este |
|
derecho adv. |
הישר, בקו ישר, למישרין |
in a straight line, directly |
|
ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
derrokado adj. |
חרב, הרוס |
destroyed |
|
vido la pared;' del magazen |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta |
|
desbragado adj. & m. |
חשוף שת, בלי מכנסים, ערום; חסר פרוטה, יחפן |
with no pants, naked; missing a penny, barefoot |
|
en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
desgrasia f. |
אסון, פורענות, מכה (מכות מצרים), צרה; אומללות; תאונה חמורה; תועבה |
disaster, calamity, plague (plagues of Egypt), tribulation; unhappiness; serious accident; abomination |
|
bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
deshar v. |
עזב, השאיר, נטש, זנח, הזניח; ויתר על, מסר, נכנע, נתן ל-; עזב מקום עבודה, התפטר; הוריש, ציווה, הנחיל |
to leave, to abandon, to neglect; to give up, to deliver, to submit, to give to; to leave a job, to resign; to bequeath |
|
ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke muncho chalishearon de no desharlo ir de Rodes a Mitsrayim ke estava hazino i no eskucho (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
|
|
non lo |
|
i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa |
|
i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo |
|
desharse v. refl. |
נתן לעצמו, הרשה לעצמו |
to give to oneself, to afford |
|
le disheron komo vino un kaik viekujli, |
|
deskaer/se v./v. refl. |
פג, פקע, הגיע מועד פרעון; ירד מגדולה, שקע, נפל, תשש, נחלש, התערער, בלה, ירד מנכסיו, פחת, התנוון |
to expire; to lose his greatness, to sink, to fall, to weaken, to be undermined, to lose his assets, to degenerate |
|
i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)aa |
|
deskargar v. |
פרק משא, הקל עול, שחרר, פטר מחובה, ירה |
to unload, to relieve, to release, to shoot |
|
i vinimos asta un pozo a bever agua, i |
|
deskuvrir v. |
גילה, הסיר הלוט, גילה לעין כל, חשף, מצא |
to discover, to unveil, to reveal to all, to reveal, to find |
|
deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
vino la mujer de Perkos i lo konto a las mujeres djudias en sekretamente a ke non lo |
|
desnudar v. |
הפשיט, עירטל |
undress |
|
me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
despartirse v. refl. |
נפרד, נבדל, הבדיל עצמו, התפלג, התפרק (חברה) |
to separate, to differentiate, to differentiate oneself, to divide, to disintegrate (company) |
|
i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i |
|
despecho m. |
מורת רוח, דאבון לב, כאב לב, יאוש, מרירות נפש; טינה, איבה, תרעומת; התנהגות חוצפנית ואכזרית |
resentment, anguish, despair, bitterness of soul; enmity; cheeky and cruel behavior |
|
kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer |
|
despedasado adj. |
קרוע, לבוש סחבות/ קרעים; מבותר, משוסע, מנותח לנתחיו |
torn, wearing rags; cleft, dissected into pieces |
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
después prep. |
אחר כך, אחרי; נוסף ל- |
then, after; in addition to- |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i |
|
|
|
detadrarse v. refl. |
התעכב, התאחר |
to linger, to be late |
|
i le pregunto ?: porke |
|
detener v. |
עיכב; החזיק ב-, תפס, ריסן, בלם, חסם, עצר |
to delay; to hold, to grab, to restrain, to brake, to stop |
|
Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
detenerse v. refl. |
התעכב, השתהה, נעצר; התאפק, ריסן עצמו, שלט ברוחו; נמנע; בזבז זמנו; החזיק עצמו ל-, נהג בגאווה/יהירות |
to linger, to stop; to restrain himself, to control his spirit; to avoid; to waste his time; to cosider himself as, to behave with pride/arrogance |
|
i denpues |
|
estando en el kamal de la nave |
|
determinar v. |
קבע, הגדיר |
to determine, to define |
|
kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
detrás prep. |
אחרי, מאחורי; לפי, כפי, בהתאם ל- |
after, behind; according to, as |
|
un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
dever/se v. |
היה חייב/מחוייב, חב; היה צריך |
to be obligated, to be in debt |
|
le disho: pagame loke me |
|
dezir v. |
אמר, הגיד, ניסח, הביע, ביטא (בכתב או בעל פה), דיקלם, פקד; היטיב עם |
to say, to formulate, to express (in writing or orally), to recite, to command; To do good with |
|
Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo |
|
Estando eya en la eskalera asentada la dicha Rika (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
|
|
día m. |
יום, יממה |
day |
|
i kedo el magazen sin shomer de |
|
en un |
|
dicho m. |
מאמר, אמירה, דו''ח; צו, פקודה |
article, statement, report; order, ordinance |
|
i la |
|
ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la |
|
porke los |
|
dicho adj. |
האמור |
that said |
|
en un dia de akeya semana ke se fayo el |
|
dientro prep. |
בתוך, ב- |
inside, in |
|
enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de |
|
dinero m. |
כסף, מטבע; הון |
money, currency; fortune |
|
en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un poko de |
|
i todo el resto de mis bienes tanto |
|
savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon |
|
Dio m. |
אלוהים, אל; דבר מה אהוב מאוד ונערץ |
God; something very beloved and revered |
|
ke aki esta el |
|
dip (t.) m. |
תחתית, קרקעית, עומק, תהום |
bottom, depth, abyss |
|
i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos leshes a el |
|
dispuesto adj. |
נכון, מוכן, ערוך, פנוי, זמין, נוטה ל- |
ready, available, prone to |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal |
|
dito (it.) adv. & adj. |
באותו אופן, כנ''ל, כאמור; האמור; פלוני |
in the same manner, as above, as aforesaid; the aforesaid; certain |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparnm los djenisaros en Vardalosa a |
|
le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia |
|
i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a dona Djoya ke fue mujer de Yosef Sorogano i a las dos ijas de |
|
en akeya ora lo mitieron en kadenas al |
|
eyos saven sierto komo el |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de |
|
despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia hesed el cholak a |
|
i izi bazar kon el |
|
djaketa f. |
מיקטורן, מעיל קצר, ז'קט, וסט |
short coat, jacket, vest |
|
estava vestido kon bragas de lana blanka i un mentan de aladja i |
|
i una yara enla kavesa kon una |
|
djenísero/djenísaro cf. yenicherí |
|
|
|
akeyos |
|
djente f. |
בריות, בני אדם; קרובים, משפחה רחבה |
human beings; relatives, extended family |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la |
|
i komo supieron haber el kazal salieron |
|
djereme/t (t.) m. |
קנס, הוצאה ללא תועלת |
fine; useless expense |
|
ke mos travaron i mos kosto |
|
djidió m. & adj. |
יהודי |
Jew, jewish |
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron ls djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los |
|
i fui los topi ayi aogados, i eran dos arelim, el uno me disheron ke es aboltado de |
|
i le demandi el togar: tu los vistes a estos |
|
no salieron de Varacha para este kamino de los yurukes otro ke estos dos |
|
djignishear (t.) v. |
עמל, התייגע, התאמץ, נאבק |
to toil, to tire, to strive, to struggle |
|
i estuvieron |
|
djirar v. |
חג, סבב, הסתובב; סובב; הפעיל, ניהל; הסב (המחאה, שיק, שטר); קפץ בחבל |
to circle, to turn, to turn around; to revolve; to operate, to manage; to convert (check); rope jump |
|
ivan djirando la vela para Chinir (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
djit (t.) |
אריג כותנה פשוט מודפס-פרחוני |
simple printed-floral cotton fabric |
|
i una yara enla kavesa kon una djaketika de |
|
djudía f. |
יהודיה; עוזרת בית בשכר יומי |
jewish woman; daily maid |
|
pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
djudio m. & adj. |
יהודי |
jew, jewish |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el |
|
djudio/djidio m. |
ספניולית, איספניולית, ג'ודיזמו |
judeo-spanish, ladino |
|
i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus ayaktashes suyos los sonbayeron ke fuera kon eyos para matarlo a el |
|
vini a rekavdar el veresiye del |
|
djugar v. |
שיחק, השתעשע, התבדר; ניגן על כלי נגינה; הימר, שיחק משחקי מזל; לגלג; נע, זע במקומו (יש לו ''שפיל'') |
to play, to have fun; play a musical instrument; to gamble, tp play games of chance; to mock; to move, to move in its place (it has a displacement space) |
|
Shemuel Kalderon me yamo ami ake fuera a djugar kon el, i yo yami le-Gavriel ... i fuimos los dos adjugar kon el i mos asentimos adjugar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
djuisio m. |
משפט, דין, פסק דין; דעה, שיפוט, תחושה |
justice, judgment; opinion, judging, feeling |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi |
|
djuma (t.) f. |
תפילה מוסלמית; מסגד |
muslim prayer; mosque |
|
tu kunyado Yosef se murio en la |
|
djunta f. |
ישיבה, התכנסות, מועצה; קבוצה, חבורה; זוג, צמד; יחסי מין |
meeting, gathering, council; group, bunch; pair; intercourse |
|
fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o |
|
djunto adv. |
ביחד |
together |
|
estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su kaza ke era |
|
i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera |
|
disho ke ay un mez i medio ke se fue a la Rila |
|
djurar v. |
נשבע |
to swear |
|
le |
|
disho ham Behor: mentira! |
|
dolor f. & m. |
כאב, מכאוב, ייסורים; צער |
pain, ache, anguish; grief |
|
mucha |
|
dona f. |
גבירה, גברת |
lady, ma'am |
|
desho a |
|
i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra ropa desho a |
|
dota f. |
נדוניה, נדן, מוהר |
dowry |
|
desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su |
|
dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: |
|
dotor (port.) m. |
רופא, דוקטור |
doctor |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen |
|
duenyo m. |
(משמש רק בפתגמים) בעל, בעל בית; ארוע |
(used only in proverbs) husband, landlord; event |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea |
|
dukado m. |
דוקט - מטבע זהב ישן |
an old gold coin |
|
sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740) |
|
i Vida ... lo resivio el |
|
desho a dona Oro fija de dona Klara ben-Shehem para ayuda de su dota sien |
|
dulse m. |
ריבה, קונפיטורה, מרקחת |
jam, marmalade |
|
la mujer de Perkos fue a vijitar ande una vlaha, le dio adulsar; le demando: de ande tomates este |
|
ebreo n. & adj. |
עברית, עברי |
Hebrew, Hebrew |
|
deklaro aver fecho de mi mno una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa sinagoga de los |
|
por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis ermanos los |
|
echado adj. |
גולה, מגורש, מורחק, מוחרם, מנודה; שוכב, שכוב |
exiled, expelled, confiscated, ostracized; lying down |
|
le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740) |
|
i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
estava |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh |
|
aki es loke estava |
|
vide a Galo ayi |
|
yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i |
|
echar v. |
זרק, השליך, הטיל; ירה; דחה מ-; השכיב; גרש, גרש אשה; הפעיל |
to throw; to shoot; to reject from; to lay down; to expel, to divorce; to activate |
|
en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos |
|
deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los |
|
akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros |
|
ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos |
|
a tres oras de noche |
|
echarse v. refl. |
שכב, שכב לישון; הטיל עצמו, החל |
to lie down, to lie down to sleep; to begin |
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mos espantimos, mos |
|
i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, |
|
echo m. |
עבודה, עסק, משלח יד, עיסוק, מסחר, התעסקות, עניין, מעשה |
work, business, occupation, trade, dealing with, interest, deed |
|
Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro |
|
estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al |
|
le demando el djidio: komo fue este |
|
ed (ebr.) m. |
עד |
witness |
|
Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
seash |
|
non lo desho ir Reuven ... sinon ke fuese |
|
edut (ebr.) m. |
עדות, אישור |
testimony, confirmation |
|
Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar |
|
elguego adv. |
אחר כך |
later |
|
i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
elguenga/eluenga f. |
לשון |
tongue |
|
kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la |
|
embarkar v. |
עלה על אניה/מטוס, הפליג; העמיס |
to get on a ship/plane |
|
enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i se enbarko en Pasha Limani, el kon los kuatro marmaralis yom shishi en un Sakis kaik para ir le-Kushta i tomar kaik para ir a Marmara i enbarkar el salado i traerlo le-Saloniki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
embarkarse v. |
הפליג |
to sail |
|
el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i se enbarko en Pasha Limani, el kon los kuatro marmaralis yom shishi en un Sakis kaik para ir le-Kushta i tomar kaik para ir a Marmara i enbarkar el salado i traerlo le-Saloniki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
senti ke estavan diziendo dos felahin de akeya djirma ke se en barko (Bet David, Sal. 1740) |
|
embiar v. |
שלח, שיגר |
to send, to launch |
|
enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
emborracharse v. refl. |
השתכר, שתה לשכרה |
to get drunk |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran kristianos i beven i se |
|
embrujado adj. |
מבולבל, מלופף |
confused, twisted, wrapped |
|
i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i |
|
i estava el uno degoyado i |
|
emburujar v. |
פיתל, עיקם; עיוות את הדברים, דיבר בצורה מבולבלת; עטף, ציפה, ארז; רימה; הכזיב; גרם ריב ומדון |
to twist; to distort things, to speak in a confused way; to wrap, to pack; to deceive; to disappoint; to cause a quarrel |
|
lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
empasadas adv. |
בעבר, לפני זמן |
in the past, some time ago |
|
disho: |
|
empero/emperó conj. |
אבל, אולם, ברם |
but, however |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, |
|
empesar m. |
התחלה |
beginning |
|
i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
empesar v. |
התחיל, החל, פתח |
to start, to begin |
|
vidi unas kuantas kristianas, me aserki serka eyas i |
|
i kitaron los potures i |
|
se apararon i vieron ke era Kara Uglan, |
|
empesarse v. refl. |
התחיל |
to start, to begin |
|
paso zeman, un mez o mez i medio, |
|
empleado adj. |
משומש, שהשתמשו בו; מועסק, שכיר |
used; employed, employee |
|
i ... an de venir esmersados en kuanto trushire |
|
emprimero adv. |
בתחילה, ראשית כל |
initially, first of all |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
respondio el kieradji: kale ke me mates a mi |
|
enalto adv. |
בגובה, לגובה |
in height |
|
i la turka ke morava en una kaza |
|
enbasho adv. |
למטה, על הארץ, על הרצפה |
downstairs, on the ground, on the floor |
|
i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
endjuntos adv. |
ביחד |
together |
|
ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
enfilendrarse v. refl. |
שקע במרה שחורה, נעשה מדוכדך |
to sink in black bile, to become depressed |
|
le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen |
|
puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el magazen esta |
|
enfrente adv. |
ממול, מול, נוכח; נגד |
against, in front of, opposite to |
|
estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo enterraron |
|
vino a pasar |
|
englenear (t.) v. |
בידר, שעשע, העסיק מישהו כדי להשכיח ממנו דאגה/מכאוב; פטפט, שוחח; השיא מישהו בהבטחות שוא |
to entertain, to amuse, to keep someone busy to make him forget worry/pain; to chat, to converse; to suggest someone with false promises |
|
i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke estavamos |
|
englenearse (t.) v. refl. |
התבדר,השתעשע, נהנה, העסיק עצמו בדברים המשכיחים דאגה/מכאוב; התעכב, עצר בדרך, התבטל, טייל להנאתו |
to have fun, to enjoy, to engage oneself in things that make forget worry/pain; to be delayed, to stop on the way, to idle away, to walk for pleasure |
|
despues sali a |
|
ke estava lakirdi entre eyos u-betoh de lakirdi demandaron ditos tabakes a un tabak de eyos ke se fue a Zagora ? ama |
|
le preguntaron dito yoldashes al togar: porke |
|
enkanyado adj. |
מלוכלך, מזוהם, מטונף,מרופש, דלוח, עכור |
dirty, filthy, muddy, murky |
|
i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko |
|
enkolgar v. |
תלה, הוקיע |
to hang |
|
estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el om[b]ro i le kedo |
|
enkomendado adj. |
מצוּוה, מוזמן |
who is commanded, invited |
|
los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan |
|
enkuvrir v. |
החביא, הסתיר, הצפין, שמר בסוד |
to hide, to keep secret |
|
le demando el djidio: komo fue este echo? le disho el turko: yo de ti no |
|
enmedio adv. |
באמצע |
in the middle of |
|
i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i le respondi ke ad ayom no esta en medio (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
enmientres adv. |
בינתיים, בעוד, בעוד ש- |
in the meantime, while |
|
|
|
enojo m. |
כעס, זעם, מורת רוח |
anger, rage, resentment |
|
ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo |
|
enriva prep. |
מעל, על גבי |
above, on top |
|
i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron tufekes |
|
le kito la ropa de |
|
pizash |
|
i el kelev komio el sevo de |
|
i el mansevo era de una barvika preta, i estava |
|
i |
|
yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno |
|
ensangre(n)tado adj. |
שותת דם, מדמם |
bleeding |
|
aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava |
|
ensangrentar v. |
דימם |
to bleed |
|
en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740) |
|
entender v. |
הבין, תפס (שכלית) |
to understand, to perceive |
|
en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio |
|
entero adv. |
לגמרי |
completely |
|
los chobanes estan kaminando |
|
entero adj. |
שלם, בלי פגם, מלא, כולל, כולו |
complete, flawless, inclusive |
|
le demandi en ken esta la ropa i me disho: en un arel i el ayaktash mio tiene el vestido entero (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
estava |
|
enterrado adj. |
קבור |
buried |
|
deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i me konto Adji Merkado: fui en bushkida de estos djidios i los topi alos sinko djidios enterrados en Karada (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea |
|
enterrar v. |
קבר, טמן, הטמין |
to bury |
|
siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
le disheron: tu seas sano! aki murio de landre i lo |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo |
|
i demostrava kon las manos komo lo mataron i lo |
|
el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese kevura i lo |
|
i la noche de alhad sigiente lo |
|
savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para |
|
i lo |
|
i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo |
|
siendo ya avian guzaneado, los |
|
disho ke lo mataron i lo |
|
i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo |
|
lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo kitaron i lo |
|
entrar v. |
נכנס, חדר; התכווץ |
to enter, to penetrate; to shrink |
|
buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i |
|
|
|
porke los dichos 100 kintales non |
|
i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no |
|
entregar v |
מסר, הפקיד בידי; הלשין |
to deliver, to entrust to the hands of; to inform on |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los |
|
enverano m. |
קיץ |
summer |
|
i vino kontando el galah ke el |
|
ermaniko m. |
האח הקטן, הצעיר |
the little brother, the younger one |
|
despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ermano m. |
אח |
brother |
|
sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740) |
|
disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i ordeno ke sea enterrado en la ??? del lugar aonde se enterraron mis |
|
somos parientes ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos segundos, ke su padre kon mi padre eran primos |
|
i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi |
|
un djidio sabundji ke salio de Bazaria para irse a Saloniki kon un kieradji |
|
ermení/erminí (t.) m. |
ארמני |
Armenian |
|
kuado vino el |
|
un |
|
ermozo adj. |
יפה, נאה, הדור, אסטטי |
beautiful, handsome, aesthetic |
|
vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una mosa shema Sol; disho la mujer kazada ala mosa: O! ke |
|
eskachado adj. |
מעוך |
crushed |
|
i la nariz tenia un poko |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko |
|
eskacharse v. refl. |
התעוות מהתרחבות |
to contort from expansion |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era mi-siba dela araba ke lo trusheron de boka abasho i de ayi |
|
eskala f. |
רציף, מעגן; תחנת ביניים; פיגום |
dock, anchorage; Intermediate station; scaffolding |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la |
|
eskalera f. |
סולם, מדרגות |
ladder, stairs |
|
Estando eya en la asentada la dicha Rika (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
eskapar v. |
גמר, סיים, השלים, כילה; חמק, השתמט; הציל, הושיע |
to fnish, to complete; to dodge; to save |
|
savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el kaik ke te fuistes se fueron los djidios kon ti, i tu komo eskapastes i los djidios no |
|
i los alevanto el muftish en prezo, i despues ke estuvieron unos kuantos dias en prezo vieron ke no avia haluka de |
|
vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de senyales ke parese ke se keria |
|
eskaparse v. refl. |
נמלט, ברח, התחמק; ניצל, נושע; נגמר |
to escape, to flee, to dodge; to be saved; to be finished |
|
tu kon esta avla no |
|
eskonder v. |
החביא, הסתיר, הצפין, העלים; האפיל |
|
|
los arelim de el kazal los |
|
eskonderse v. refl. |
התחבא, הסתתר |
to hide oneself |
|
i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia |
|
eskondido adj. |
חשאי, סודי; חבוי, נחבא, נסתר |
secret, confidential; hidden, concealed |
|
me respondio: estuvimos tres dias |
|
eskrito adj. |
כתוב |
written |
|
porke kon estos tenaim me destes kidushin, komo esta |
|
eskritura f. |
כתב, כתב יד; ניהול ספרים |
handwriting; book management |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo |
|
eskrivanía |
קלמר; קסת; עט |
pencil case; inkwell; pen |
|
le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la |
|
eskrivano m. |
סופר, לבלר, סופר סת''ם |
scribe (bibl.), clerk, scribe of Tora scrolls |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i |
|
eskrivir v. |
רשם, כתב |
registerer, court clerk |
|
Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos |
|
eskrivirse v. refl. |
נרשם; התכתב |
to register; to correspond |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i |
|
eskuchar v. |
האזין, הקשיב; ציית, שמע בקול; שינן (שעור, תפילה) |
to listen, to listen; to obey, to memorize (lesson, prayer) |
|
i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos lugares ... i no me |
|
esmersar v. |
קנה, רכש, עשה קניות |
to buy, to shop |
|
i ... an de venir |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan |
|
esmerso m. |
קניה, רכישה |
buying |
|
pido vos de mersed ke el |
|
espada f. |
חרב, סיף |
sword |
|
i vimos ke tenia una chaldeadura de espada en la kara en la garganta (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve-tehef mataron kon |
|
espadada f. |
דקירת חרב |
a sword stabbing |
|
i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
espander v. |
פיזר, זרה; פרש, גלל; תלה/פרש כביסה ליבוש |
to disperse; to spread, to scroll; to hang/spread laundry for drying |
|
od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
espandido adj. |
מפוזר, נפוץ, פרוש |
scattered, spread out |
|
i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
espandir v. |
פירסם, הפיץ, הודיע, פירסם ברבים; פיזר, פרש, מתח, גלל; תלה לייבוש |
to distribute, to announce, to publicize; to spread, to scatter, to stretch, to scroll; to hang for drying |
|
i meneo la kavesa i |
|
espantar v. |
הפחיד, הבעית, החריד, הבהיל |
to scare, to frighten, to terrify, |
|
i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
espantarse v. refl. |
פחד, ירא, התירא, נבהל, נבעת, נחרד, נאחז פחד |
to be afraid, to panic, to be anxious, to be filled with fear |
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
mos |
|
no puedo mostrarte nada ke |
|
esto me disho i no le avli mi-siba ke |
|
le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke |
|
esperar v. |
קיווה, ציפה, ייחל, חיכה |
|
|
kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo esperaron enel kamino i lo degoyaron (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
espindja f. |
גרב, ספחת, בהרת |
|
|
tenia barvika roya i una senyal en el kueyo komo una |
|
espoliador m. |
פושט עור, מפרק בשר |
|
|
i el |
|
yo vide sakar una kolia buena del karnesero turko |
|
este/esta/esto adj. dem. |
זה/זו |
|
|
en |
|
esto pron. dem. |
זה, הזה |
|
|
en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estonses cf. entonses |
|
|
|
Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
estrecho adj. |
דחוק, לחוץ, צר; הדוק; דחוק (כספית); קמצן, מוציא כספו בקמצנות |
|
|
siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
las mangas |
|
etsétera |
וכו' |
|
|
deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia |
|
eya/eyos/eyas pron. |
היא, הם, הן |
|
|
I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
eyo pron. pers. |
הזה |
|
|
este djiftlik de Zibanti es mio ke ansi tengo el hodjet de |
|
fakir (t.) m. |
נזיר הודי, פאקיר; מסכן, עני |
indian monk, fakir; poor man |
|
buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
faktura f. |
חשבונית מס, פקטורה, רשימת משלוח; עשיה, מעשה |
tax invoice, invoice, shipping list; doing |
|
mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar |
|
faldukera/faldukuera f. |
כיס, ארנק |
pocket, wallet |
|
od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
sako r' Yom Tov ... un perah veneziano nuevo de la |
|
falta f. |
משגה, שגיאה, טעות; פגם; עבירה, עוון, חטא, אשמה; חוסר, חסרון, מחסור |
error, mistake; defect; offense, iniquity, sin, guilt; lack, scarcity |
|
i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va mesklado kon los nuestros i en esto non aya |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la |
|
porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya |
|
feder v. |
הסריח, הבאיש, העלה צחנה, הדיף ריח רע, הצחין; הטריד, הפריע |
to stink; to disturb |
|
i disho el turko en sakandolo: O! komo |
|
fedor m. |
סרחון, צחנה, באשה, ריח רע; שערוריה; שחצנות, רהב |
stench, bad smell; scandal; arrogance |
|
avrio la rinyonada i dio un bafo de |
|
i me ayegi a ver i dela |
|
fedorento adj. |
מסריח; שחצן; חסר כל ערך, עלוב |
stinking; arrogant; worthless, miserable |
|
le arrevento en la mano i se le incho de agua |
|
felah (t.) m. |
פלח, ערבי כפרי |
farmer |
|
senti ke estavan diziendo dos felahin de akeya djirma ke se en barko (Bet David, Sal. 1740) |
|
fener/fenel (t.) m. |
פנס, פנס רחוב; מגדלור |
flashlight, street lamp; lighthouse |
|
salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ferkata/fergata (it.) f. |
ספינה |
ship |
|
ke fue grande maraviya ke uvo en dita |
|
fez (t.) f. |
פז, תרבוש תורכי; חלק מן הקופיה (כיסוי ראש נשי סלוניקאי) |
fez; part of the kofia (Salonica female headdress) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
fiar v. |
מסר/הפקיד למשמרת (דבר יקר/ חשוב למוסר); נתן אמון ב-; מכר באשראי; השגיח מקרוב, עקב אחרי |
to give/deposit (something precious/important to the submitter); to trust in; to sell on credit; to watch closely, to follow |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non |
|
fierro m. |
ברזל; עוגן |
iron; anchor |
|
vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los |
|
fue Levi para sakar vino de la bota i topo el |
|
firmar v. |
חתם |
to sign |
|
i a |
|
fista prep. |
עד |
up to, until |
|
i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de venir |
|
flosho adj. |
רפוי, רפה, רופף, חלש, חסר להיטות, נרפה |
loose, limp, weak, lacking eagerness, sluggish |
|
vido la pared;' del magazen derrokada i ke se vian las botas, i los fierros estavan |
|
foluka f. |
סירה |
boat |
|
enesto vidi ke vino otra foluka para eskapar ala djente ke avian dientro dela foluka ke se batereo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
fonder/se cf. undir/se |
|
|
|
mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
fondo adj. |
עמוק |
deep |
|
siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
fortuna (.t.) f. |
סערה, סערת ים |
storm, sea storm |
|
en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
le dishi yo: dime ke te paso por la kavesa? en alguna |
|
fransez m. & adj. |
צרפתית; צרפתי |
French |
|
i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
frente f. |
מצח |
forehead |
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i le vidi las karas i la |
|
frío m. |
קור, צינה; חום קדחת |
cold; fever |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo |
|
fuerte adj. |
חזק, חסון, קשה, עז; נמרץ, תקיף, סמכותי; נוקשה, קשיח, קשוח, חמור; שובב |
strong, sturdy, hard, fierce; vigorous, firm, authoritative; stiff, hard, tough, severe; naughty |
|
en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino |
|
fuír v. |
ברח, נס, נמלט; נמנע מ-; סטה מ- |
to run away, to escape, to flee; to avoid; to deviate from |
|
estando aharvando el un togar a el arel |
|
fuírse v. refl. |
הסתלק, ברח, נמלט, חמק, התחמק, נעלם |
to get away, to run away, escape, to slip away, to dodge, to disappear |
|
despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
galah (ebr.) m. |
כומר |
priest |
|
i vino kontando el |
|
galeón m. |
ספינת מפרשים קדומה; אדם גבוה וארך צואר |
an ancient sailing ship; a tall man with a long neck |
|
i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
gam (ebr.) adv. |
גם |
also |
|
gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
|
|
|
|
|
|
ganansia f. |
רווח, הכנסה, תקבולים, שכר; זכיה; רכוש |
profit, income, receipts, wages; winning; property |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la |
|
gancho m. |
וו, אנקול, קרס; חכה, צלצל; וונעילה; עוגן; מסרגה |
hook; fishhook; locking hook; anchor; knitting needle |
|
kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el palo entre por aki i el |
|
garganta/gargante m. |
גרון, צואר |
throat, neck |
|
i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i vimos ke tenia una chaldeadura de espada en la kara en la garganta (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i el mansevo era de una barvika preta, i estava enriva degoyado i enbrujada la |
|
i estava el uno degoyado i enbrujada la |
|
vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la |
|
disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka kolorada en la |
|
gasim (ebr.) m. pl. |
סוג של מטבע |
type of currency |
|
estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
gastar v. |
בזבז, הוציא כסף; בילה, כילה, קלקל, מירטט |
to spent, to spent money; to spoil |
|
pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i |
|
disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no |
|
gaste m. |
הוצאה, הוצאות |
expenditure |
|
i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi |
|
gayina f. |
תרנגולת |
hen |
|
Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
gaytán (t.) m. |
סרט קישוט, שנץ, פס, שרוך, פתיל, חבל דק |
decorative ribbon, lace, stripe, drawstring, thread, thin rope |
|
unos arnautes me vinieron ala butika kon gaytanes; avlando kon eyos por el ne'herag me disheron: ya saves ken lo mato? (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
gemidjí (t.) m. |
ספן, מלח |
sailor |
|
en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
komo toparon kon kuatro |
|
mozotros ke eramos sesh |
|
topi a un |
|
kuando vinieron los |
|
kuando Sali en tierra demandi a los |
|
gerra f. |
מלחמה, קרב |
war, battle |
|
les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
godriko adj. |
שמנמן |
chubby |
|
el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
godro adj. |
שמן, עבה, סמיך, עתיר שומן |
fat, thick, high in fat |
|
no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia |
|
gol (t.) m. |
אגם |
lake |
|
i estuvo tres dias ayi echado enbasho i lo alevantaron i de ayi i lo echaron a el gyol de agua (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
golfo m. |
מפרץ |
gulf |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
gota/gote/gotea (2) f. |
טיפה, נטף; צֳרִי |
drop; balm |
|
avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 |
|
goy/goyá (ebr.) m./f. |
גוי (במיוחד מוסלמי)/גויה |
gentile (especially Muslim) |
|
un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
disho [...] a los goyim: tanto pan i sa ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740) |
|
le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740) |
|
otro turko goy ke disho ke estava al nalbant dukyeni (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 |
|
estando en la Moria vino un |
|
goyim (ebr.) m. pl. |
גויים, נוכרים |
gentiles, foreigners |
|
estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) |
|
grande adj. |
גדול, גבוה, מבוגר |
big, tall, mature |
|
pregunti a chikos i |
|
grasia f. |
חן, חסד, קסם; חסד עליון |
grace, kindness, charm; Supreme Grace |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la |
|
grego n.& adj. |
יווני; יוונית (השפה) |
Greek; Greek (language) |
|
i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves |
|
i al djidio lo apretaron ke se iziera |
|
gritar v. |
צעק, זעק, צרח, צווח, קרא בקול; רגז, קצף; גער, נזף |
to shout, to scream, to call aloud; to Irritate, to become angry; to scold, to rebuke |
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
grosh (t.) m. |
מטבע קטן (גרוש, אגורה) |
small currency (penny) |
|
respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
ke le fayaron la manta i la yapindja kolorada i los dies |
|
i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan |
|
pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos |
|
i yevava sah ma de kara |
|
i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze |
|
groshiko (t.) m. |
מטבע קטן דל ערך |
poor value currency |
|
I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
guerta/guerte f. |
גן, גינה, גן ציבורי, פארק; גן ירק |
garden, public garden, park; vegetable garden |
|
disho ke lo mataron i lo enterraron en la |
|
guzaneado adj. |
מתולע, שורץ תולעים, מלא רימה |
wormy, infested with worms, full of maggots |
|
siendo ya avian |
|
guzano m. |
תולעת |
worm |
|
disho ke no save otro ke uno era sunetli, i el sunetli tenia la kara chichekli i tenia |
|
gyurultí m. |
צעקה, צווחה; רעש, מהומה |
shouting, screaming; noise, commotion |
|
estava en Bovoro i vido un yurulti de djidios (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
haber (t.) m. |
ידיעה, חדשה, בשורה, הודעה |
news, tidings, message |
|
I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
akel kodja Avraam Kiestirli no ay algun haber de el? (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
le dishe yo: otro haber no ay sino ke se perrio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
respondieron ke no tenian |
|
asta agora ya uvieron mandado los ladrones |
|
i komo supieron |
|
haham (ebr.) m. & adj. (pl. hahamim) |
חכם, ידען, למדן, מלומד; רב ספרדי |
smart, knowledgeable, learned; Sephardic rabbi |
|
pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
halka (t.) f. |
טבעת, חוליה; עגיל |
ring, link (chain); earring |
|
Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
haluká (ebr.) f. |
חלוקה (צדקה לעניי א''י); חילוק, דעה חולקת; אפשרות להתרחש |
Haluka (charity for the poor of holy land); disagreement, dissenting opinion; possibility to occur |
|
i los alevanto el muftish en prezo, i despues ke estuvieron unos kuantos dias en prezo vieron ke no avia |
|
ham (ebr.) cf. han |
|
|
|
despues ke bitriyo echo de la ishtira mando |
|
estando mozotros en kaza de |
|
hamal (t.) m. |
סבל, סוור; כינוי לאדם גס הליכות |
porter; a nickname for a rude person |
|
i avia ayi munchos djidios |
|
hamor/a (ebr.) n. |
חמור/אתון, בהשאלה: טיפש, אוויל, חסר דעת, שוטה |
donkey, metaphorically: stupid, foolish, ignorant |
|
i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del |
|
hamoriko (ebr.) m. |
עַיִר, חמורון |
donkey-foal |
|
eyos saven sierto komo el dito Shaul lo yamavan " |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los kutis de el |
|
mozotros ya saviamos komo fueron matados el sutchi i el |
|
han (1) (t.) m. |
חאן, אכסניה, פונדק דרכים |
khan, hostel, roadside inn |
|
i avian en dito |
|
vino un tabak dela Ohri a el |
|
vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un |
|
handjí (t.) m. |
אכסנאי, בעל אכסניה; בעל בית הדוחס הרבה אנשים לדירות זעירות |
innkeeper, owner of a hostel; a landlord who crams a lot of people into tiny apartments |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la |
|
hanuká (ebr.) f. |
חנוכה; תאריך רחוק, רחוק בזמן |
Hanukkah; a date far, far away in time |
|
ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
haradjero/harachero (t.) m. |
מוכס, גובה מס |
customs-officer, tax collector |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i en los bonetes les toparon los papelikos de el |
|
tanbien mos disho el togar ke le toparon los papeles de el |
|
'harug (ebr.) m. |
הרוג |
dead, slain |
|
porke estava tapado el |
|
haver (ebr.) m. (pl.: haverim/haveres) |
חבר, רע, עמית, שותף; חבר (בארגון) |
friend, colleague, partner; member (in an organization) |
|
kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo kon Behor ... ke era mi haver i tomimos un kaik para venir en Selanik ... i partimos de kazal p[eloni ] i fuimos a un kazal p[eloni ] (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
komo vuestro |
|
ya se por loke tu vinites, por tu |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis |
|
hazino m. |
חולה, פציינט |
sick, patient |
|
bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i le dizian ke no komiera ni beviera muncho, siendo estava hazino i el no eskuchava (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ke muncho chalishearon de no desharlo ir de Rodes a Mitsrayim ke estava hazino i no eskucho (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
no te akodras un dia de Shabat ke estavas tu |
|
hazinura f. |
מחלה, חולי; נכות; דאגה, צרה, אובססיה; הרגל רע שקשה להגמל ממנו |
disease; disability; worry, trouble, obsession; a bad habit that is hard to get rid of |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
'hehreah (ebr.) m. |
הכרח |
necessity |
|
siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
herem (ebr.) m. |
נידוי, חרם |
excommunication, |
|
ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen |
|
kon eso arriskamos de resivir |
|
hesed (ebr.) m. |
חסד, נדיבות |
benevolence, generosity |
|
despues me topo un togar arap ke era su amigo de el cholak, ke azia |
|
hirvat (t.) m. |
קרואטי |
Croatian |
|
el echo de un perro del |
|
i lo enterraron los |
|
hizmet (t.) m. |
שירות, עזרה, סיוע; חובה |
service, help, assistance; obligation |
|
uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia |
|
hodjet (t.) m. |
תעודת בעלות |
certificate of ownership |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el |
|
este djiftlik de Zibanti es mio ke ansi tengo el |
|
hol amoed/holamoed (ebr.) m. |
חול המועד |
the intermediate days of the feast |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
hutz (ebr.) adv. |
חוץ, חוץ מ-, מלבד |
except |
|
enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ida f. |
הליכה, יציאה, עזיבה, יציאה לדרך |
walking, leaving, setting off |
|
mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la |
|
ija f. |
בת, ילדה |
daughter, girl |
|
este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la |
|
desho a dona Oro |
|
ilacha f. |
סיב, פקעת חוטים |
fiber, tuber of threads |
|
vide a Galo ayi echado kon una kuedra |
|
ilaká(t.) f. |
יחס, קשר; תואנה |
connection; pretext |
|
i mi ijo no tuvo |
|
i mos disho ke el echo no tenia |
|
importar v. |
ייבא; היה חשוב |
to import; to be important |
|
le disho: a ti ke te |
|
inat (t.) |
עקשנות, קשי עורף, קשיות עורף |
stubbornness |
|
despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su |
|
inchir v. |
מילא, גדש; פיטם, הלעיט |
to fill, to pile up; to fatten, to feed |
|
les demandi una braza para |
|
inchirse v. refl. |
התמלא, התנפח, השמין, התפטם |
to fill up, to swell, to gain weight |
|
i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i |
|
inglez m.& adj. |
אנגלי |
English |
|
salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
inyán (ebr.) m. |
עניין; מהות; נושא |
interest; essence; topic |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por |
|
i le porfiryimos muncho ke mos kontara el |
|
me disheron los togarmim: por ke |
|
vayamos a preguntar el |
|
ir v. |
הלך, ניגש אל, ביקר; כלה; חלף (זמן); פועל עזר לציון הווה מתמשך/עתיד; התאים |
to go, to approach, to visit; gone (time); auxiliary verb to indicate continuous present/future; to match |
|
vido Levi el magazen ke la una pared;' ke |
|
ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no |
|
i keriamos ir, i por siba de miedo no |
|
irse v. refl. |
הלך לו, עזב |
to leave |
|
i mi-siba ke el djidio no podia kaminar kon eyos lo desharon i |
|
ishtirá (t.) f. |
קניה; שוק דגנים |
buying; cereal market |
|
despues ke bitriyo echo de la |
|
estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un turko ? ke le bitriyara al echo de la |
|
ispat (t.) m. |
הוכחה, אישור |
proof, approval |
|
tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga |
|
izlachado adj. |
על אריג: פרום, מדובלל |
said of cloth: unstitched, shaggy |
|
en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kadena f. |
שרשרת, שלשלת; שרשרת ארועים הקשורים זה בזה |
chain; a chain of interrelated events |
|
en akeya ora lo metieron en |
|
kadenado (port.) m. |
מנעול, בריח, שרשרת |
lock, bolt, chain |
|
ke el yayin desho siyado kada bota i la puerta del magazen la desho kon |
|
kal (ebr.) m. |
בית כנסת (קהל) |
synagogue |
|
le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del molino del |
|
kalchin (t.) m. |
קרסולית, חותלת, מוק; אנפילאה |
puttee, wrapper |
|
en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kale (catal.) conj. |
צריך ל-, יש צרך ל- |
there is need to |
|
respondio el kieradji: |
|
tu kon esta avla no te eskapas, |
|
kalpak (t.) m. |
כובע פרווה, קלפק |
fur hat, kalpak |
|
i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
kamal m. |
חבל עבה, כבל |
thick rope, cable |
|
estando en el |
|
kámara f. |
חדר; תא, לשכה; בית הנבחרים |
a room; cabin, chamber; House of Representatives |
|
ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una |
|
kaminar v. |
הלך, צעד, פסע, התהלך, טייל |
to walk, to go |
|
i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar kayo, ke mas no pudo |
|
estavamos |
|
i mi-siba ke el djidio no podia |
|
kamino m. |
דרך, נתיב, נתיבה, מסלול |
road, path, route |
|
Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo esperaron enel kamino i lo degoyaron (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i en medio del |
|
i alkansaron dos blahos chobanes a el |
|
no salieron de Varacha para este |
|
yo vide dos djidios matados en Kapakli Bonar ke es por el |
|
estando por |
|
kamiza f. |
כתונת, חולצה |
shirt |
|
en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
kampo m. |
שדה, אחו; אזור כפרי; מחנה |
field, meadow; rural area; camp |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el |
|
kantar (2) (t.) m. |
מידת משקל ישנה |
old weight measure |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los |
|
kantidad/kantidá/kantitá f. |
כמות, סך |
quantity |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor primo k''r Yosef ... ke se los entrege de la |
|
kapitán m. |
קפיטן, סרן; ראש, מנהיג |
captain; head, leader |
|
enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
mozotros ke eramos sesh yemidjis i el |
|
i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el |
|
kará (t.) adj. |
שחור, אפל |
black, dark |
|
i yevava sah ma de |
|
kara f. |
פנים, פרצוף, קלסתר; לחיים; גפת הנעל (החלק העליון של הנעל) |
face; cheeks; upper part of the shoe |
|
i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
estava echado muerto en la arena i la una |
|
i le vidi las |
|
el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el vestido es ke lo estava danyaneado ama las |
|
me disho ke era un onbre pretenko i la |
|
karavana f. |
שיירה, אורחה |
caravan |
|
en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740) |
|
estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) |
|
en la tornada estando en Risna kon la |
|
karga f. |
משא, מטען, משקל, עומס; עול, נטל, מעמסה, חובה, שליחות |
freight, cargo, weight, load; burden, duty, mission |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh |
|
kargado adj. |
עמוס, טעון; אחראי ל-, ממונה על; שתוי, שיכור |
loaded; responsible for, in charge of; drunk |
|
un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kargar v. |
העמיס, הטעין, טען, שיגר חבילות; הטיל משימה |
to load, to send packages; to assign a task |
|
kon todo esto no le desho el kiradji i |
|
kargo m. |
מטען; התחייבות, חובה |
cargo; commitment, obligation |
|
porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por kuento nuestro en esto non aya falta porke ansi los tengo |
|
karishik (t.) adj. |
מעורב; מבולבל, בלתי מסודר; מורכב מהרבה חלקים |
mixed; confused, untidy; consists of many parts |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i pretos |
|
karne f. |
בשר |
meat |
|
yo vide sakar una kolia buena del karnesero turko espoliador del |
|
karnesero/karnisero m. |
קצב |
butcher |
|
yo vide sakar una kolia buena del |
|
karretero m. |
עגלון, רכב |
wagon-driver, carter |
|
i por kavza de los |
|
karrosa f. |
מרכבה, כרכרה, עגלה; מכונית |
carriage, cart; car |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una |
|
karta f. |
גלויה, איגרת, מכתב; כרטיס; קלף משחק |
postcard, letter; card; playing card |
|
ya mosotros salimos selamet, yazik de el muchacho el ayaktash tuyo lo mataron porke no mandaron |
|
topi a un yemidji ke le avia dado una |
|
le demando el djidio ... si trusho alguna |
|
Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una |
|
kasabá(t.) f. |
כפר, עיירה |
village, little town |
|
me izo arraviar kuando salimos de la |
|
yo me iva kon mi amo de la |
|
kasap (t.) m. |
קצב |
butcher |
|
komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos |
|
kasar v. |
צד |
to hunt |
|
fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i |
|
kashkaval (t.) m. |
גבינת קשקבל |
Kashkaval cheese |
|
El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
kastanya f. |
ערמון; בהשאלה: דבר פחות ערך |
chestnut; (metaphorically:) of less value |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
kat (t.) m. |
שכבה; קומה בבניין; חליפת בגדים |
layer; floor in building; a suit of clothes |
|
kedo el yalin |
|
kativo (1) n.& adj. |
אסיר, שבוי |
captive, prisoner |
|
yo estava |
|
kavané (t.) f. |
בית קפה; מערכת כלי קפה |
coffee shop; Coffee set |
|
venimos de noche i entrimos ala kavane, en loke estavamos avlando kon el tabi le dishimos al tabi si avia venido el kaik de el volo de tal reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
fue ala |
|
kavayo m. |
סוס; קלף ה''נסיך'' |
horse; the "Prince" card |
|
respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740) |
|
en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740) |
|
despues de tres dias lo echaron a el Vadral i el kavayo se fuyo i se lo yevaron ande el ayan dela sivdad (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el |
|
todos dos tomaron |
|
kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el |
|
kavé (t.) m. |
קפה |
coffee |
|
estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
vino el arel dito a bever |
|
no te akodras un dia de Shabat ke estavas tu hazina i te izi |
|
kavesa f. |
ראש |
|
|
en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i meneo la |
|
lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una piedra i le dio en la |
|
le dishi yo: dime ke te paso por la |
|
el debasho era un viejo de barva amariya dado en la |
|
i el otro estava dado kon balta en la |
|
i una yara enla |
|
me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la |
|
kaveyo m. |
שער |
hair |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia |
|
kavo m. |
סוף, קץ, אחרית; קצה |
end ; edge |
|
en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: topastesh |
|
siendo ya avian guzaneado, los enterrimos todos dos en un |
|
despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la moneda de un |
|
kavza f. |
סיבה, טעם, גורם, מניע, עילה, נימוק, עניין |
cause |
|
i por |
|
ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi |
|
kayado adj. |
שקט, דומם, שותק; שתקן |
quiet, still, silent; silent person |
|
le disho avagariko: estate |
|
kayarse v. refl. |
השתתק, שתק, החריש, נדם, דמם |
to shut up |
|
este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
le disho avagariko: estate kayado ke esta el djidio aki! i |
|
kayer/se v./v.refl. |
נפל; חל, ארע |
to fall; to fall on, to occur |
|
I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke |
|
aki es loke estava echado i se vido por nieve ke estava ensangretado, ke mas abasho le dieron i en este lugar |
|
kayik (t.) m. |
בוצית, סירה, קייאק |
kayak, canoe |
|
ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
un dia sali de Limios en un kaik i detras salio otro kargado de balamut i ivamos kaminando un kaik detras de otro (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kuando torno me vino ala butika i le dishi ... i le demandi: kon el |
|
entro agua toh de el |
|
le disheron komo vino un |
|
fue ala kavane de Biekuoz, demando si vino algun |
|
vino a pasar enfrente un |
|
kayikchí/kayikdjí m. |
בעל הבוצית, בעל הסירה, שייט |
owner of the canoe; rower |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
kayisí (t.) m. |
משמש |
apricot |
|
yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la |
|
kaza f. |
בית, דירה; חדר |
house, apartment; a room |
|
un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del kortijo i vino a su |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su |
|
ayer fui a la |
|
el alkilo |
|
estando en una nave, yo i mi |
|
estando mozotros en |
|
le disho a mi |
|
kazado adj. |
נשוי; ממולא (נאמר על פרי) |
married; stuffed (said about fruit) |
|
ni es bivda ni |
|
vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer |
|
kazal (port.) m. |
עיירה, כפר |
little town, village |
|
I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo kon Behor ... ke era mi haver i tomimos un kaik para venir en Selanik ... i partimos de kazal p[eloni ] i fuimos a un kazal p[eloni ] (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la tuzla se afogo i lo enterraron la djente del |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el |
|
no puedo mostrarte nada ke me espanto de el |
|
de ayi me fui a otro |
|
i ala noche izieron chimur los de el |
|
i mi ijo no tuvo ilaka; i despues lo enterraron enfrente del |
|
i komo supieron haber el |
|
los arelim de el |
|
salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo mitieron en un lugar alto del |
|
estando en la uda de Omar Ank enpeso avlar un togar del |
|
i mos echimos kon el aga ke es el yuruk beg en un |
|
un djidio iva por los |
|
kazalino (port.) m.& adj. |
איכר, כפרי, בן כפר, תושב כפר, פרובינציאלי |
peasant, rural, rural resident, provincial |
|
los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo konten a los |
|
yo fui a azerme murafa delantre de el mufti kon los |
|
en esto vinieron unos trenta arelim |
|
kazamiento m. |
חתונה, נִשואים, כלולות |
marriage, wedding |
|
toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su |
|
kazar v. |
חיתן, השיא; התחתן, נישא; מילא (הכין מְמֻלָּאִים) |
to marry off, to get married; to stuff |
|
i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de |
|
kazarse v. refl. |
התחתן, נישא |
to get married |
|
i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non |
|
kedar v. |
נשאר, נותר; חדל, הפסיק; עצר |
to remain; to cease; to stop |
|
en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740) |
|
i |
|
kedarse v. refl. |
חנה; נשאר, נותר, שהה; נעצר, חדל לנוע |
to camp; to remain, to stay; to stop, to stop moving |
|
i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kelev (ebr.) m. |
כלב; כינוי לאדם מרושע |
dog; a nickname for an evil man |
|
i el |
|
ken? pron. interog. |
מי? |
who? |
|
le demando |
|
kepí (fr.) m. |
כומתה, כובע צבאי, כומתת תלמיד בי''ס |
beret, military hat, school student beret |
|
el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kerer v. |
רצה, חפץ; אהב, חיבב, אהד |
to want, to desire; to love, to like, to sympathize |
|
I disho Yosef Maymon: para darla a otro mijor te la kiero dar a ti (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Mi mujer tanbien te kiere (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
si me |
|
i |
|
|
|
i |
|
kererse v. refl. |
צריך היה; דאג לעצמו |
should have; to take care of himself |
|
me keria ir en Istanbul ke me izieron tain por traer muyamat (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
keshada f. |
לסת; לחי |
jaw; cheek |
|
i se alevanto uno de los ladrones i le dio kon el kundak de el tufek en las |
|
keshke/keshki (t.) adv. |
לו לפחות, ולוואי ש- |
at least if, I wish that |
|
vinieron arelim a el konak ke los izieron |
|
ketubá (ebr.) f. (pl. ketubót) |
כתובה; בהשאלה: מסמך ארוך ומייגע |
ketubah (Jew. marriage contract); (metaphorically :) A long and tedious document |
|
i estos mil aspros ke son demaziados de su |
|
od dishe ke le den ala mujer de su |
|
kever (ebr.) m. |
קבר, חלקת קברים |
grave, grave plot |
|
deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kevurá (ebr.) f. |
קבורת המת; מקום קבורה |
burial of the dead; burial place |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo zahut ... ke le diese |
|
kezo m. |
גבינה |
cheese |
|
El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
kidushim /kidushin (ebr.) m. pl. |
קידושין |
marriage |
|
este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
seash edim ke este rubie de oro le do a Vida por |
|
si me kieres bien toma esta tasa de vino por |
|
meteremos la vida i diremos ke tiene |
|
Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene |
|
i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi resivio los |
|
komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: tomaldo por |
|
porke kon estos tenaim me destes |
|
un anyo i medio despues desto resivio |
|
kiep m. |
מעיל מצמר גס |
coarse wool coat |
|
I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
kilim (t.) m. |
שטיח ארוג, קילים |
woven rug, kilim |
|
porke estava tapado el 'harug ... kon el |
|
kimur (t.) m. |
פחם |
coal |
|
i ala noche izieron |
|
kindí (t.) m. |
שעת בין ערביים |
twilight |
|
i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740) |
|
kinián (ebr.) m. |
הסכם ארוסין; קניין |
engagement agreement; property |
|
mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon |
|
kinientos num. |
חמש מאות |
five hundred |
|
Milaniko mos da mil i |
|
kintal m. |
מאה ק''ג (יש רושמים: 50 ק''ג) |
one hundred kg (according to others: 50 kg) |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 |
|
pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado |
|
porke los dichos 100 |
|
kiradjí (t.) m. |
שוכר; אדם המשכיר סוס/חמור |
tenant; a person who rents a horse/donkey |
|
en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el |
|
todos dos tomaron kavayos de un |
|
les demandi: ke |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo |
|
respondio el |
|
un djidio sabundji ke salio de Bazaria para irse a Saloniki kon un |
|
kon todo esto no le desho el |
|
kiridjí (t.) m. |
קרר |
wagoner |
|
en el otro dia se adelanto el Hayim Aruh adelantre de la karavana, luego torno otro kieredji [...] kon el kavayo ensangrentado (Bet David, Sal. 1740) |
|
estuvimos en Dolia agora nueve anyos i mos alevantimos de Dolia i mos fuimos a Estrumsa para Dupnisa [...] i de Dupnisa tomimos kieredjis para ir adelantre kon una karavana de goyim (Bet David, Sal. 1740) |
|
kismet (t.) m. |
מזל, גורל |
kismet |
|
buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kitansa f. |
שובר, קבלה (של ועד/שכ''ד) |
voucher, receipt |
|
de dar |
|
kitar v. |
הוציא, הסיר, סילק, השמיט, גרע, ניכה, הפחית, החסיר, חיסר, הפריש; גרש, נתן גט; עזב, יצא |
to take out, to remove, to omit, to deduct, to reduce, to set aside; to expel, to give a divorce; to leave |
|
despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo |
|
lo |
|
i |
|
lo tomaron i lo echaron al podjo, despues de dos dias lo |
|
kodjá (t.) adj. |
גדול, ענק; גבוה; מגודל |
big, huge; high; grown |
|
akel kodja Avraam Kiestirli no ay algun haber de el? (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
agora ke salio bien en poder de el |
|
el echo de un perro del hirvat, el yerno del |
|
koliá (ebr.) f. |
כוליא, כִּלְיָה |
kidney |
|
yo vide sakar una |
|
kolonia f. |
מי קולון, בושם |
eau de cologne |
|
i le pregunto ?: porke te as detadrado? i le disho: ke a mi ermano lo alkansaron a la |
|
kolor f. |
צבע, גון |
color |
|
i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, |
|
kolorado adj. |
אדום, ארגמן, שני; צבעוני |
red, crimson; colorful |
|
ke le fayaron la manta i la yapindja |
|
disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la toka |
|
kombatir v. |
נאבק, נלחם |
to wrestle, to fight |
|
i konbatieron toda la noche fita la manyana i despues vieron venir otro galeon del franses (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
komer m. |
מזון; ארוחה, תבשיל |
food; a meal, a stew |
|
i le dizian ke no komiera ni beviera muncho, siendo estava hazino i el no eskuchava (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
komer v. |
אכל, סעד; גרד, איכל |
to eat, to dine; to scratch, to corrode |
|
disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740) |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke |
|
komercho (it.) m. |
מכס, הנהלת המכס; מסחר |
customs, customs administration; trade |
|
me disho ke era mandado de el |
|
komido adj. |
אכול, בלוי; שבע, שאכל לשבעה |
eaten, worn out; satiated, who ate to his heart's content |
|
estava echado muerto en la arena i la una kara tenia |
|
el puerpo ya estava |
|
komo adv. |
כמו, בדומה ל-, כפי ש-; בערך, כ- |
like, similar to, as roughly, about |
|
le dishe: avia algun remedio de fayarlo enel agua? disho: non ay remedio ke es |
|
komo? interog. |
איך? כיצד? באיזה אופן? |
how? in what way? |
|
|
|
konak (t.) m. |
ארמון, אחוזה; בית המושל |
palace, mansion; governor's house |
|
agora un anyo estava en el |
|
vinieron arelim a el |
|
konmigo prep. |
איתי, עימי |
with me |
|
i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i ... an de venir esmersados en kuanto trushire enpleado |
|
ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue |
|
konortar v. |
ניחם |
to comfort |
|
ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
konoser v. |
הכיר, ידע, זיהה, למד |
to know, to know, to recognize, to learn |
|
I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i `lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el kiepi de David Komadre lo konosimos segun se enbarkaron enel kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
no lo |
|
estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo |
|
i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la seja de las karas i lo |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo |
|
topi a un yemidji ke le avia dado una karta para el urdi i vino el dito a Kosta sin |
|
le disho a mi kaza: no me |
|
yo no lo |
|
konsfuegro/kons.huegro cf. kos.huegro |
|
|
|
savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
konsigo prep. |
איתו, עימו |
with him |
|
dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por |
|
kónsolo m. |
קונסול |
consul |
|
mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era |
|
kontante adj. & m. |
מזומנים, מזומן; נדוניה, נדן, מוהר |
cash; dowry |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi |
|
kontar v. |
סיפר; ספר, חישב; הביא בחשבון, החשיב, כלל; סמך על |
to tell; to count, to calculate; to take into account, to consider, to include; to count on |
|
i me konto Adji Merkado: fui en bushkida de estos djidios i los topi alos sinko djidios enterrados en Karada (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
me |
|
i vino |
|
vino la mujer de Perkos i lo |
|
estando en la Moria vino un goy yavan i |
|
los chobanes estan kaminando entero el dia kon las vakas i estan enkomendados ke si ven alguna koza kale ke lo |
|
le |
|
i le porfiryimos muncho ke mos |
|
kontentarse v. |
הסתפק ב-, השלים עם; היה שבע רצון |
to settle for, to put up with; to be satisfied |
|
i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
kontigo prep. |
אתך |
with you |
|
paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kontra prep. |
נגד, כנגד, בנגוד ל-, לעומת |
against, contrary to, vs |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
koracha f. |
תיק לטלית וסידור; תיק מסמכים מעור; קופסת טבק |
bag for tallit and Siddur; leather document bag; a tobacco box |
|
lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
korasón m. |
לב, לבב, ליבה; מרכז |
heart, core; center |
|
kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
korsario m. |
שודד ים, פיראט; קפיטן או איש צוות על כלי שיט |
corsair |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i arelim a preguntarles komo les akontesio kon los |
|
kortado adj. |
חתוך; נימול |
cut; circumcised |
|
i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
lo topo muerto i el braso kortado i el kalpak i la koracha alado (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja |
|
kortar v. |
גזר, חתך, כרת, קיצר; שבר, הפסיק, אסר; סיפר (תספורת) |
to cut, to shorten; to break, to stop, to forbid; to cut hair |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
El era sakat de el pie no podia azer travajo; le |
|
i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en primero le |
|
despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los ladrones: un djidio ke salga kon su inat. Se bolto atras i le |
|
estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la |
|
kortijo m. |
חצר, חצר פנימית, פטיו |
courtyard, patio |
|
Dia de viernes … vino a fazer .. un poko de lana … en el kortijo |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740) |
|
estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la pared;' del |
|
vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el |
|
kostar v. |
עלה, מחירו היה |
to cost |
|
ke mos travaron i mos |
|
koza f. |
דבר, חפץ, דבר מה, עניין |
a thing, an object, something, matter |
|
i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si pasa en este lugar |
|
kreer v. |
האמין; סבר, הניח |
to believe; to suppose |
|
disho: si! i si no vos |
|
kriar v. |
ברא, יצר; הניק; גידל (ילדים) |
to create; to breastfeed; to raise (children) |
|
i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de |
|
kriatura f. |
תינוק, ילדון; יונק, ינוקא; אדם חסר נסיון |
a baby, a child, suckling; an inexperienced person |
|
i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke ovligo de kriar ala |
|
kristiano m. |
נוצרי |
Christian |
|
estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
un kristiano me konto ke vido de enfrente kuando lo estavan matando, ke se metio el braso en la frente i le kortaron el braso (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las pared;'es i entran |
|
puede ser ke entren |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un |
|
vidi unas kuantas |
|
salto una |
|
kualmente adv. |
לפיו/לפיה; בעצם, לאמיתו של דבר, כאילו, כמו |
according to; actually, as a matter of fact, like |
|
komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar mushtuluk |
|
kualseker adj. |
לא חשוב איזה/מה/מי/ כמה, יהיה אשר יהיה, כלשהו, איזשהו |
it doesn't matter which/what/who/how much, whatever, any |
|
de dar kitansa a |
|
fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando |
|
kuanto/kuantos/kuantas adv. |
כמה |
how many, how much? |
|
i kedo el magazen sin shomer de dia i de noche unos |
|
kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, |
|
i ... an de venir esmersados en |
|
por |
|
kuchiyo/kuchío m. |
סכין |
knife |
|
i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del tufek i lo mato kon |
|
kuedra f. |
חבל, מיתר, רצועה, מיתר של כלי נגינה |
rope, string, strap, string of a musical instrument |
|
vide a Galo ayi echado kon una |
|
kuenta f. |
חשבון; חרוז |
account; bead |
|
porke los dichos 100 kintales non entran en |
|
kuento m. |
חשבון, סכום, כמות, רווח; סִפּוּר |
account, amount, quantity, profit; story |
|
i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740) |
|
atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 reales, los 700 van por mi |
|
porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e mandado yo por |
|
kuero m. |
עור |
skin |
|
estando en mi varandado vino un tabak de aki de Monesterio a merkar |
|
iva akojiendo |
|
kuerpo m. |
גוף |
body |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio linpio, enpero mal dispuesto del |
|
por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el |
|
kueyo m. |
צואר |
neck |
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
tenia barvika roya i una senyal en el |
|
kuliba/kulibika (t.) f. |
סוכת שומר, בקתת זקיף, צריף, בקתה |
sentry booth, sentry hut, shack, hut |
|
estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kulpa f. |
אשמה, אשם; עבירה, חטא, עוון |
guilt; offense, sin, iniquity |
|
estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los mataron i a mozotros echaron la |
|
kundak (t.) m. |
הצתה; קת הרובה |
arson; the butt of the gun |
|
i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el |
|
i se alevanto uno de los ladrones i le dio kon el |
|
me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el |
|
kunyado m. |
גיס |
brother in law |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
tu |
|
kurak (t.) adj. |
יבש |
dry |
|
i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
kurto adj. |
קצר, תמציתי; חולף, בן חלוף, רגעי, ארעי; ביישן, חסר עוז |
short, concise; transient, transitory, momentary, ephemeral; shy, lacks courage |
|
era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kurú (t.) adj. |
יבש |
dry |
|
un |
|
kushak (t.) f. |
חגורה, אזור; חישוק חבית |
belt; barrel hoop |
|
despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la toka i el |
|
kusur (t.) m. |
שארית, שאר, יתר, יתרה, יותרת, עודף; פגם, חסרון, ליקוי |
remainder, rest, surplus, excess; defect, shortcoming |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el |
|
kutí (t.) m. |
קופסה |
box |
|
i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del sutchi los |
|
kuvierta f. |
עטיפה; שמיכה, כיסוי (מיטה); כסות; גשר אניה, סיפון |
cover; blanket, covering (bed); ship's bridge, deck |
|
i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kyuprí (t.) m. |
גשר |
bridge |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
agora un anyo estava en el |
|
kon todo esto no le desho el kiradji i kargo a el kavayo i lo yevo, i lo akonpani yo asta el |
|
lado m. |
צד; צד הגוף |
side; body side |
|
a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
siendo el lugar de esta tierra muy estrecha i por los dos lados muy fondo, se arresvalo dela tierra a la mar i no lo vimos mas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
le dieron kon shish en el peskueso i otro shish en el |
|
ladrón m. & adj. |
גנב, גזלן, פורץ; נוכל, רמאי |
thief, robber, burglar; swindler |
|
estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo estava kativo beraber kon Merkado Nahmias ijo de Shelomo Nahmias kon los |
|
le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la oreja kortada, ke es los |
|
asta agora ya uvieron mandado los |
|
despues ke kaminaron dos tres mizrakes de kamino disho uno de los |
|
lakirdí/lakerdí m. (t.) |
שיחה, פטפוט; נושא; מעשיה |
conversation, chatter; topic; tale |
|
estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi |
|
ke estava |
|
lana f. |
צמר |
wool |
|
Dia de viernes … vino a fazer .. un poko de lana … en el kortijo |
|
estava vestido kon bragas de |
|
landre/landra (2) f. |
דבר (מגיפה) |
plague |
|
le disheron: tu seas sano! aki murio de |
|
larsenose adj. |
תושב לאריסה |
resident of Larissa |
|
a Kara Uglan kaikchi kon sinko djidios |
|
lavar v. |
רחץ, כיבס |
to wash |
|
le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la |
|
lesensia f. |
רשות, זכות, רשיון, הרשאה |
permission, right, license, authorization |
|
les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar vakas, i les disheron: kien vos dio |
|
lesh (t.) m. |
נבלה, גופה; בשר פיגולים |
a corpse; abominable meat |
|
ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes |
|
i komo supieron haber el kazal salieron djente a bushkar el |
|
le konto a el yuz bashi ke topo dos |
|
no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos |
|
letra f. |
מכתב, איגרת; אות; כתב |
letter, epistle; letter; writing |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
limán (t.) m. |
נמל, מזח |
port, pier |
|
ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
limpio adj. |
נקי, טהור, זך, צח |
clean, pure, clear, fresh |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la mirad[ura] fayandome yo Yishay Koen dotor, por la grasia del Sh.Yit. sano i de mi djuizio |
|
lodo m. |
בוץ, רפש, טיט; בהשאלה: אדם חסר מוסר, חסר אופי |
mud, slush, clay; metaphorically: a person without morals/without character |
|
i el espoliador dicho echo el rinyon dela mano enel |
|
luego adv. |
אז, תכף ומיד, סמוך אחר כך; אחר כך, אחרי כן |
immediately, soon after; then, after that |
|
I luego komo lo vido matado fue a dar haber al kazal i lo alevantaron (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
lugar m. |
מקום, אתר, מושב, איזור; תפקיד |
place, site, seat, area; role |
|
me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke |
|
ve-gam el zabit disho: ... lo akavidi a Moshiko ke no fuera por estos |
|
iva akojiendo kueros por akeyos |
|
maamad (ebr.) m. |
מעמד (נוכחות); קהל היחידים (מתפללים) בבית כנסת |
status (presence); the crowd of individuals (worshipers) in a synagogue |
|
i todo esto fue enla de butika de Reuven ... non avia en este |
|
maasé (ebr.) m. |
עובדה, מעשה, סיפור |
fact, act, story |
|
me dezian ke ansi fue el |
|
vayamos a preguntar el inyan a el togar Bitula, i fuimos en su butika i le demandimos ke mos dishera eh 'haya 'ha- |
|
madre f. |
אם, אמא; רחם; שמרים; מקור, מעיין |
mother; uterus; yeast; a spring |
|
i mandaron i la trusheron a la |
|
magazén (fr.) m. |
חנות, בית מסחר; מחסן, מרתף |
shop, trading house; warehouse, basement |
|
estando enel magazen, suvio el arel, patron del |
|
komo vuestro haver no miro de adovar el |
|
puede ser ke entren kristianos i saken vino de las botas? respondio Shimon i disho: no entran kristianos porke el |
|
el |
|
vido Levi el |
|
magefá (ebr.) f. |
מגיפה, כולרה, תמותה |
plague, cholera, mortality |
|
el alkilo kazas a yeudim bi-zman |
|
mal m. |
כאב, מכאוב; רע, רעה; חטא; מחלה; נזק; הרגל רע; רכילות, לשון הרע |
pain; bad, evil; sin; disease; damage; bad habit; gossip, slander |
|
el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
deshame ihtar ke yevi muncho |
|
malparado adj. |
נתון במצב רע, רופף; ממשמש ובא ומביא עימו אסון |
is in bad condition, loose; is about to bring disaster with it |
|
kon fortunas mos iamos a fogar komo vimos el malparado mos determinimos a salir por una elguenga de mar ke era agua poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mamash (ebr.) adj. |
ממשי |
real, concrete |
|
i estava |
|
mandar v. |
שלח, שיגר; פקד, ציווה, הורה; הזמין |
to send, to dispatch; to command, to instruct; to order |
|
me disho ke era |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i |
|
dizen ke les |
|
ke un dia de shabat a las vente oras me |
|
pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de plomo ke me lo desmerses aparte i ke los |
|
porke los dichos 100 kintales non entran en kuenta de lo ke e |
|
asta agora ya uvieron |
|
i |
|
mandra (1) (gr./it.) f. |
מכלאה, גדרת צאן, דיר; שטח פתוח מגודר לאחסון חומרי בניה |
corral, sheep fence, barn; a fenced open area for storing building materials |
|
en la |
|
manga (1) f. |
שרוול |
sleeve |
|
en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
las |
|
manko adj. |
לקוי, פגום, חסר; עני, חסר כל |
defective, lacking; poor, destitute |
|
le demandaron si ay alguna presona de eyos |
|
mano f. |
יד |
hand |
|
I se lo di en la mano a eya i lo tomo i se kayo i se fue (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando kuand aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
deklaro aver fecho de mi |
|
i la dicha ropa deve estar be-fikadon en |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en |
|
i estuvieron djignisheando i no pudieron asta ke se dieron en |
|
paso un arel por la butika me vido el chivit en la |
|
mansana f. |
תפוח |
an apple |
|
i les disho 'ha-rav Yekutiel: dame a mi una |
|
i vinimos asta un pozo a bever agua, i deskargaron los ladrones el kavayo de Yekutiel i asentaron a komer i se espartieron las |
|
manseviko m. |
עלם, בחור, נער; ''ירוק'' |
lad, a guy, a boy; ''green'' |
|
me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un |
|
mansevo m. |
בחור, עלם; רווק |
lad; bachelor |
|
era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i avian en dito han dos djidios selaniklis |
|
vidi un |
|
yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un |
|
i el |
|
i enriva estava el |
|
manta f. |
שמיכה; כיסוי מיטה; מרבד קטן; אדרת |
blanket; bed cover; small mat; cloak |
|
ke le fayaron la |
|
manyana f. |
בוקר, שחרית |
morning |
|
ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mar f. |
ים |
sea |
|
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes |
|
deshame ihtar ke yevi muncho mal para eskapar i a los djidios los mataron i los echaron a la |
|
ke yo los vidi a los matados ala oriya dela |
|
ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la |
|
i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala |
|
vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los moskofes ke vieran a el ke estava alado de eyos en la |
|
maramá/n (t.) m. |
גלימה; צעיף עליון; מגבת |
cloak; top scarf; towel |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
maravía/maraviya f. |
פלא, נפלאות |
wonder, wonders |
|
ke fue grande |
|
marido m. |
בעל, בן זוג |
husband, spouse |
|
estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
marinero m. |
מלח, ימאי, יורד ים |
a sailor, a seafarer |
|
el resto de |
|
mas adv. |
יותר, עוד |
more |
|
le disho: a ti ke te inporta? i |
|
i todo esto fue enla de butika de Reuven ... non avia en este maamad dicho |
|
le disho: pagame loke me deves ke yo |
|
matado adj. & m. |
הרוג, נרצח; גופת הנרצח |
killed, murdered; the body of the murdered |
|
I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke yo los vidi a los |
|
le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era muvashir de aldea en aldea los vidi |
|
yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los vidi |
|
i le demandi el togar: tu los vistes a estos djidios |
|
yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, |
|
matador/dera m. & adj. |
רוצח; תליין; מטאדור; מהמם, ''הורג'' |
killer; executioner; matador; stunning, "killing" |
|
saliendo de aki dos oras de kamino salieron dos |
|
demandimos por el |
|
un djidio iva por los kazales i pozo en la uda del |
|
matar v. |
הרג, המית; הטריד, הפריע |
to kill; to bother, to disturb |
|
kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i me disho: cheshke no me topara! kelos mataron i el mosiko ... se avia eskondido al imbrur i lo kitaron i lo |
|
akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos muchachos kasapes ke eyos los |
|
le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo pataleando i despues vino otro i lo akavo de |
|
me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i respondio en el lugar ke |
|
se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la tripa i lo |
|
vamos en bushkida de tres djidios ke |
|
estavamos kaminando serka de onde se disho ke |
|
dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke tornes atras ke no te |
|
i si yo supiera ke lo yamavan para lo |
|
ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo |
|
le pregunti: adonde |
|
i la turka ke morava en una kaza enalto lo vido komo los dos lo |
|
i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los |
|
le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no vengo, ke me espanto no sea ke me |
|
disho ke lo |
|
materia f. |
מוגלה; חומר, נושא |
pus; material, subject |
|
avrio la rinyonada i dio un bafo de fedor i al arrankar ke lo arranko kayo en tierra 2 o 3 gotas de |
|
kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de |
|
mazal (ebr.) m. |
מזל, גורל; מזל ברקיע |
luck, fate; star |
|
kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mazo m. |
קורנס, פטיש עץ |
a sledge-hammer, a wooden hammer |
|
ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha senyoria de Raguza ke lo yamase, i lo yami i fue konmigo en una kamara de la senyoria i ayi le dieron kon un |
|
meanadjí/meanedjí (t.) m. |
בעל בית מרזח, בעל מסבאה, מוזג |
tavern owner, bartender |
|
el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) (Bet David, Sal. 1740) |
|
meané (t.) f. |
מרזח, בית מרזח, מסבאה |
tavern |
|
vinieron en Varacha i apozaron enel varosh en un han ke ay |
|
meatad/meatá f. |
חצי, מחצית |
half |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la |
|
medio/ia adj. |
חצי-, מחצית- |
half- |
|
I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Le di medio groshiko i lo amostri a dos edim (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
mira, la bota esta |
|
fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota |
|
disho ke ay un mez i |
|
disho: enpasadas ay un mez i |
|
medio m. |
חצי; אמצע; סביבה |
half; middle; surrounding |
|
un anyo i |
|
i en |
|
meldar v. |
קרא; למד; הגה בתורה; התפלל |
to read; to learn; to study the Torah; to pray |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia |
|
menear v. |
זז, נע, התנועע; הזיז, הניד, הניע, נענע, זעזע, הרעיד, טלטל, ערבב |
to move, to wiggle; to move, to shake, to stir |
|
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i |
|
menos/meno adv. |
פחות |
less, minus |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni |
|
mentán m. |
מיקטורן, ז'קט, וסט |
jacket, vest |
|
estava vestido kon bragas de lana blanka i un |
|
mentira f. |
שקר, רמיה, תרמית, כזב |
lie, deception, fraud, falsehood |
|
disho ham Behor: |
|
me disheron los togarmim: es |
|
meoyo m. |
מוח, שכל, חכמה; מצח |
brain, mind, wisdom; forehead |
|
le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del |
|
merkader m. |
סוחר, איש עסקים |
merchant, businessman |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron |
|
merkar v. |
קנה, רכש |
to buy, to acquire |
|
i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a |
|
mersed f. |
חסד |
benevolence, charity |
|
vino la almana de Baruh ... disho: savran sus |
|
pido vos de |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de |
|
mesharet (ebr.) m. |
משרת |
servant |
|
enmentres ke fue su |
|
mesklado adj. |
מעורב, מעורבב |
mixed |
|
i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke salvo ke va |
|
meter v. |
שם, הניח, הציב, קבע; השקיע (כסף) |
to put, to place; to invest (money) |
|
|
|
en akeya ora lo |
|
salto una krisyanika i disho: Djidio, vieras a Galo kuando lo mataron lo |
|
meterse v. refl. |
לבש; החל |
to wear; to begin |
|
kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mez m. |
חודש |
a month |
|
disho ke ay un |
|
mezada f. |
שכר חודשי, משכורת חודשית; תקופת/משך חודש |
monthly salary; period/duration of a month |
|
i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de |
|
miedo m. |
פחד |
fear |
|
i keriamos ir, i por siba de |
|
los arelim de el kazal los eskundieron por |
|
les respondio: por |
|
miente f. |
דעה, הבנה, כוונה; זכרון |
opinion, understanding, intention; memory |
|
i la nariz tenia un poko eskachada i pari |
|
mijor adv. |
טוב יותר, מוטב |
better |
|
I disho Yosef Maymon: para darla a otro mijor te la kiero dar a ti (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
mil num. |
אלף |
one thousand |
|
i estos |
|
milá (ebr.) f. |
מילה, ברית מילה; אבר זכרות |
circumcision; penis |
|
gam le vidi el siman dela |
|
milagro m. |
נס, פלא |
a miracle, a wonder |
|
ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no paresio otros ke los 3 djidios i 2 goyim, ke fue grande |
|
mío/míos adj. pos. |
שלי |
my |
|
este djiftlik de Zibanti es |
|
miradura f. |
טיפול; הכנת אוכל |
treatment; food preparation |
|
en nombre del Dio a dias sesh de Novemro de 1599 en kaza de la |
|
mirar v. |
הסתכל, הביט, צפה, השקיף; השגיח, נתן דעתו; שקל; ריפא, טיפל ב- |
to look, to watch, to overlook; to supervise; to consider; to cure, to treat |
|
I dishe: mira(d) este medio groshiko le do por kidushin para mi (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
|
|
komo vuestro haver no |
|
Mistrayim (ebr.) f. |
מצרים |
Egypt |
|
i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
mizmo adj |
שווה, דומה; אותו עצמו |
equal, similar |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
el magazen |
|
mizrak (t.) m. |
חנית, רומח |
spear, lance |
|
despues ke kaminaron dos tres |
|
mobilia f. |
רהיט, ריהוט, רהיטים |
furniture |
|
deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi |
|
modo m. |
אופן, דרך, שיטה, צורה, נוהג, סוג, מין |
mode |
|
Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo |
|
komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke |
|
i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en ningun |
|
me disheron: aki todo |
|
modre (port.)- por modre de |
בגלל, כי |
because |
|
disheron: por |
|
moler v. |
טחן; עיכל |
to grind; to digest |
|
i denpues se detuvo en un molino i kedo de |
|
molinero m. |
טוחן, טחן (בטחנת קמח) |
miller |
|
i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando salio el |
|
le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el |
|
molino m. |
טחנה, מטחנה; כינוי לפטפטן |
mill, grinder; a nickname for a chatterbox |
|
i despues abolti la kara i vimos ke el kaik kargado de blamot izo komo molino i se afogo el kaik i se fue al dip (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i denpues se detuvo en un |
|
le disho a mi kaza: no me koneses a mi? ke so Ali el molinero del |
|
moneda f. |
כסף, מטבע, מטבעות; הון |
money, currency, coins; fortune |
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
despues ke bitriyo echo de la ishtira mando ham Behor ... tomar la |
|
enmentres ke fue su mesharet a topar la |
|
montanya f. |
הר |
mountain |
|
por 'ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
montar v. |
הרכיב, חיבר ותפר יחד חלקי בגד, שיבץ (אבני חן); סיפק דירה/משרד על תכולתו; עלה לכדי |
to put together, connect and sew together parts of a garment, to inlay (gems); to provide an apartment/office with its contents; to cost up to |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke |
|
pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke |
|
morador/dera n. |
תושב, דייר |
resident, tenant |
|
mucha dolor tengo por un djudio ke yamavan Moshe Hasan ke era konsolo |
|
morar v. |
גר, דר, התגורר |
to live, to dwell |
|
i la turka ke |
|
moro m. |
מורי, מאורי, שחור, מוסלמי |
Moorish, Maori, Black, Muslim |
|
dizen ke les mando un |
|
mosa f. |
עלמה, בחורה; עוזרת-בית, משרתת |
maiden, girl; housekeeper, servant |
|
vidi un mansevo, tenia una riza ke estava serka de una mujer kazada i una |
|
moskof m. adj. |
רוסי |
Russian |
|
salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
a Kara Uglan kaikchi kon sinko djidios larsenoses aferraron los |
|
i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los |
|
les respondio: por miedos de los |
|
vino a pasar enfrente un kaik, yamo a los |
|
Yazik Kara Uglan ke lo aferraron los |
|
moso m. |
משרת, נער (משרת); עלם, בחור |
servant, boy (servant); lad, guy |
|
el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en mano de los ladrones vino un ladron kon su moso i me disho el moso sovre lakirdi ke izimos: yo estava kon mi amo kuando aferrimos alos dos djidios (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un |
|
en la mandra se topava un arel mudo i el era |
|
yo andando topi un |
|
mostrar v. |
הראה, הורה, הצביע, הציג, גילה, הסביר, הדגים, הוכיח |
to show, to instruct, to indicate, to present, to discover, to explain, to demonstrate, to prove |
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
na te dare dos sientos groshes |
|
no puedo |
|
mozotros/mozotras pr. pers. |
אנחנו |
we |
|
sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos |
|
kijeron no kijeron i atorgaron diziendo: los ke lo mataron son tres, i el uno de eyos es este aprezado kon |
|
i echaron chilshik a |
|
muchacha f. |
עלמה; משרתת |
maiden; maid |
|
i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la ora buena de kazar la dicha |
|
muchachika f. |
נערה, בחורה, ריבה; משרתת צעירה |
girl, maiden; young maid |
|
a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
sintimos ke le dizian las muchachikas: un dukado tienes entre las pasas,... respondio Shemuel i mos disho a mozotros ... : por kidushin mis ermanos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
muchacho m. |
עלם, בחור; רווק |
lad, a guy; bachelor |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un |
|
me ayegi alado de el i le demandi: por ke |
|
akeyos djenisaros ke mataron a akeyos dos |
|
ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los toparon los djenisaros en Vardalosa a ditos |
|
ya mosotros salimos selamet, yazik de el |
|
mudo m. & adj. |
אילם, דומם |
mute, still, silent |
|
en la mandra se topava un arel |
|
muerte f. |
מוות, מיתה, פטירה |
death |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los |
|
ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas siertas de su |
|
muerto m. & adj. |
מת, חלל, נפטר |
dead, passed away |
|
I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i despues lo vide muerto enriva del agua espandido komo un lesh (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i estuvo muerto enriva del agua un poko elguego le deskayo la kavesa i se fue afondando dientro la mar fita ke se fondio todo al fondo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar |
|
estava echado |
|
mufti (t.) m. |
מופתי (מנהיג דת מוסלמי) |
Mufti (Islamic religious leader) |
|
i los alevanto el |
|
komo los apreto el |
|
yo fui a azerme murafa delantre de el |
|
mujer f. |
אשה, בת זוג, בת לוויה, רעיה, חברה |
wife, partner, companion |
|
Mi mujer tanbien te kiere (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
dizen ke les mando un moro por la |
|
mula f. |
פירדה; כינוי לטיפש |
mule; a nickname for a fool |
|
ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mumar (ebr.) m. |
מומר |
convert |
|
le fui a demandar a un |
|
mumdjí (t.) m. |
יצרן נרות |
candle maker |
|
le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740) |
|
muncho adv. |
הרבה, רב |
considerably, a lot, much |
|
un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, poko ni |
|
murafa (t.) f. |
גביית עדות/שימוע בבי''ד |
taking testimony/hearing at the court |
|
yo fui a azerme |
|
demandimos por el matador Osman Basha para azermos |
|
murir/murirse v./v.refl. |
מת, נפטר |
to die, to pass away |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i despues vini yo i le di al djidio una espadada en la garganta i la kara i se murio i le tomi toda la moneda ke yevava (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
le disheron: tu seas sano! aki |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i raki i se |
|
me konto un djidio sapatetero ke aki avia un selanikli i se |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte |
|
musho m. |
שפה (שפתים); פנים; חרטום |
lip; face; prow |
|
en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon senyas dio entender ke los |
|
mushtuluk (t.) m. |
בשורה טובה; דמי בשורה |
good news; payment for good news |
|
komo puede ser ke lo mataron? ombre vino a Monestirio a demandar |
|
muvashir m. |
שמש/שליח בית דין |
attendant/emissary of Court |
|
le pregunti: adonde mataron este ani? dishome ke era |
|
nada pron. |
מאומה, מאום, שום דבר, לא כלום |
nothing |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
no puedo mostrarte |
|
nada f. |
אפס, אין, מאום, מאומה, לא כלום, שום דבר, דבר זניח; כינוי לאדם חסר ערך |
zero, none, nothing, negligible thing; a nickname for a worthless person |
|
el magazen mizmo no tenia ni puerta ni |
|
nadar v. |
שחה; שט, צף |
to swim; to sail, to float |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
nalbant (t.) m. |
מפרזל סוסים |
farrier |
|
le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740) |
|
otro turko goy ke disho ke estava al nalbant dukyeni (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
nariz f. |
אף, חוטם |
nose |
|
i le vidi las karas i la frente i la |
|
i la |
|
i le vidi la |
|
nave f. |
אניה, ספינה, כלי שיט |
a ship, a vessel |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savran sus mersedes ke yo i Shem-Tov el boyadji ke era mi konsfuegro ivamos en una nave i vino un galeon para mos tomar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las |
|
no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke se fundio en dita |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de uva i aki kedaron en la |
|
estando en el kamal de la |
|
estando en una |
|
navegar v. |
שט, הפליג באניה; ניווט, הוביל, הדריך; עבר, סבל; גידל |
to sail, to sail in a ship; to steer, to lead, to guide; to pass; to raise |
|
en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
navío m. |
אוניה, ספינה |
ship |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la partida del |
|
niegar v. |
שלל, הכחיש; סרב, מאן; כפר ב-; הסתיר, שמר בסוד |
to deny; to refuse; to hide, to keep secret |
|
pregunti a chikos i grandes por el cholak i me lo |
|
nieve f. |
שלג |
snow |
|
aki es loke estava echado i se vido por |
|
niftar (ebr.) m. & adj. |
המנוח, נפטר |
the deceased, passed away |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke |
|
ningún/a adj. |
אף (אחד) |
no[body] |
|
i kiero ke esta mi veluntad non se pueda revokar en |
|
ninguno pr. indef. |
אף אחד; אדם חסר ערך |
nobody; a worthless person |
|
i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke |
|
toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le sierva por su kazamiento davka sin ke |
|
nisán/nishán (t.) m. |
אות/תואר כבוד |
honorary degree honorary degree |
|
estava en lakirdi kon Sinan Dereventni le dishi: la mujer de Yeoshua Talvi, Perla, te da dies gases ke le bushkes nishan del marido (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
nishán/nisham (t.) m. |
סימן; קישוט; עיטור, מדליה; מטרה, נקודת יעד |
sign; decoration;, medal; goal, target point |
|
na te dare dos sientos groshes mostrame |
|
no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak |
|
noche f. |
לילה, ליל |
night |
|
i kedo el magazen sin shomer de dia i de |
|
a tres oras de |
|
i la |
|
i ala |
|
nombrado adj. |
מכונה, נקרא, קרוי; נודע, ידוע, מפורסם |
called; known, famous |
|
despues de todo lo |
|
nombrarse v. refl. |
נקרא, הזדהה בשם |
to be called, to be identified by name |
|
savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
nombre m. |
שם, שם פרטי |
name |
|
en |
|
nota f. |
הערה, רשימה, ציון; חשבון (במסעדה וכו') |
note |
|
deklaro aver fecho de mi mano una |
|
novembre/novembro m. |
נובמבר |
November |
|
en nombre del Dio a dias sesh de |
|
nuestro prop. pers. |
שלנו |
our |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los |
|
nueva f. |
ידיעה, הודעה, חדשות |
news |
|
ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver |
|
od (ebr.) prep. |
עוד |
more |
|
od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
|
|
ofisio m. |
מקצוע, עיסוק, מלאכה; משרד |
profession, occupation, craft; office |
|
i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ola f. |
גל |
wave |
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i vidi ke enpeso a entrar la agua en la foluka de la ola i en la segunda ola se incho la foluka de agua (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ombre m. |
בן אדם, אדם, אנוש, איש, גבר |
male, human being, person, man |
|
komo puede ser ke lo mataron? |
|
ombro m. |
כתף |
shoulder |
|
estando aharvando el un togar a el arel fuyo el djidio i le korrio el otro detras de el djidio i le vimos ke le dio en la mano i se la korto i despues le dio en el |
|
onda f. |
גל, נחשול; בחילה, קבס |
wave, a big wave; nausea |
|
kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
onde adv. |
איפה, היכן; אצל, במקום ש- |
where; at |
|
les preguntaron los djenisaros i les disheron: a |
|
disho la djudia: vedrad es, ma |
|
ora (2) f. |
שעה |
hour |
|
en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
a tres |
|
i la dicha ropa deve estar be-fikadon en mano de Levi vi-Yeuda ke ninguno les puede demandar nada fasta ke venga la |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la |
|
ke un dia de shabat a las vente |
|
en akeya |
|
saliendo de aki dos |
|
ordenar v. |
ציווה, הורה, פקד, גזר על; סידר; הזמין (סחורה); חיבר (שיר) |
to order; to compose (a song) |
|
fago i |
|
por lo kual rekomendo la alma al Sh.Yit. el kuerpo kiero i |
|
oreja f. |
אוזן |
ear |
|
le demando ... le 'he-arel .. de ke yevava la |
|
oriya f. |
חוף, גדה; שפה, קצה, שוליים |
beach, shore; rim, edge, margin |
|
estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i tomimos kaik i fuimos kaminando a oriya de la mar en sus bushkidas de estos djidios (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala |
|
ke yo los vidi a los matados ala |
|
lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la |
|
yo estava akojendo ahtapotes ala |
|
ormán (t.) m. |
חורש, יער |
grove, forest |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
orno m. |
תנור, כבשן, כור |
oven, furnace, reactor |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un |
|
oro m. |
זהב, פז |
gold |
|
seash edim ke este rubie de |
|
i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un rubie de |
|
otro adj. |
אחר, שונה, נבדל |
other |
|
no lo konosimos por yerno, |
|
le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le respondio ? ke ya los bushko i vido ke no son dados |
|
ovligar v. |
הכריח, אילץ, חייב; עשה טובה |
to oblige |
|
i estos mil aspros ke son demaziados de su ketuba es ke |
|
padishá (t.) m. |
השולטן (פאדישה) |
The Sultan (Padisha) |
|
por ,ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
padre m. |
אב, אבא |
father |
|
somos parientes ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos segundos, ke su |
|
pagar v. |
שילם, פרע, פרע את החשבון, שילם שכר ל- |
to pay, to pay off, to pay off the bill, to pay wages to |
|
en un dia de akeya semana ke se fayo el dicho ribi Avraam ... ke keria |
|
le disho: |
|
palavra f. |
מילה, דיבור, כשרון הדיבור; שפה; מונח |
word, speech, eloquence; language; term |
|
Entre las palavras disho el turko (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
I depues tomo dicho Menahem una tasa de vino i le disho a Yosef Maymon las propias palavras (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
vino el arel dito a bever kave en muestra uda i lo traimos sovre |
|
un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo |
|
vinieron dos turkos panaderos i avlaron estas |
|
palo m. |
מקל, אלה, מטה, מוט, כלונס; עץ (החומר) |
a stick, a club, a staff, a pole, a stake; wood (the material) |
|
kon eso arriskamos de resivir herem i tomar sefer tora, kuanta mas por fazer despecho a David Hamets, a fazer ke el |
|
pan m. |
לחם, פת |
bread |
|
este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740) |
|
El era sakat de el pie no podia azer travajo; le kortaron el |
|
panadero m. |
אופה, נחתום; מפיץ לחם |
baker; bread distributor |
|
vinieron dos turkos |
|
panayer/panaír (t./gr.) m. |
יריד |
bazaar |
|
estando en panair de Perlisi yami a un djidio i le pregunti: akel djidio ke bushkaron, lo toparon? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pandero m. |
תוף מרים, טמבורין |
Miriam drum, tambourine |
|
komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un |
|
panyo m. |
בד, ארג, אריג; לבוש |
fabric; clothing |
|
mas yevo del dicho |
|
paparriva- de paparriva adv. |
פרקדן |
lying on one's back |
|
kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo primero i lo vidi ke lo trusheron de boka abasho i lo abashi de la araba i lo bolti de |
|
papel m. |
נייר; שטר כסף |
paper; money banknote |
|
tanbien mos disho el togar ke le toparon los |
|
papelero m. |
סוחר במכשירי כתיבה |
a dealer in stationery |
|
kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el |
|
papeliko m. |
פיסת נייר; ברפואה עממית: אבקת תרופה ארוזה בפיסת נייר |
piece of paper; in folk medicine: medicinal powder |
|
i en los bonetes les toparon los |
|
para prep. |
בשביל, למען, כדי ש-, ל-, לכיוון, לקראת |
for, in order to, to, towards |
|
ivan djirando la vela para Chinir (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pará (t.) f. |
מטבע עות'מני; כסף |
Ottoman coin; money |
|
a mi me vino las |
|
les demandi una braza para inchir el chibuk, le di a la ke trusho la braza una |
|
disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste |
|
i les disho 'ha-rav Yekutiel: dame a mi una mansana porke yo di las |
|
paramento m. |
קישוט |
decoration |
|
i ke Siti alevanto un |
|
pared/paré m. |
קיר, כותל |
wall |
|
vido la |
|
el magazen de r' Yosef Tsarfati esta derrokado, ke kayeron las |
|
estando enel magazen, suvio el arel, patron del magazen, por la |
|
vido Levi el magazen ke la una |
|
pareser m. |
מראה, הופעה; עמדה, דעה, שיפוט |
appearance; position, opinion, judgment |
|
estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke |
|
me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del tufek i me |
|
pareser/se v. |
דמה, נדמה, נראה כ-; הופיע |
to resemble, to appear as; to appear |
|
i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740) |
|
Milaniko mos da mil i kinientos as' para dar edut komo tiene kidushin kon la fija de Hamets, ke vos |
|
ke fue grande maraviya ke uvo en dita ferkata 16 goyim i 3 djidios no |
|
pariente m. |
קרוב, קרוב משפחה; מקורב |
relative, close relative; close friend |
|
somos ke non tengo en Saloniki otro |
|
partida f. |
חלק, מנה; חטיבה, מפלגה, קבוצה מקצועית; סבוב במשחק; חבילה; יציאה, הפלגה |
part, portion; division, party, professional group; round in a game; package; departure, voyage |
|
i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos se vindio ayi mas de 100 kintales en todo fasta la ora de la |
|
partir v. |
עזב, יצא, יצא לדרך, נסע, הפליג; חתך, חצה |
to leave, to go out, to set out, to travel, to sail; to cut, to cross |
|
yo kon Behor ... ke era mi haver i tomimos un kaik para venir en Selanik ... i partimos de kazal p[eloni ] i fuimos a un kazal p[eloni ] (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pasa f. |
צימוק |
raisin |
|
despues ke djugimos kito pasas el Shemuel ... para komer, le demando la ermanika de Shemuel ke le diera pasikas, kito i le dio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pasado adj. |
שחלף, שעבר |
that passed |
|
i vino kontando el galah ke el enverano |
|
pasado m. |
עבר, זמן עבר |
past, past tense |
|
fago i ordeno este mi ultimo testamento revokando i kasando i abolando kualkier otro testamento o djunta del ke por el |
|
pasar v. |
עבר, חלף, חצה; בילה |
to pass, to pass by, to cross; to spend time |
|
ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos |
|
pizash enriva i |
|
avlando kon eyas me demandaron ke bushkava ayi. les respondi diziendo: kero saver si |
|
me disheron: aki todo modo de ropa |
|
pasarse v. refl. |
קרה, התרחש; הלך לו, הסתדר |
to happen, to occur; t went well for him |
|
le dishi yo: dime ke te |
|
pasear v. |
טייל |
to travel |
|
Sali al bazar, vino un arel de ayi i me pregunto: ke vinites aki? i le respondi: a |
|
estando en una nave, yo i mi kaza kon las vizinas |
|
paseo m. |
טיול, מסע; טיילת |
trip, journey; promenade |
|
i este lugar ke fuimos kaminando no es kamino ni lugar de paseo, i fuimos siendo es lugar ke salen leshes |
|
patalear v. |
פרכס, פרפר, פיזז, כרכר, התנועע |
to twitch, to flutter, to wiggle |
|
le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel tepe del meoyo i kedo |
|
patrón m. |
אדון; מעביד, מעסיק, בוס; בעלים; תומך |
patron |
|
estando enel magazen, suvio el arel, |
|
el resto de marineros ke dita saetia i ansi |
|
patrona f. |
בעלת הבית, עקרת הבית |
landlady, housewife |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo prendas komo eskrituras, todo este en mano de dicha la kual kiero sea duenya i |
|
peá (ebr.) f. |
פאה |
edge, sideburns |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las |
|
pecho m. |
שד, דד, חזה, חיק; חזיה גברית |
breast, chest, bosom; waistcoat |
|
i el kuti de burnututi, medio yevava enel pecho i medio de fuer, kon los chismes i kon toda su ropa sin kalpak en la kavesa (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el |
|
pedasiko m. |
חתיכה, שבר, פיסה, רסיס, קטע |
piece, fragment, shard |
|
i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron |
|
pedaso m. |
חתיכה, נתח, חלק, מנה, שבר |
piece, chunk, portion, fraction |
|
este pedaso de pan te do por kidushin de tu fija i lo tomo Yosef Maymon i se kayo i lo komio i (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos |
|
pedrer v. |
איבד |
to lose |
|
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pedrerse v. refl. |
תעה, איבד דרכו, הלך לאיבוד; איבד כל כספו; איבד שמו וכבודו |
to go astray, to lose one's way, to get lost; to lose all one's money; to lose one's name and honor |
|
le dishe yo: otro haber no ay sino ke se perrio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pedrisko m. |
ברד |
hail |
|
i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pedrita f. |
אבדן, איבוד, אבידה, הפסד |
loss |
|
estando en la Moria vino un goy yavan i konto dela |
|
no me peza dela |
|
pelado adj. |
מקולף; מסופר, מגולח, שגילח שערו; קרח |
peeled; shaved; bald |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia |
|
perah (ebr.) m. |
"פרח" - שם של מטבע |
"Flower" - name of a coin |
|
sako r' Yom Tov ... un |
|
perro m. |
כלב |
dog |
|
i avia ayi munchos djidios anmalis i estava un kristiano ke le estavan avlando los djidios por inyan de los muertos ke los kristianos non chalisheash de trayerlos i si los vesh echados en el kampo los deshash komo los |
|
i el kelev komio el sevo de enriva i del rinyon kedo un pedaso en tierra, kolor de rinyon |
|
i me ayegi a ver i dela fedor non pudi estar i yo dishi: mira ke afilu el |
|
el echo de un |
|
persona f. |
בן אדם, איש |
person |
|
komo los apreto el muftish le disheron: ke demandash de todos mozotros? ke tres |
|
disho: enpasadas ay un mez i medio ke se fueron dos |
|
le demandaron si ay alguna |
|
Pésah/Pesa (ebr.) m. |
פסח |
Passover |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pesat m. |
ארוע, מקרה |
event, case |
|
Estando en una boda de un turko vinieron dos turkos a la boda kon unas gayinas i disheron ke avian fecho un pesat i el vino por akel kamino donde se avia fecho el pesat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
peshe (port.) m. |
דג |
fish |
|
i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
peshkado m. |
דג |
fish |
|
i mos trusho un peshkado i yo [...] le dishi al goy dito: este peshkado ande sale? a ke respondio el goy dito: aki ay un omak i de ayi traen peshkado (Bet David, Sal. 1740) |
|
en la tornada estando en Risna kon la karavana ? vino el kieradji kon el kavayo i trusho los mihnasayim i unos dos |
|
peshkera f. |
דיג; מקום הדיג |
fishing; fishing spot |
|
ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ayer fui a la kaza de el kristiano i le arrebolvi lakirdi de muestro echo de las |
|
yo estava akojendo ahtapotes ala oriya de la mar de la |
|
peshkesh /peshkish (t.) m. |
מתנה; מתנה הניתנת לבנאים עם יציקת הגג; מתנה לכלה ביום חתונתה |
a gift; a gift given to the builders when the roof is poured; a gift to the bride on her wedding day |
|
i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
peskueso m. |
עורף, מפרקת, צואר |
nape, neck |
|
le dieron kon shish en el |
|
pezar (2) v. |
הצטער |
to be sorry |
|
no me |
|
pie m. |
רגל; מידת רגל |
foot; foot size |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
El era sakat de el |
|
le vido un siman ... ke tenia en su vida en el |
|
piedra f. |
אבן; חומר קשה מאוד; אבן מצבה, מצבה |
stone; very hard material; tombstone, gravestone |
|
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
|
se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una |
|
lo kito afuera i lo tomo adelantre i se lo yevo por la oriya dela mar; tomo una |
|
pierna f. |
שוק, ירך |
leg (below the knee), thigh |
|
en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pikada f. |
דקירה, עקיצה, נקירה |
stab, sting, puncture |
|
no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
pikado adj. |
טחון; מדוקר, עקוץ; נפגע, פגוע |
ground; pricked, stung; injured, harmed |
|
me disho ke era un onbre pretenko i la kara |
|
pikado m. |
רסק |
mash, puree |
|
i la dicha ropa deve estar be- |
|
pikatozo adj. |
שיש לו צלקות של מחלת אבעבועות |
who has pox scars |
|
le vidi un siman ke tenia las karas i la frente |
|
piko m. |
מידת אורך: טפח; מקור (של עוף); מקב, מעדר |
length measure: palm; beak (of a bird); hoe |
|
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mas yevo del dicho panyo de siento |
|
pishtol/pishtof (t.) m. |
אקדח |
pistol |
|
kuando ya fue serka de eyos le echaron |
|
pizar v. |
דרך, דרס, רמס, בטש, מעך; השיג גבול; כתש; ניצב על |
to step on, to run over, to trample, to crush; to encroach; to stand on |
|
|
|
plazer m. |
עונג, תענוג, הנאה, עדנה; טובה, חסד |
pleasure, delight, enjoyment, grace; goodness, kindness |
|
el Sh.Yit. save kuanto |
|
plomo m. |
עופרת; כדור יריה; טרדן, טרחן |
lead; bullet; troublesome |
|
estava entero el puerpo zulat ke tenia un burako en el pecho ke paresia dado kon |
|
pido vos de mersed ke el esmerso de lo ke montare 100 kintales de |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de |
|
i el uno le echo el |
|
poder m. |
יכולת, סמכות, יפוי כח, עצמה, כוח, שלטון; רווחה, מצב כלכלי טוב, אמצעים כלכליים |
ability, authority, power, strength, rule; well-being, good financial situation, financial means |
|
agora ke salio bien en |
|
podjo m. |
באר; בור |
well; pit |
|
lo tomaron i lo echaron al |
|
despues de todo lo nomrado fue a el |
|
poko adj. |
מועט |
little |
|
i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
poko adv. |
מעט |
few |
|
un anyo i medio despues desto resivio kidushin k''r Levi delantre el bahur Moshe dicho i avlo palavra, |
|
poko m. |
כמות קטנה |
small quantity |
|
en un dia de akeya semana ke se salio el dicho ribi Avraam ... ke keria pagarle un |
|
me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me rovaron un |
|
porfiar v. |
התחנן לפני, הפציר ב-; עמד על, התעקש |
to beg before, to plead with; to insist on, to insist |
|
i le |
|
porke conj. & adv. |
מפני ש- |
because- |
|
uvihlal avia un djidio shastre alto ke me azia hismet en Saloniki i me adjidei |
|
postizo adj. |
מלאכותי, מזוייף |
artificial, fake |
|
fue Levi para sakar vino de la bota i topo el fierro dela bota medio |
|
potur (t.) m. |
מכנסים כפריים רחבים בסגנון תורכי |
turkish-style wide-leg country pants |
|
i le demandaron por el otro |
|
en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos |
|
i kitaron los |
|
povre adj. & n. |
עני, מסכן |
poor |
|
kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
pozar v. |
חנה, נטה אוהלו; הציב, הניח, שׂם, הציג; דיגמן; הציג עצמו לראווה |
to park; to place, to put up, to display; to model; to put oneself on display |
|
un djidio iva por los kazales i |
|
pozo m. |
באר, בור |
well, pit |
|
i vinimos asta un |
|
le dieron kon shish en el peskueso i otro shish en el lado, despues lo kitaron del |
|
me disho: djidio, tente la boka kon mi i no avles nada, ke a el cholak ya lo mataron i lo echaron al |
|
pregonar v. |
הכריז, הכריז בקול (רוכל); הצהיר, הודיע, פרסם |
to announce, to proclaim aloud (peddler); to declare |
|
en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
preguntar v. |
שאל, חקר, ברר, הציג שאלות; שאל בשלום |
to ask, to investigate, to inquire, to pose questions; to ask in peace |
|
kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le |
|
les |
|
i le |
|
le |
|
|
|
prenda f. |
משכון, ערבון, עבוט; עיקול, החרמה, הפקעה |
pledge, surety, pawn; seizure, confiscation, expropriation |
|
ultimamente digo i deklaro ke asi kontante komo |
|
pretenko adj. |
שחרחר |
swarthy |
|
me disho ke era un onbre |
|
preto adj. & m. |
שחור; כושי; אומלל, עצוב, אבל; אדם אלים |
black; unhappy, sad, mourning; violent person |
|
era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
gam la media barva dela vanda de la una kara tenia pelada i el kusur dela barva i las peot tenia buenas i tenia kaveos blankos i |
|
las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara |
|
i enriva estava el mansevo de barvika |
|
i el mansevo era de una barvika |
|
prezo m. |
בית סוהר, בית כלא; מאסר; אסיר |
prison, jail; imprisonment; prisoner |
|
i los alevanto el muftish en |
|
primer/primero adj. |
ראשון, התחלתי |
first, the beginning |
|
kuando lo trusheron a el met kon la araba en bet a-kevarot fui yo |
|
primero/en primero adv. |
בתחילה, ראשית, קודם כל |
initially, first of all |
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i al djidio lo apretaron ke se iziera grego i no kijo azerse; lo izieron pedasikos pedasikos; en |
|
primo adj. & m. |
ראשון, ראשון במעלה, מעולה |
prime, first, foremost, excellent |
|
por kuanto de k''r Elia e mandado kintales de plomo kon los nuestros por lo kual le pido de mersed a mi senyor |
|
Senyor |
|
primo m. |
דודן, בן דוד |
cousin |
|
disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu |
|
prinsip/prinsipio m. |
עקרון; התחלה, ראשית |
principle; beginning |
|
respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
propio adj. |
אישי, עצמי, ייחודי; הולם; עצם (בעצמו), זהה, אותו ה- |
personal, self, unique; appropriate; identical, the same |
|
I depues tomo dicho Menahem una tasa de vino i le disho a Yosef Maymon las propias palavras (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
respondio: ya se murio en el golfo de noche i lo echimos ala mar, ve-hen despues paso el eskrivano de dito kapitan i le demandi i respondio las propias avlas ke niftar i lo echaron ala mar en el golfo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
akea noche |
|
i a firmado la shevua ke de su |
|
disho el buluk bashi: si es tu vizina la mujer o tu prima, dezilde ke no gaste paras porke en su |
|
pudrido adj. |
רקוב, נרקב, מקולקל, נשחת, אכול תולעים, מתולע |
rotten, putrefied, spoiled, ruined, worm-eaten |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
puederse v. refl. |
ניתן ל-, אפשר |
to be possible to |
|
salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
puerpo m. |
גוף |
body |
|
estava entero el |
|
el |
|
puerta f. |
דלת, שער, פתח |
door, gate, opening |
|
un dia de alhad estando ensentado en la puerta de su kaza vino un goy Shari Yuli ke vende algodon alas mujeres (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
el magazen mizmo no tenia ni |
|
i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela |
|
puerto m. |
נמל; שער |
port; gate |
|
salimos ... en una foluka para ir a una nave ingleza ke avia en el puerto i kuando vinimos a el fener enpeso la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
puesto adj. |
מונח, מוּשָׂם, מוּצָב |
placed, positioned |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
punchón m. |
קוץ, עוקץ, שבב שננעץ בעור; מצפון רע; בהשאלה: חשד מנקר; ביקורת קשה; מרצע |
a thorn, a sting, a splinter stuck in the skin; a bad conscience; figuratively: a piercing suspicion; harsh criticism; an awl |
|
lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
punta f. |
קצה, סוף, פסגה; נקודה; כף |
edge, end, peak; point; cape |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la |
|
punyadiko m. |
חופן, קומץ מועט |
a small handful |
|
od espandio la mano ensu faldikera el Shemuel i kito un punyadiko de pasas i le dio en la mano de Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
rakí (t.) m. |
יי''ש, עראק |
|
|
ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
bihlal del lakirdi me kontaron una desgrasia de un djidio selanikli ke estava i lo enbarkaron de Rodes ke estava hazino i komia muncha pasa i bevia muncho raki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, savia meldar, i me disho ke niftar en su kaza ke komio datles i |
|
rav (ebr.) m. |
רב |
|
|
en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i les disho 'ha- |
|
real m. |
מחנה, מחנה צבאי; שם של מטבע |
|
|
atorgo yo el afirmado abasho komo yevo de Shim'on 950 |
|
regla f. |
חוק, כלל, תקן, שיטה, סדר; צו, פקודה; סרגל |
|
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
reís/reíz (t.) m. |
ראש, מנהיג, יו"ר |
|
|
estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
venimos de noche i entrimos ala kavane, en loke estavamos avlando kon el tabi le dishimos al tabi si avia venido el kaik de el volo de tal reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i el reiz no eskucho i vino la bora i el pedrisko fuerte i lo fondio a el kaik i no eskapo alma de todo el kaik (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
le disheron komo vino un kaik viekujli. se deho venir el |
|
rekavdar v. |
גבה, קיבל |
|
|
vini a |
|
rekomendar v. |
יעץ, המליץ, נתן המלצה; פקד |
|
|
enbii a Moshe Hayim en la nave de Memet Ali i lo rekomendi al kapitan ke lo mirara muy bien i no se enbarko mas djidio ayi hutz de el 'ha-r[av] Moshe (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
por lo kual |
|
remedio m. |
תרופה, מרפא; פתרון, תקנה, תיקון, מוצא, תקווה, אמצעי, עזרה |
|
|
le dishe: avia algun |
|
savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar |
|
remendo m. |
הטלאה, תִּקּוּן בבגד; טלאי |
|
|
en la kamiza tenia un remendiko enel kavo dela manga ke kon eya salio ahshav de Saloniki ve-gam los kalchines ke yevava en los pies i las piernas ke estavan bien atadas (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
remo m. |
משוט |
|
|
torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
reselo m. |
חשש, חשד; פחד, פחד מוות |
|
|
le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay |
|
resivir v. |
קיבל, ערך קבלת פנים/מסיבה; יילד, קיבל את היילוד |
|
|
i Vida ... lo |
|
kon eso arriskamos de |
|
i ke Siti alevanto un paramento ke estava delante dela puerta i salio fuera djunto dela madre i ke ayi |
|
un anyo i medio despues desto |
|
responder v. |
השיב, ענה |
|
|
i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i |
|
me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de kyesidjis, le demandi en ke lugar era? i |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me |
|
|
|
le demando el yuz bashi: dados son o aogados, i le |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me |
|
resto m. |
שארית, מותר, יתרה, עודף, שיור, שריד |
|
|
el |
|
i todo el |
|
revokar v. |
ביטל; הדיח |
|
|
fago i ordeno este mi ultimo testamento |
|
i kiero ke esta mi veluntad non se pueda |
|
rezgate/rezgato m. |
גאולה, פדיון, שחרור, כופר |
|
|
a mi me vino las paras de |
|
asta agora ya uvieron mandado los ladrones haber por su |
|
riirse v. refl. |
הצטחק, צחק |
|
|
buen kismet tuvites tu ke no entrates en akel kaik ke el fakir de Behoriko ke siempre riiamos konel se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
rinyón m. |
כליה |
|
|
kuando fue a sakar el otro |
|
i el espoliador dicho echo el |
|
rinyonada f. |
רקמת השומן המקיפה את הכליות |
|
|
avrio la |
|
río m. |
נהר, נחל, פלג |
|
|
i le vidi las karas i la frente i la nariz, i las karas tenia un poko enkanyadas de arena de el |
|
rizá (t.) f. |
מטפחת, ממחטה |
|
|
vidi un mansevo, tenia una |
|
roba (fr.) f. |
חלוק נשי |
|
|
salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
romana f. |
מאזנים, משקל, פלס; אשה מכוערת |
|
|
la tengo yo la |
|
romper v. |
שבר, ניפץ, ריסק; קלקל; עצר, הפסיק, ביטל; הפר ברית, חילל שבועה |
|
|
en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
romperse v. refl. |
נשבר; שבר, קרע; נקע את הירך |
|
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
ropa f. |
בד, ארג, אריג; בגדים; סחורה; לבנים; וילון עבה |
|
|
ala manyana entrimos en Kandia, me fui derecho a el liman porke deshi toda la ropa en el kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
disheron: lo adjideemos muncho en Djolipin lo mataron, dos ermanos eran estos, lo yamaron de dientro de kaza, le disheron: ven te tomaremos muncha ropa, i lo mataron i si lo bushkavan lo topavan enel dag (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
un ermini amigo ke le vendi |
|
le kito la |
|
i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian |
|
od dishe ke le den ala mujer de su ketuba sinko mil aspro' de |
|
i la dicha |
|
i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono vestidos i otra |
|
me disheron: aki todo modo de |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a vender |
|
rosh-hodesh (ebr.) |
ראש חודש |
|
|
ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
roto adj. |
שבור, מקולקל |
|
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
rovar v. |
גנב, גזל |
|
|
me disheron los togarmim: es mintira! ke no vas porke te |
|
me disheron los togarmim: por ke inyan? por siba ke me |
|
royo adj. |
אדמוני |
|
|
no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo |
|
un kuru sakali de una barvika |
|
tenia barvika |
|
rubie m. |
דוקט - מטבע זהב |
|
|
seash edim ke este |
|
i meneo la kavesa i espandio la mano i dito Zeharia le dio a Vida ... en su mano un |
|
ruvio adj. |
אדמוני, אדמדם, אדום שער, ג'ינג'י; בלונדיני |
|
|
era mansevo i tenia una barvika korta i no era ni preta ni ruvia (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
yo los vidi a estos djidios, ke vinieron en bushkida de eyos, matados i echados uno enriva de otro i el de debasho era de barva |
|
sabundjí (t.) m. |
סבונאי, יצרן/מוכר סבון |
Soapmaker, soap manufacturer/seller |
|
ya se por loke tu vinites, por tu haver Yako |
|
un djidio |
|
yo no lo konosko a akel |
|
saetía f. |
ספינה תלת תרנית |
Three-masted ship |
|
el resto de marineros ke dita |
|
safek (ebr.) m. |
ספק, פקפוק; חשש, חשד, חשד לאי כשרות |
Doubt, doubt; apprehension, suspicion, suspicion of non-kosherness |
|
kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i lo konosi en la frente i las karas ke era la tsura de ... Yits.hak Mizrahi ... sin ningun |
|
sah ma (ebr.) m. |
סכום מסויים |
A certain amount |
|
i yevava |
|
sahil (t.) m. |
חוף, גדה, שפת ים |
Beach, shore, seashore |
|
dishome: adonde vas? dishile: vo ael |
|
sakalí (t.) adj. |
עבדקן |
Abdaqan |
|
un kuru |
|
sakar v. |
הוציא, הסיר, הוריד, סילק |
Removed, removed, lowered, eliminated |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
siendo vido ke estavan bien enterrados disho Adji Merkado: no es ehreah de sakarlos de aki i azer gaste (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
puede ser ke entren kristianos i |
|
fue Levi para |
|
anda |
|
yo vide |
|
kuando fue a |
|
|
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para |
|
sakat (t.) m. & adj. |
פגום; נכה, בעל מום, קיטע |
Damaged; disabled, deformed, mutilated |
|
El era |
|
sal f. |
מלח |
salt |
|
disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740) |
|
salado adj. |
מלוח; כבוש במלח; יקר |
Salty; Pickled in salt; Expensive |
|
i yo se ke este djidio merkava kada anyo peshe salado, komo dies anyos fue en este ofisio (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
salado m. |
דג מלוח |
herring |
|
i se enbarko en Pasha Limani, el kon los kuatro marmaralis yom shishi en un Sakis kaik para ir le-Kushta i tomar kaik para ir a Marmara i enbarkar el salado i traerlo le-Saloniki (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
salam (t.) adj. |
שלם, בלי חסר, במצב טוב; בלי סכנה, בטוח, יציב; ישר, שניתן לבטוח בו בלי הרהור |
Complete, without defect, in good condition; without danger, safe, stable; honest, trustworthy without hesitation |
|
i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
salir v. |
יצא מ-, עזב את; יצא לבילוי |
left, left; went out for a walk |
|
chalishearon kon el otro djidio ke saliera i el, no kijo, (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i denpues se detuvo en un molino i kedo de moler; kuando |
|
|
|
no |
|
salirse v. refl. |
התפטר (מהעבודה), פרש, עזב (בית), יצא סופית |
Resigned (from work), retired, left (home), left for good |
|
kuando fui pregunti alos turkos por la ropa, me disheron: ande kedo ropa? tuvistes mazal ke te salistes, sino, te aogavas komo se aogo tu haver (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
saltar v. |
קפץ, דילג, ניתר, זינק, התפרץ; פוצץ; קפץ לביקור; נבהל |
Jumped, skipped, leaped, sprang, burst out; exploded; popped in for a visit; spooked |
|
salto el turko i disho: ansi agora siete anyos, el anyo ke se avrio el sefer del moskof kon el turko (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740) |
|
salto i disho: no se puede topar ke el ke lo mato ya lo enterro kon la roba i todo (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
|
|
salvo prep. |
חוץ מ-, פרט ל-, להוציא, מלבד, זולת; רק אם |
except, except for, except for, except for; only if |
|
i por kavza de los karreteros non lo aparti a ke |
|
samara f. |
פרווה |
Fur |
|
las mangas estrechas apegado kon |
|
sandal (t.) m. |
סירת משוטים קטנה |
Small rowboat |
|
torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
sangre f. |
דם; קרבה משפחתית |
Blood; family relationship |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
i en medio del kamino les disho mi ijo ke se boltaran atras a ke no entraran en |
|
sano adj. |
בריא, שלם; טוב/יפה לבריאות, מבריא |
Healthy, whole; good/beautiful for health, wholesome |
|
le disheron: tu seas |
|
sapatero m. |
סנדלר |
shoemaker |
|
me konto un djidio |
|
sar (2) (ebr.) m.. (pl.: sares) |
חרדה, פחד, בהלה, אימה; ייסורים |
Anxiety, fear, panic, terror; anguish |
|
i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
gam me disho el arel ... ke de el |
|
i el uno le echo el plomo i no le dio; i del |
|
saraf (t.) m. |
חלפן, שולחני |
Changer, desktop |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio |
|
saraflik (t.) m. |
חלפנות |
money changing |
|
un kuru sakali de una barvika roya ke se asentava en el bazar a azer |
|
saver v. |
ידע, היה מלומד, הכיר |
Knew, was learned, was familiar with |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se yamava Moshe Yeuda, un alto, |
|
ke aki esta el Dio i |
|
i si yo |
|
savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke se yama Somea Arogarli, o kon dinero o sin dinero, para bushkar remedio para enterrar Yits'hak Almeridi n''e o para |
|
mozotros ya |
|
i mandaron i la trusheron a la madre i le demandaron a la madre si |
|
saverse v. refl. |
ידע, היה מסוגל |
knew, was able to |
|
i lo enterraron los hirvates para ke no |
|
sefer/sefer torá (ebr.) m. |
ספר תורה |
Torah scroll |
|
ke aki esta el Dio i save ke mozotros no savemos nada i puede ser nos echen herem ... i nos fagan abrasar en |
|
kon eso arriskamos de resivir herem i tomar |
|
segundo adj. |
שני |
other |
|
respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
somos parientes ke non tengo en Saloniki otro pariente ke este, ... somos primos |
|
seja f. |
גבה |
eyebrow |
|
i la nariz tenia un poko eskachada i pari mientes bien en la |
|
sekar v. |
ייבש; שעמם, הוגיע, הטריד, הפריע ל- |
Dry; bored, arrived, bothered, bothered |
|
a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron |
|
sekretamente adv. |
בחשאי, בסתר |
Secretly, secretly |
|
vino la mujer de Perkos i lo konto a las mujeres djudias en |
|
selamet (t.) m. |
בטחון/שלווה בעקבות הצלה; הצלה, גאולה, ישע, שחרור |
Security/peace following salvation; salvation, redemption, deliverance, liberation |
|
ya mosotros salimos |
|
selaniklí adj. & m. |
סלוניקאי |
Thessaloniki |
|
me disho ke el tenia un |
|
me konto un djidio sapatetero ke aki avia un |
|
i avian en dito han dos djidios |
|
semana f. |
שבוע |
week |
|
en un dia de akeya |
|
semtí (t.) m. |
סביבה, איזור, רובע |
Environment, area, district |
|
vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene chiflik por akel |
|
sentir v. |
חש, הרגיש; שמע, הקשיב, האזין; שמע בקול; הבין; הריח, רחרח |
felt, felt; heard, listened, listened; heard aloud; understood; smelled, sniffed |
|
en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
kuando fue a sakar el otro rinyon ke arrevento en la mano i se le incho la mano de materia gorda i |
|
disho ke lo mataron i lo enterraron en la guerta, esto |
|
senya f. |
מחווה, תנועה, ג'סטה |
Gesture, movement, gesture |
|
en la mandra se topava un arel mudo i el era moso en la mandra kon el djidio i kon |
|
senyal m. |
סימן, אות |
Sign, signal |
|
ke noche era? me disho: r[osh] h[odesh] de Hanuka, por senyal ke mi djente por konortarme ke pedri el bien entero mr dieron raki i bimuelos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
lle dishi: de adonde konosias tu ami ijo? me disho: no lo konosko, ke tenia una senyal en la frente i kuando lo desnudaron lo desharon kon la kamiza rota despedasada (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i Vida ... lo resivio el dukado ... i le dio a Zeharia un menduhie por |
|
vide a Galo ayi echado kon una kuedra ilacha en la garganta, de |
|
tenia barvika roya i una |
|
senyor m. |
אדון, מר; פניה לאב או אדם נכבד ומבוגר; בעל הבית; כינוי לאבות האומה |
Sir, Mr.; address to a father or a respected and elderly person; the owner of the house; title for the fathers of the nation |
|
savresh |
|
senyoría f. |
אדנות, שררה, ריבונות; הוד מעלה |
Lordship, power, sovereignty; majesty |
|
ke kuando yo le demandava algun aspro me lo dava i tengo enojo ke por mi kavza lo mataron la |
|
ke un dia de shabat a las vente oras me mandaron la dicha |
|
ser v. |
היה, התקיים |
Was, took place |
|
i mos disho el otro: andavos, no |
|
serka adv. |
קרוב ל-, לקראת, בערך |
Close to, towards, approximately |
|
ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i loke se disho ke tenia muncho bien, serka de el no uvo sino koza poka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
vidi un mansevo, tenia una riza ke estava |
|
estavamos kaminando |
|
vidi unas kuantas kristianas, me aserki |
|
serradura f. |
נעילה, סגירה; מנעול; שעת נעילה; עורלה |
Lock, closure; lock; locking time; foreskin |
|
vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia |
|
servir v. |
שירת, היה משרת, שימש כ-; עבד (עבודת אלילים) |
Served, was a servant, served as; slave (idolatry) |
|
toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su servitud ke me asistio, para ke le |
|
servitud f. |
עבדות, שעבוד, עבודת פרך; הכנעה, התרפסות |
Slavery, bondage, hard labor; submission, servitude |
|
toda la azienda ke tengo ... la desho para Rahel ija de Sim'on por su |
|
sevo m. |
חלב, שומן, לשד |
Milk, fat, breast |
|
i el kelev komio el |
|
sha'a (ebr.) f. |
שעה |
time |
|
i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, se echo ala mar i estuvo komo |
|
shabat/shabad (ebr.) f. |
שבת |
Sabbath |
|
ke un dia de |
|
no te akodras un dia de |
|
shal/shale/shalí (fr.) m. |
צעיף גדול, סודר מצמר קשמיר |
Large, structured cashmere scarf |
|
kuando ivamos a matar a el, disho: espera, se metio un shal kon kuatro fondas ... i lo matimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
shalom! (ebr.) interj. |
שלום (הברכה) |
Peace (greeting) |
|
paso el kapitan ke su nombre Yurgakye i le pregunti: el djidio selanikli ke partio kontigo se fue le-shalom asta Iskenderia? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
shamash (ebr.) m. |
שַׁמָּשׁ |
sun |
|
en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
shashearse (t.) v. refl. |
חש סחרחורת, הסתחרר |
Feeling dizzy, spinning |
|
Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
shastre m. |
חייט |
Tailor |
|
uvihlal avia un djidio |
|
shemuá (ebr.) f. |
שמועה, בשורה |
Rumor, news |
|
en akeya ora el shamash de la sivdad vino a pregonar ke fueran todos para la shemua ke vino de el rav h''r Aaron Amarilio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
shetar (ebr.) m. |
שטר, חוזה, קבלה |
Bill, contract, receipt |
|
porke kon estos tenaim me destes kidushin, komo esta eskrito en el |
|
shetiká! (ebr.) interj. |
שקט! |
quiet! |
|
Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
shevuá (ebr.) f. |
שבועה |
oath |
|
i a firmado la |
|
shish (t.) m. |
שיפוד; כידון |
skewer; bayonet |
|
le dieron kon |
|
shomer (ebr.) m. |
שומר, משגיח כשרות |
Keeper, Kashrut supervisor |
|
i kedo el magazen sin |
|
shop m. & adj. |
אלבני |
Albanian |
|
shopestis ke mataron a Bohoriko (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
shukiur/shukyur! (t.) interj. |
תודה לאל! |
Thank God! |
|
una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
si adv. |
כן |
yes |
|
disho: |
|
si conj. |
אם, לו, אילו |
If, if, if |
|
disho: si! i |
|
sibá (ebr.) f. |
סיבה, טעם, תנאי |
Reason, reason, condition |
|
i le vidi la nariz ke tenia un poko eskachada la punta i era |
|
esto me disho i no le avli mi- |
|
i mi- |
|
i keriamos ir, i por |
|
me disheron los togarmim: por ke inyan? por |
|
siento num. |
מאה |
century |
|
i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
mas yevo del dicho panyo de |
|
sierto adj. |
וודאי, בטוח; מסויים |
Certainly, certain; certain |
|
ni es bivda ni kazada, es una mujer de Yts.hak Abudar'ham ke se afogo por mar i por no aver nuevas |
|
sierto adv. |
לבטח, בוודאי |
Surely, surely |
|
ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740) |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
mas ke se le akorda |
|
agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos |
|
eyos saven |
|
siguente adj. |
העוקב, הבא, הבא אחרי |
The follower, the next, the next after |
|
non lo desho ir Reuven ... sinon ke fuese ed de lo |
|
i la noche de alhad |
|
simán (ebr.) m. |
סימן, אות, תסמין, סמל |
Sign, signal, symptom, symbol |
|
le vidi un |
|
gam le vidi el |
|
le vido un |
|
sinagoga f. |
בית כנסת |
Synagogue |
|
deklaro aver fecho de mi mano una nota de todo mi mobilia etse. desho a la nuesa |
|
sinkuenta num. |
חמישים |
Fifty |
|
i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
sino/sinón conj. |
אלא |
But |
|
le dishe yo: otro haber no ay sino ke se perrio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
non lo desho ir Reuven ... |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el togar non fiava de el |
|
sivdad f. |
עיר, קרת, כרך |
City, Keret, Vol. |
|
el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740) |
|
le demandaron si ay alguna presona de eyos manko en la |
|
siyado adj. |
חתום (בחותם), מוחתם |
Sealed (with seal), sealed |
|
ke el yayin desho |
|
sofialí m. |
תושב סופיה |
Resident of Sofia |
|
yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al yahdji |
|
solar m. |
רצפה |
floor |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
soler v. |
היה רגיל, התנהג |
Behave normally, behave |
|
El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
soltar v. |
פענח חלום; שיחרר, הירפה, התיר קשר; גרש (את אשתו) |
Interpreted a dream; released, let go, untied a bond; dismissed (his wife) |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo |
|
sombayer/sombaer/sombayir v. |
פיתה, שידל, השיא, הסית; הקסים, משך לב |
Tempted, enticed, enticed, incited; charmed, attracted |
|
i mos disho ke el echo no tenia ilaka otro ke sus ayaktashes suyos los |
|
sovako m. |
בית השחי |
armpit |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el |
|
sovre prep. |
על, מעל, על גבי; בקשר ל- בענין |
On, above, on top of; in relation to - in the matter of |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet |
|
i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los matimos, |
|
les demandi alos arelim: |
|
sovrino m. |
אחיין; בן דוד |
nephew; cousin |
|
no lo konosimos por yerno, otro por |
|
sumbakí/sumbuklí (t.) m. |
כלי שיט |
vessel |
|
kuando sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el |
|
kuando vinieron los gemidjis del |
|
suned/sunet (t.) m. |
מילה (לפי ההלכה המוסלמית) |
Circumcision (according to Muslim law) |
|
i el uno no estava echo |
|
sunetli (t.) adj. |
נימול (לפי ההלכה המוסלמית) |
Circumcision (according to Muslim law) |
|
disho ke no save otro ke uno era |
|
súpito (it.) adv. |
פתאום, לפתע |
Suddenly, suddenly |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
sutchí (t.) m. |
חלבן |
milkman |
|
kuando baseo el bostandji bashi ? en la kaza de dito kodja bashi, topo adientro de un orno los kantares del |
|
mozotros ya saviamos komo fueron matados el |
|
suvir v. |
עלה, טיפס, העפיל; העלה |
Ascended, climbed, ascended; raised |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
Yeuda ... estava deteniendo de las halkas de la foluka i de las olas ke venian se shashereo ... i kayo en la mar i lo vidi ke lo suvio la ola tres vezes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i lo tomi para suvirlo al kavayo, le salto un chorro de sangre dela dada i kedo muerto (Bet David, Sal. 1740) |
|
estando enel magazen, |
|
mos espantimos, mos echimos ala mar i el Hayim nz' se echo ala mar, i mozotros |
|
suyo adj. pos. |
שלו |
his |
|
i salieron dos togarmim i alevanti el tufek para darles i me disheron: ke tienes? i se solto el tufek de |
|
tabak (t.) m. |
בורסקי, מעבד עורות |
tanner, leather processor |
|
estando en mi varandado vino un |
|
vino un |
|
ke estava lakirdi entre eyos u-betoh de lakirdi demandaron ditos |
|
tadrar v. |
איחר; דחה |
to be late; to postpone |
|
le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke |
|
taín (t.) m. |
מנה, נתח, פת; מנת מזון; מנת קרב; מינוי, ייעוד |
portion, slice, morsel; food ration; battle ration; appointment, designation |
|
me keria ir en Istanbul ke me izieron tain por traer muyamat (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
tal/a adj. |
כזה/כזאת; זהה ל-, דומה ל- |
such; identical to, similar to |
|
me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
también adv. |
גם; חוץ מזה, מלבד זאת; אף לא (במשפטי שלילה) |
also; besides that; neither (in negative sentences) |
|
Mi mujer tanbien te kiere (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
tanto adj. |
כה הרבה |
so much |
|
disho [...] a los goyim: tanto pan i sal ke komistesh kon mi ermano (Bet David, Sal. 1740) |
|
tanto adv. |
כל כך, כה, עד כדי כך; באותה מידה, אותה כמות |
so much, to that extent; to the same extent, the same amount |
|
no me peza dela perdida de la fazienda |
|
i mos disho el otro: andavos, no sea ke vos agan otro |
|
tasa f. |
ספל, כוס, בזיך |
mug, cup, dish |
|
Dale una tasa de vino a Yosef (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
si me kieres bien toma esta |
|
tashlik (t.) m. |
כביש, מסילה |
road, rail |
|
i atorgo: verdad es ke yo lo yevi, andjak lo deshi en el |
|
lo deshi en el |
|
tu kon esta avla no te eskapas, kale ke lo aga ispat ke lo deshastes en el |
|
taván (t.) m. |
תקרה, גג; כינוי לאלהים |
ceiling, roof; a title for God |
|
puede ser dainda tiene los vestidos del djidio en el |
|
tayfa (t.) f. |
חבורה, קבוצה, צוות עובדים |
group, team, team of workers |
|
estando enla kuliba serka la oriya dela mar, los kristianos i un turko kon la tayfa i el reiz i se estavan echando la kulpa. el reiz ala tayfa i la tayfa a el reiz (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
el dia ke vino aki en la sivdad un arel dela tayfa del kaik, ... le demandi komo fue este mal? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
tefilín/m (ebr.) m. pl. |
תפילין |
tefillin |
|
le trusheron a la mujer los vestidos i los |
|
tefter (t.) m. |
מחברת, פנקס; סך מכירות באשראי |
notebook, ledger; total sales on credit |
|
kitimos todos los vestidos por ver los tefteres de kada uno para saver el bien de eyos i no podimos kitar nada delos tefteres ke ya estavan podridos i no podimos sakar letra de eyos (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
le trusheron a la mujer los vestidos i los tefilin i la eskrivaniya i el |
|
tehef (ebr.) adv. |
תכף |
soon |
|
i el Kara Uglan enpeso a burlar kon los moskofes, les vino fuerte, disho el kapitan ke los mataran ve- |
|
tenaím (ebr.) m. pl. |
תנאים (לנישואין) |
wedding agreement |
|
porke kon estos |
|
tener v. |
היה לו/יש לו, החזיק, הכיל; התנגד, עמד בפני |
to have; to resist |
|
el magazen mizmo no |
|
ke afilu lo ke |
|
tenerse v. refl. |
החזיק עצמו |
to hold oneself |
|
me disho: djidio, |
|
tepé (t.) m. |
פסגה, שיא, גג, צמרת, קדקד; כיסוי, פונפון (של כובע צמר), כיפה |
summit, peak, roof, top, crown; covering, pom-pom (of a wool hat), cap |
|
le dieron al uno i lo mataron i al otro le dieron enel |
|
testamento/testamiento m. |
צוואה; ברית |
will, testament; covenant |
|
fago i ordeno este mi ultimo |
|
tiempo m. |
זמן, עת, מועד, תקופה, שהות, ארכה; מזג אוויר |
time, season, date, period, duration; weather |
|
i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
i a firmado la shevua ke de su propia veluntad tomo de non se kazar por |
|
yo andando topi un moso del alaybedji ke era un |
|
disho la djudia: vedrad es, ma onde as estado todo este |
|
tierra f. |
ארץ, קרקע; אדמה, עפר, אבק; רצפה; ארץ, מדינה, כדור הארץ |
land, ground; earth, soil, dust; floor; country, globe |
|
en loke salimos afuera de Retimo mos aferro una fortuna muy fuerte i aferrimos tierra asta ke kedara la fortuna (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mos espantimos, mos echimos ala mar i el Hayim nz' se echo ala mar, i mozotros suvimos en |
|
kuando Sali en |
|
tío m. |
דוד, דוד גדול (אחי הסבא); שם הניתן בפניה לאדם מקורב או מפשוטי עם |
uncle, great uncle (grandfather's brother); a name given to a close person or commoner |
|
estavamos kaminando serka de onde se disho ke mataron a |
|
togar (ebr.) m. |
תוגר |
Turkish |
|
pregunto el togar a una djudia: ke grita este shamash? le respondio la djudia: ke mos se murio un haham grande de Saloniki (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mos respondio: los dos togarmim ya vinieron andjak, el kaik se fondio i un djudio ke avia adientro se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
una noche estando komiendo kon un togar en mi kaza disho el togar me-atsmo: shukyur ke no entri en este kaik kargado de balamut (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
estavamos avlando kon el zabit, vino otro |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la verdad es ke es de ribi Shemuel i se eskrivio el hodjet sovre ribi Yosef fue porke el |
|
de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i topi kon un |
|
en akeya ora lo mitieron en kadenas al dito |
|
estando aharvando el un |
|
i estando avlando kon el |
|
i salieron dos |
|
le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: arelim son o |
|
i le demandi el |
|
tanbien mos disho el |
|
vino un |
|
despues me topo un |
|
estando en la uda de Omar Ank enpeso avlar un |
|
estando por kamino se toparon dos |
|
me disheron los |
|
toh (ebr.) adv. |
תוך, בתוך |
inside, within |
|
entro agua |
|
toka f. |
טורבן, מצנפת, שביס; אריג לשביס |
turban, bonnet; cloth for turban |
|
en esto ke estavamos navegando vimos a el djidio en la mar desbragado i kon su toka alacha en la kavesa i estava chapaladeando (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i estava mamash komo kuando estava bivo kon su |
|
despues de todo lo nomrado fue a el pojo i vidi la |
|
disho ham Behor: mentira! djuro el turko diziendo: komo es mentira? yo no lo konosko? i yo lo vidi ke ainda estava kon el chibukito en la mano i la |
|
tokar v. |
נגע, מישש; נגע ללב; העליב; ניגן על כלי נגינה; ''סחב'', גנב גניבה קטנה |
to touch, to feel; to touch the heart; to insult; to play a musical instrument; ''carry away'' - a small theft |
|
mira, la bota esta media, parese ke |
|
komo vuestro haver no miro de adovar el magazen i estan las botas de modo ke entran kristianos i |
|
le kito la ropa de enriva i la trusho a el barko i mo la dava a mosotros ke la lavaramos i mosotros no la kijimos |
|
respondio el kieradji: kale ke me mates a mi enprimero para ke |
|
tomar v. |
לקח, נטל; תפס; לקח אשה/לקחה בעל - התחתן/נה; קיבל; קנה |
to take; to catch; to take a wife/a husband - to marry; to receive; to buy |
|
Estonses boltose Menahem a Yosef Maymon kon una tasa de vino en la mano i le disho: tomala por kidushin de tu fija i la tomo Yosef Maymon bi-shetika i la bevio (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le |
|
el Sh.Yit. save kuanto plaser |
|
komo u dia enel varandado de r' Israel de Lusina komo estava asentado r' Israel ... kon un pandero en su mano i vino Estreya ... i demandole el pandero i r' Israel le disho: |
|
i a firmado la shevua ke de su propia veluntad |
|
todos dos |
|
les demandi: ke kieradjis |
|
tomarse v. refl. |
החשיב עצמו; לקח לעצמו; נתפס; נישאו |
to consider oneself; to take for himself; to be caught; to be married |
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke |
|
topar v. |
מצא, גילה, מצא שוב |
to find, to discover, to find again |
|
el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke ya lo echaron matado alas mavroneras i agora lo topash en las peshkeras (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en panair de Perlisi yami a un djidio i le pregunti: akel djidio ke bushkaron, lo toparon? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i lo fuimos a bushkar enel lugar ke lo vidi i no lo topimos ke parese ke lo arrasto el agua ke es a kindi (Bet David, Sal. 1740) |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
fue Levi para sakar vino de la bota i |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo |
|
ke mos travaron i mos kosto djeremet ke los |
|
komo |
|
en loke estavamos engleneando me demando la turka lefi tuma diziendo: |
|
yo andando |
|
de ayi me fui a otro kazal ke se yama balat kyui i |
|
i fui los |
|
le konto a el yuz bashi ke |
|
i en los bonetes les |
|
tanbien mos disho el togar ke le |
|
enmentres ke fue su mesharet a |
|
toparse v. |
נמצא (להמצא), מצא עצמו, נתקל ב-, נוכח |
to be found, to find oneself, to encounter |
|
savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yo me topi ayi i vidi ke enprimero tomaron el mansevo i lo yevaron al orman i lo mataron i le kortaron la kavesa de todo punto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
i me disho: cheshke no me |
|
le dishi yo: dime ke te paso por la kavesa? en alguna fortuna |
|
en la mandra |
|
estando por kamino |
|
tornada f. |
חזרה, שיבה; הלוך רוח, ביטוי הגיגים |
return; mood, expression of thoughts |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
en la |
|
i estando avlando kon el togar le disho el togar ?: akel djidio saraf ke se fue ala Estruga i ala |
|
tornar v. |
סובב, סבב, הפך, פנה, השתנה; חזר; החזיר |
to turn, to revolve, to change oneself; to return; to return |
|
torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kedi kon este safek en mi korason asta ke torni en Rodes (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
kuando |
|
dishome: adonde vas? dishile: vo ael sahil. dishome: dote por konsigo ke |
|
tornarse v. refl. |
הפנה, הסב; שב בחזרה |
to turn; to return back |
|
torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
tósigo m. |
רעל, ארס |
poison, venom |
|
por 'ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
traer v. |
הביא, לקח איתו, הוליך; גרם |
to bring, to take with him, to lead; to cause |
|
El ke solia fazer kezo i kashkavales en mi kaza i los traia a vender aki en Saloniki (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
me keria ir en Istanbul ke me izieron tain por traer muyamat (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
yo hui a un kazal kon kastanyas, me demandaron ropa, les dishi: no traigo ke me espanto, me disheron: deke te espantas? les dishi: akel ke lo keriash tanto lo matastesh i a mi no me avesh de matar (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
le |
|
i ... an de venir esmersados en kuanto |
|
i mandaron i la |
|
en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke |
|
trankita f. |
מנעול |
lock |
|
vido Levi el magazen ke la una pared;' ke va para el kortijo la puerta ke tenia no tenia serradura mas ke una |
|
travajar v. |
עבד, עמל; קיים יחסי מין |
to work, to labor; to have sexual relations |
|
i agora ke torno la nave me yamo el raiz a travajar en la nave i travajando, be-et 'ha-ohel le demandi a el raiz: el djidio ke te di de aki en tu mano fue salamet en Mitsrayim? (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
a tres oras de noche echaron ankora, pensando seria mijor i no pudieron sekar la agua de dientro i |
|
travajo m. |
עבודה, עמל, יגיעה; יצירה |
work, labor, toil; creation |
|
El era sakat de el pie no podia azer |
|
travar v. |
משך, הוציא, גרר, סחב, הוציא, משך (כסף), משך (בקסם); דמה ל-; סבל |
to pull, to bring out, to drag, to carry, to pull (money), to pull (by magic); to resemble; to suffer |
|
torno a salir dela mar i se travo de un remo del sandal i no lo desharon, se torno a fondarse otra ves i torno a salir (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke ansi un ayaktashi ke veniamos djuntos se echa afogar ke se arresvalo dela tierra ala mar i lo travimos i eskapo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke mos |
|
trenta num. |
שלושים |
thirty |
|
i respondio: tu bivas! trenta dias estuvimos por mar, dia de vente i mueve noche de alhad le abasho una damla i se murio i lo ichimos a la mar (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
treser/o adj. |
שלישי |
third |
|
le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo |
|
tripa f. |
מעי; בטן, כרס |
intestine; stomach, belly |
|
se bezerearon; un dia alevanto uno de eyos una piedra i le dio en la |
|
tsurá (ebr.) m. |
צורה, דמות |
shape, figure |
|
deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i lo konosi sierto ke era el, i le vidi su tsura ke tenia i la shiga i la barva ke tenia para abasho ruvio i en los lados preto (Bet David, Sal. 1740) |
|
i lo konosi en la frente i las karas ke era la |
|
le demadi: la |
|
tuerto adj. |
מעוות, עקום, מסולף; פוזל |
distorted, crooked; squinter |
|
le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia |
|
tufek/tufenk (t.) m. |
רובה |
rifle |
|
pasi yo por ayi i lo vidi dado kon un tufeki tenia un maraman puesto en lugar de la dada deteniendo la sangre (Bet David, Sal. 1740) |
|
i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740) |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los arelim i mos echaron |
|
i el uno le echo el plomo i no le dio; i del saar kayo del hamor i vino el otro i le dio kon el kundak del |
|
i salieron dos togarmim i alevanti el |
|
i se alevanto uno de los ladrones i le dio kon el kundak de el |
|
estando en el kamal de la nave deteniendose le dieron kon |
|
me izo arraviar kuando salimos de la kasaba para ir a Dolia i le di una en la kavesa kon el kundak del |
|
se apararon i vieron ke era Kara Uglan, enpesaron a echarle |
|
turkito m. |
ילד תורכי |
Turkish child |
|
estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
turko m. & adj. |
תורכי; תורכית |
Turkish; Turkish |
|
Entre las palavras disho el turko (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
en esto vino un turko grande ke sintio loke ivan avlando i lo aharvo al turkito i lo echo por ayi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
savran sus me[rsedes] ke me topi en un kazal ke se nombra Pacho i estava lakirdi kon un turko ke se nombra Maemet Aga (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
otro turko goy ke disho ke estava al nalbant dukyeni (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una |
|
i la |
|
disho ham Behor: mentira! djuro el |
|
estando mozotros en kaza de ham Behor Abravanel en Siron, vino un |
|
tuzla (t.) f. |
בריכת אידוי לייצור מלח |
evaporation pond for salt production |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho yazidji ke estava en la |
|
me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela |
|
ahar yamim sinko estuvimos kon la djente de el kazal avlando loke mos paso en el barko, mos disheron ke al Hayim 'ha-niz' lo toparon ala oriya de la mar muerto i lo enterraron en la elguenka de la |
|
udá (t.) f. |
חדר |
room |
|
vino el arel dito a bever kave en muestra |
|
agora un anyo estava en el konak en la |
|
estando en la |
|
un djidio iva por los kazales i pozo en la |
|
ultimamente adv. |
לאחרונה |
recently |
|
|
|
fago i ordeno este mi |
|
undirse v. refl. |
טבע, הטביע את עצמו |
to be drowned, to drown oneself |
|
komo toparon kon kuatro yemidjis de el kaik ke |
|
el resto de marineros ke dita saetia i ansi patron i eskrivano i ditos 3 djidios |
|
no me peza dela perdida de la fazienda tanto komo de un amigo mio djidio ke |
|
kuando Sali en tierra demandi a los yemidjis: a onde estan mis haverim? me respondieron dos yemidjis: tomimos a el djudio ke estava asentado en tu lado en el sumbaki por el sovako para sakarlo a tierra i no lo podimos sakar i lo soltimos en la mar i abasho i |
|
unflado adj. |
נפוח, מנופח |
puffy, inflated |
|
i estava unflado [...] i por ser el aire ke era kuentra no se pudo aboltar el barko para sakarlo, ke si tenia ocho o dies grosh akometia alo kaikchis i lo sakava (Bet David, Sal. 1740) |
|
uno/una num. |
אחד/אחת |
one |
|
i el |
|
urdí (t.) m. |
חבורה, כנופיה, קבוצה, להקה; צבא |
group, gang, troop; army |
|
fue ala kavane de Biekuoz, demando si vino algun kaik del |
|
le demando el djidio ... si trusho alguna karta de Yamish ke esta en el |
|
topi a un yemidji ke le avia dado una karta para el |
|
uva f. |
ענב, ענבים |
grape, grapes |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las yetomot i mandi una karrosa i sesh kargas de |
|
uzansa f. |
הרגל, נוהג, מנהג |
habit, custom |
|
le preguntaron dito yoldashes al togar: porke te engleneastes muncho, ke no es tu |
|
uzar v. |
היה רגיל, היה בעל הרגל; השתמש ב-; השמיש (עשה משומש); הרגיל |
to be used to, to be habitual; to use; to make use of; to be accustomed to |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi |
|
vaka f. |
פרה |
cow |
|
les preguntaron los djenisaros i les disheron: a onde vash i respondieron: a merkar |
|
los chobanes estan kaminando entero el dia kon las |
|
valiente adj. |
חסון, חזק; גיבור, בן חיל, אמיץ |
sturdy, strong; hero, valiant, brave |
|
komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
vanda f. |
צד, עבר, מקום |
side, place |
|
ke ya estavamos bolados i la mar entrava de la una vanda i salia de la otra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i preguntimos a eyos: onde akontesio esto? i mos disheron: en Medile se ronpio el kaik i mos tomo una fortuna i mozotros eskapimos ke mos topimos en la punta de la vanda de tierra (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
gam la media barva dela |
|
Yazik Kara Uglan ke lo aferraron los moskofes a el kon sinko djidios por la |
|
varandado m. |
חדר כניסה (הול), פרוזדור; מעקה |
entrance hall, corridor; railing |
|
estando en mi |
|
komo u dia enel |
|
varosh (t.) m. |
רובע, שכונה |
district, neighborhood |
|
vinieron en Varacha i apozaron enel |
|
vazío m. |
חלל, מקום ריק |
space, empty space |
|
no demandes! ke me izieron kaminar en |
|
vehen (ebr.) adv. |
וכן |
also |
|
ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740) |
|
vela f. |
מפרש; וילון, מסך, מחיצה; שבשבת, דגל, נס; אדם הפכפך; שמירה (מת/יולדת), ליל שימורים; נר |
sail; curtain, screen, partition; weathervane, flag; fickle person; guard (dead/in childbirth), watch night; candle |
|
en esto ke kedo un poko el aire izimos velaz, no kaminimos sinko, sesh milias de mar i mos aferro otra vez la fortuna, mas fuerte de antes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i estando enel kazal fizo vela el kaik i se alevanto kon un buen tienpo yo me englenei (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i mos estavamos mirando uno al otro i akushluk le disho mi reis a el reiz del Sakis kaik: akoje las velas ke va a venir bora fuerte (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ivan djirando la vela para Chinir (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
veluntad f. |
רצון |
desire |
|
i a firmado la shevua ke de su propia |
|
i kiero ke esta mi |
|
vendemiar v. |
בצר |
to gather (grapes) |
|
r' Shemuel |
|
esta azervos saver komo |
|
vender v. |
מכר |
to sale |
|
i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
un ermini amigo ke le |
|
i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i |
|
vino la almana de Baruh ... disho: savran sus mersedes ke yo entri onde una turka kon el bogo para |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de |
|
me disheron: aki todo modo de ropa pasa i aki avian dos djidios ke |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los yurukes, ke ansi uzavan a ir ayi a |
|
yo en la butika estava, tenia yo en la mano chivit |
|
venderse v. refl. |
נמכר (להמכר); בגד, מכר עצמו |
to be sold; to betray, to sale himself |
|
ke afilu lo ke teniamos ayi de la falta non vino ni menos |
|
veneziano adj. |
ונציאני |
venetian |
|
sako r' Yom Tov ... un perah |
|
venida f. |
ביאה, כניסה, הופעה |
arrival, entrance, appearance |
|
mas yevo del dicho panyo de siento pikos eh les e de vender por su kuento i vernan esmersados tambien la meatad de loke montare la ganansia para mi i la meatad para el i ansi es la aharayut de la |
|
i echaron chilshik a mozotros ke mozotros los matimos, sovre esto es muestra |
|
les demandi alos arelim: sovre ke es guestra |
|
venir v. |
בא, הגיע; התאים; היה לה מחזור |
to come, to arrive; to suit; to have her period |
|
i deshi de venirme por tierra i le dishi a Behor ... ke se kedara konmigo a venirmos por tierra i no kijo por el gaste (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ala tornada de Sheres para venirme aki, el kazal de Lagna i ayi lo senti tanbien ke enel kyupri mismo los mataron a todos dos (Bet David, Sal. 1740) |
|
komo vienes por aki, no te espantas de venir por aki? tu sos mas valiente ke Bohoriko el kasap ke lo mataron (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
le disho: a ti ke te inporta? i mas, ke no ay reselo porke esta el magazen enfitado i no |
|
ke yo los vidi a los matados ala oriya dela mar ke si |
|
le fui a demandar a un mumar ke se yama Usen, ke de antes se yamava Yosef Ashkenazi : ke es ke tardastes de |
|
i ... an de |
|
le disho: pagame loke me deves ke yo mas aki no |
|
venirse v. refl. |
הגיע; טרף חלבון עד שעשהו סמיך |
to arrive; to blend protein until it becomes thick |
|
Senyor primo, kon k''r Shelomo Bisodo vos eskerivi una karta por lo kual vos eskrivia ke diesedes a k''r Baruh ... 100 kintalles de plomo por lo kual por el |
|
vente num. |
עשרים |
twenty |
|
ke un dia de shabat a las |
|
ver v. |
ראה, הסתכל; בחן, שפט, העריך |
to see, to look; to examine, to judge, to evaluate |
|
I vido el djudio ke lo konosia ke se yamava Daut, lo vido muerto matado vestido kon un kiepe (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
Ni vide ni se nada ni me fayi en nada de lo dicho ni se nada de ningun modo |
|
Vini en supito en el kortijo de Moshe Ezra i vide a Rika fija de Moshe Ezra en pie en su eskalera i a Yom-Tov Ezra en pie en el solá de la eskalera chika ke esta debasho de la eskalera grande |
|
lo vieron kontar as' i le hueron detras i lo aogaron i lo enbrujaron dientro de un chul i lo metieron dedientro de unos punchones tres dias (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
ke yo los |
|
i si yo supiera ke lo yamavan para lo matar no lo yamara, i disho ke todo akeyo avia |
|
yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un viejo, abasho de la kaysiria un mansevo royo i los |
|
i le demandi el togar: tu los |
|
salto una krisyanika i disho: Djidio, |
|
verdad f. |
אמת |
truth |
|
Ke ansi es verdat (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
despues fuimos i topimos kon el saraf haradjero ke es un djidio de Eskopia i le dishimos si es verdad esto ke dizen ke mataron un djidio. disho: si, a Avraam Kasorla el kunyado de Hayim Kasuto (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
af al pi ke el hodjet esta sovre vos la |
|
mas yevo mio i suyo kalbe bon rotoles 155 de aki mutarak partiremos la ganansia a medias de la ida i de la venida i el bun es dicho es la meatad mia, i la meatad de Shim'on, i no le e de tomar faturia ninguna ni de mi gaste, i esto es kon kinian i por seer |
|
disho la djudia: |
|
i atorgo: |
|
veresiyé (t.) adv. |
באשראי |
on credit |
|
vini a rekavdar el |
|
verse v. refl. |
ראה עצמו, נראה, השתקף; התראה |
to see himself, to be seen, to be reflected; to see each other |
|
i siendo estava el tiempo kurak se espantaron no este en medio i se vera, lo alevantaron de ayi i lo echaron a el bair (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
vido la pared;' del magazen derrokada i ke se |
|
vestido adj. |
לָבוּש |
dressed |
|
estava |
|
i la noche de alhad sigiente lo enterraron |
|
vestido m. |
בגד, לבוש, מלבוש, חליפה; שמלה; מעיל לספר תורה |
garment, clothing, attire, suit; dress; torah scroll coat |
|
gam todos los vestidos de los sinko estavan enterrados en las kaveseras i konosimos ke eran los vestidos delos sinko (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i partida de vestido trushi aki, i partida vendio a los arnautes para komer be-odo hay (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740) |
|
le demandi en ken esta la ropa i me disho: en un arel i el ayaktash mio tiene el vestido entero (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
le trusheron a la mujer los |
|
no puedo mostrarte nada ke me espanto de el kazal, andjak nishan de |
|
el puerpo ya estava komido i las manos i los brasos ya estavan komidos i el |
|
las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este |
|
i todo el resto de mis bienes tanto dinero kono |
|
i kitaron los potures i enpeso a yorar ke disho: este es el |
|
vezino m. |
שכן |
neighbor |
|
disho el buluk bashi: si es tu |
|
estando en una nave, yo i mi kaza kon las |
|
vida f. |
חיים, קיום |
life, existence |
|
le vido un siman ... ke tenia en su |
|
meteremos la |
|
viejo m. & adj. |
זקן, בא בימים; ישן, ישן נושן, עתיק; בלה, משומש |
old, out of date; ancient; worn, used |
|
i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa |
|
las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala yaka samara preta i todo este vestido era |
|
yo vidi a Yits'hak Almeridi, el ke vendia botanas kon un |
|
el debasho era un |
|
viernes m. |
יום שישי |
Friday |
|
Dia de viernes … vino a fazer .. un poko de lana … en el kortijo |
|
vijitar v. |
ביקר |
to visit |
|
la mujer de Perkos fue a |
|
vino m. |
יין |
wine |
|
Dale una tasa de vino a Yosef (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
el moso de Hayim Konfino, un bashiko i godriko, i otro un djidio kon el, los topimos ke estavan komiendo gainas i tenian vino (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
anda saka vino de akea bota ke es buen |
|
fue Levi para sakar |
|
puede ser ke entren kristianos i saken |
|
mira, la bota esta media, parese ke tokaron el |
|
si me kieres bien toma esta tasa de |
|
r' Shemuel vendemio i izo su |
|
vinya f. |
גפן, כרם |
vine, vineyard |
|
ayi por onde pasava a el kamino vidi un lesh enriva de la vinya de el serdar, fui ayi serka i vidi i lo konesi (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ke mataron a Avraam bazirian manastirli dientro las vinyas (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de |
|
virguela/viruela f. |
אבעבועות רוח, אבעבועות שחורות (מחלה), עגבת |
chickenpox, smallpox (disease), syphilis |
|
le vidi un siman ke tenia las karas i la frente pikatozas de |
|
vlah/vlaho m. & adj. |
ולאכי, רומני, יווני-אורתודוכסי ממוצא רומני |
Vlach, Romanian, Greek orthodox of Romanian descent |
|
la mujer de Perkos fue a vijitar ande una |
|
vozotros/as pr. |
אתם/אתן; אתה/את בפניה של נימוס רב |
'you' in a very polite address |
|
disho: si! i si no vos kreesh veni |
|
vuestro/tra, (pl.) vuestros/ras adj. |
שלכם/שלכן |
yours |
|
les demandi alos arelim: sovre ke es |
|
disheron: por modre de dos presonas ke se aogaron, ke el uno es |
|
ya adv. |
כבר |
already |
|
mozotros |
|
yagdjí/yahdjí (t.) m. |
סוחר בשמן |
oil merchant |
|
le disho un choban: no saves nada, akel |
|
yo me iva kon mi amo de la kasaba para Dolia vimos por el kamino al |
|
yaká (t.) f. |
צוארון, דש |
collar, fly |
|
las mangas estrechas apegado kon samara blanka i ala |
|
yamar v. |
קרא, קרא ל-, זימן, הזמין; נתן שם, קרא שם, כינה |
to call, to summon, to invite; to name, to nickname |
|
por 'ha-r[av] David Panshirii kelo yamavan ''ijo de patisha'' i mor Sulema n' Sason kelo yamavan ''tosigo brusalis'' ke se ivan ala muntanya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
Shemuel Kalderon me yamo ami ake fuera adjugar kon el, i yo yami le-Gavriel ... i fuimos los dos adjugar kon el i mos asentimos adjugar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
estando en Reshit en la kavane, vidi venir tres ombres de Rodes, i siendo amigos, los yami a bever kave (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
demando ala mosa: komo vos |
|
i si yo supiera ke lo |
|
eyos saven sierto komo el dito Shaul lo |
|
yamarse v. refl. |
נקרא |
to be called |
|
Estando favlando kon un turko ke se yama Piri por el fecho se estavan los kaminos danyados (Ma'harshah [1540-1602], Saloniki 1730) |
|
me disho ke el tenia un selanikli en su kaza ... ke se |
|
le fui a demandar a un mumar ke |
|
savresh senyores komo me mandavan a una aldea ke esta un djudio ke |
|
yanashear (t.) v. |
קרב, התקרב ל-, ניגש |
to approach, to come close to |
|
savra ke mos tomo una fortuna grande ke eskapimos de aogarmos, en esto amaho, yanasheimos en lugar de tierra (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yankesidjí (t.) m. |
שודד; כייס; אדם מסוכן ומזיק |
robber; pickpocket; dangerous and harmful person |
|
me respondio: estuvimos tres dias eskondidos de |
|
yapidjí (t.) m. |
בנאי, פועל בניין, שיפוצאי |
builder, construction worker, renovator |
|
mozotros ke eramos sesh yemidjis i el kapitan i doa arelim |
|
yará (t.) f. |
פצע, כיב, חבּוּרה, מורסה |
wound, ulcer, bruise, abscess |
|
i una |
|
yaralí (t.) adj. |
פצוע |
wounded |
|
i el kiredji tenia muchas espadadas en la mano ama el tenia la kavesa kortada i no tenia otro kavo yarali (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yasakchí (t.) m. |
זקיף |
sentry |
|
kaminando por el charshi de Kyupreli kon unos dies djidios mos disheron unos togarmim: porke vash sin yasakchi? les dishimos: mosotros somos povres, ke kieremos yasakchi? (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
yatom (ebr.) m. |
יתום |
orphan |
|
a el lado muestro estavan muchachikaz djugando, i bihlal estava ,ha-yetoma Ester (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
esta azervos saver komo vendemiamos enel orite dos pedasos de vinyas de las |
|
yaván (ebr.) m. |
יוון, יווני |
greece, greek |
|
estando en la Moria vino un goy |
|
yazidjí (t.) m. |
מנח''ש, לבלר, כתבן |
bookkeeper, clerk |
|
un arel estava avlando kon otro arel i le disho: un muchacho |
|
me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el |
|
yazik! (t.) interj. |
כמה חבל! |
what a shame! |
|
ya mosotros salimos selamet, |
|
yelek (t.) m. |
חזיה, אפודה |
bra, vest |
|
estando en la butika vino un arnaut a merkarme un yelek (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
yenacho m. |
אדם שמנמן (בעיקר בפנים), בעל פנים מלאות |
a person who is chubby (especially in the face), with a full face |
|
i avian en dito han dos djidios selaniklis mansevos mestero s i vendian ropa vieja; el uno era |
|
yerno m. |
חתן |
son-in-law |
|
no lo konosimos por |
|
agora ke salio bien en poder de el kodja bashi, supimos sierto komo fueron matados de el |
|
el echo de un perro del hirvat, el |
|
yeudí (ebr.) m. & adj. |
יהודי |
jewish |
|
el alkilo kazas a |
|
yevar/yevarse v./v. refl. |
לקח, נטל, נשא, הביא; ''סחב'', גנב, גזל; הוביל, הוליך, נהג, העביר; נשא; לבש; הכיל; סבל, התיסר |
to take, to carry, to bring; to steal, to rob; to lead, to drive, to convey; to wear; to contain; to suffer |
|
i tomimos otro kaik ke era churuk i metimos las ropas i yo me espanti i no kije venir por mar siendo yevimos tsaar enel otro kaik (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
deskuvrio Adji Merkado el kever de uno de eyos para veer si estavan bien enterrados o yevarlos a Marmara, i el kever ke le vino ala mano fue el kever de Mordehay Ashkenazi i lo konosimos su tsura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i me disho el djidio dado kon tufek: por kuento del Dio! toma vente dukados i yevame a mi sivdad (Bet David, Sal. 1740) |
|
ve-hen le konosi el vestido ke yevava ke supi ke era suyo be-ofen ke supi sierto ke era Moshe Mabara (Bet David, Sal. 1740) |
|
le pregunti yo: de ke sivdad sos? i me disho: de Larso so i yevame enel kortijo ke es alado de nalbanti i el momdji i el banyo ke es el kortijo d Matatya (Bet David, Sal. 1740) |
|
i salio afuera en la kuvierta del kaik para salir kon eyos, vino la ola i se lo yevo de enriva la kuvierta i echo un grito i vino otra ola i se lo yevo i no lo vimos mas (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
yevavamos agora un anyo de Patradjik a Yits.hak kon kezo i se afogo (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
deshame ihtar ke |
|
i vino kontando el galah ke el enverano pasado |
|
le demando ... le 'he-arel .. de ke |
|
yibé (t.) m. |
תרמיל, ילקוט |
backpack, satchel |
|
la tengo yo la romanika ke yevava en la |
|
yok (t.) adv. |
אין, לא נמצא |
not found |
|
kuado vino el ermeni ke se fue kon Moshe Tsaba i Behor el papelero i un mosiko de h''r Abrav, i le pregunti al ermini ni var ni |
|
yol (1) (t.) m. |
דרך |
way |
|
no demandes! ke me izieron kaminar en vazio, ke me disheron ke avia dos leshes a el dep de un |
|
yoldash (t.) m. |
בן לוויה, ידיד |
companion, friend |
|
le preguntaron dito |
|
yoldjí/yuldjí (t.) m. |
נוסע |
passenger |
|
en loke entri dedientro del kaik topi ocho o nueve yuldjis i bihlalam avia dos djidios i un aref kiardji (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yorar v. |
בכה |
to cry |
|
estando en Horpista en frente dela butika de Yaakov de Elisha, pasaron dos turkitos, enpesaron adjidear i yorar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
i kitaron los potures i enpeso a |
|
yoro m. |
בכי, נהי, הי |
cry |
|
se alevanto la muchachika kuando sintio esto ... i se fue ande la madre komo boz de yoro (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
yorushear (t.) v. |
התווכח, האריך בדיון |
to argue, to prolong the discussion |
|
estava echado muerto en la arena i la una kara tenia komida i lo konosi bien si en bivo si en muerto siendo |
|
yuruk (t.) m. |
נווד; אדם גס ואלים |
a vagabond; a rude and violent person |
|
les demandi: ke kieradjis tomastesh? me respondieron: ya la handjia mos tomo kieradjis, i se hueron para el kamino de los |
|
no salieron de Varacha para este kamino de los |
|
vino un togar ke se yama Musta Basha ke tiene chiflik por akel semti de los |
|
yo vide dos djidios matados en Kapakli Bonar ke es por el kamino de los |
|
i mos echimos kon el aga ke es el |
|
yuz bashi (t.) m. |
שר מאה, סרן, מ''פ |
captain |
|
agora un anyo estava en el konak en la uda de el |
|
en esto vino Imbraim Bashi Kir Agasi ke trusho dos potures onde el |
|
le demando el |
|
le konto a el |
|
zabit (t.) m. |
קצין |
officer |
|
estavamos avlando kon el |
|
ve-gam el |
|
zahú/zahud (ebr.) m. |
זכות; מצווה; חסד; כבוד, יוקרה; גמול |
merit; commandment; kindness; honor, prestige; reward |
|
el Sh.Yit. save kuanto plaser tomi de ver komo tuvo |
|
zayeret (t.) m. |
אספקה, מצרכים |
supply, groceries |
|
i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el |
|
zemán (ebr.) m. |
זמן, תקופה |
time, period |
|
le disheron goyim a tu ermano lo mataron i estuvo kuanto zeman en la nishaba echado (Bet David, Sal. 1740) |
|
el alkilo kazas a yeudim |
|
paso |
|
zohe- ser zohé (ebr.) |
לזכות (ל-) |
to gain |
|
segundo dia de hol amoed de Pesah lo toparon muerto de su hazinura ke tenia, i komo era lugar de golfo no lo pudieron kitar a tierra a ke fuera zohe li-kvura (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
zulat (eb.) adv. |
זולת, חוץ מ- |
except, except for |
|
no supieron responder zulat ke era godro i royo i bashiko i tenia pikas enla kara (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
me ayegi alado de el i le demandi: por ke muchacho estas avlando? i disho: un manseviko djidio ke estava por yazidji en la tuzla se afogo i lo enterraron ... ke no avia djidio en la tuzla |
|
no avia otro yazidji en la tuzla |
|
estava entero el puerpo |