חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
הצגת הערך |
137560 ערך מספר
entrada numero 137560
|
echarse v. refl. |
שכב, שכב לישון; הטיל עצמו, החל |
to lie down, to lie down to sleep; to begin |
|
echarse a bever/al djugo/a akojer |
לשקוע בשתיה/משחק/שעשועים וכו' |
|
echarse a bivir |
לעשות חיים |
|
echarse a bolar |
נאמר לסוחר המאמיר מחירים |
|
echarse a dormir |
לשכב לישון |
|
echarse a endevinar |
לנסות לנבא |
|
echarse a enramar |
לחפש מדנים, להאחז בתרוץ קל ערך כדי לחטוף מה שלא מגיע לו |
|
echarse a fuir |
להמלט בבהילות, להמלט ממקום סכנה/ממחיר מוגזם |
|
echarse a korrer |
להתחיל לרוץ |
|
echarse a la mar |
להסתכן, לנסות מזלו |
|
echarse a la pachá (t.) larga |
עשה הכל באטיות, יש לו זמן |
|
echarse a los pies de uno |
ליפול לרגלי מישהו, להתחנן לו |
|
echarse a olvidar |
לשכוח את חובותיו, לחדול לחשוב עליהם; לחדול לדאוג |
|
echarse a reir/a yorar/ a karpir |
להתפוצץ מצחוק/מבכי |
|
echarse al alma |
להשתלט על רכושו של מישהו בחוסר יושר |
|
echarse al deryadelik (t.) |
לנהוג בפריצות והוללות |
|
echarse al visio, al depedrer, al rovo, al luso |
להתמכר לשחיתות/לאובדן/לגניבה/למותרות |
|
echarse de parida |
לשכב במיטה ללדת |
|
echarse el sol |
שקיעת החמה |
|
echarse en alto |
להעלות דרישות |
|
echarse en basho |
להציע משכבו על הארץ |
|
echarse en los brasos de uno |
להתנפל על מישהו בחיבוקים |
|
echarse enriva |
להתנפל על, ''להתנפל'' על ההצעה/לקבלה בלי היסוס |
|
echarse hazino |
ליפול למשכב |
|
echarse kon sus bivos |
להעניק לעצמו תשלומים מופרזים |
|
echarse kon uno/una |
לשכב עם, לקיים יחסים |
|
echarse los dedos al garón (ebr.) |
לנסות לחנוק עצמו בלחיצת הגרון באצבעות |
|
echarse para muerir |
ליפול למשכב בלי סיכוי לחיות, לגווע למות |
|
echarse sovre piadades de |
להטיל ייהבו על חסדי |
|
echarse temprano |
לשכב לישון מוקדם |
|
éachate alguna koza en los ombros |
"שים עליך משהו!" - כסה את כתפיך |
דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales
|
kien se echa kon kriaturas s'levanta kagado (Nehama) |
פתגמים Refranes
|
Echarse a parir es echarse a la muerta |
|
El ke s'echa kon chikos s'alevanta pishado |
|
El ke mucho pensa, sin komer se echa |
|
No te eches al pozo kon la kuedra de otros kedas en el pozo |
|
El papu del padre ke se echo kon la madre |
|
Ken demanda sedaka no se echa sin senar |
|
La kavra ya esta embezada a echarse en el sereno |
|
Ten mazal bueno i echate a durmir |
|
Levantarse a sesh, echarse a diez, aze bivir el onbre diez vezes diez |
|
El ke a la mar se echa, de la espada se dentiene |
|
Ni al chiko digas echate - ni al grande alevantate |
|
Il rey si icho kon mi madre, onde vamos a yir a shtikar |
|
Kon pulgas se echa, kon moshkas se alevanta |
|
Arroz - m'ichare kon vos |
|
Kovra buena fama i echate a durmir |
שירה קלאסית ודרמה Poezia klasika i Drama
|
estos el Sol onde s'echa, los otros onde s'alevanta), (Odisea) |
|
kon eya no se echo, para non ensanyar su espoza |
|
De echarme a sus pies kon yoros i rogativa. (La segunda Ester, 1911) |
|
La chilte en la rima no se echa mas ensima. (8 dias antes de Pesah, 1909) |
קופלאס Koplas
|
Echaronse en una kama dos puerpos i una alma (Donme, sig 18) |
|
Sutlach i kozas de leche a el ken kome le aproveche; a dormir ke no se eche, ke no es ansí el dever. (Mandjares de Purim, sig. 18) |
ספרות תורנית Literatura relijioza
|
eya le porfio ke a lo menos se echara a su lado, kada uno kon su kolcha a parte (Meam Loez Bereshit) |
|
toda akeya djente se le echaron a los pies de Yosef (Meam Loez Bereshit) |
|
i ansi se echaron la noche sin senar. (Meam Loez Bereshit) |
|
Se echo sovre sus karas, i lo vido a el arrelumbrando sirios en el palasio del meleh 'ha-mashiah. (Leket 'ha Zo'har, 1855) |
|
vidi a Mordehay el moso komo se echo por el parmaklik i fue i los kito .. al muchacho i a la muchachika (Bene Avraam, 1773) |
|
i uvo de eyos ke se echo al rio i se aogo i se mataron kon sus manos (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) |
שאלות ותשובות Responsa
|
i primero se echo ala mar el djidio, despues me echi yo, i a el djidio le vino dos olas, en la primera grito en la segunda le dio i mas no se vido, ke se afogo (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi ala mar a nadar i me fui ala nave, kuando suvi ala nave vidi ke se batereo la foluka (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
me echi yo de la nave a nadar i lo kiti la toka kon el fes del 'ha-rav Yeuda ... i lo konosi ke era suya (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
se echaron todos dela nave en el sandal i vino Shem Tov el boyadji se iva para echarse en el sandal i kayo enla mar (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
mos espantimos, mos |
|
i komo vido el Kara Uglan ke mataron a los sinko djidios, |
תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash
|
i Yeoshua razgo su vestidos i se echo sovre sus fases a tierra delante del arka de A' asta la tadre, el i los viejos de Israel i echaron polvo sovre sus kavesas (Biblia, Const. 1873) |
|
suvio a la kama i se echo – ke se le asemeje komo ke asuvieraa la kaza del djuzgo - si tiene tradjumanes buenos se eskapa, i si no non eskapa ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
|
i fue, ke komo vino a David, se echo a tierra, i se enkorvo. (Biblia, Const. 1873) |
רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo
|
Agora el no se echava mas a la mar, el komia apenas algun bokado de pan ke le davan de karidad i no komia dias enteros si no le davan. (Leonidas el nadador, 1911) |
|
el iva murir en echandose por la ventana (Nantes, Tel Aviv 1952) |
|
El sol se enpesava a echarse detras de los arvoles del grande otel Danviye, un sol aflosho, donde los rayos de oro paresian ensender las ojas amariadas. (Nantes, Tel Aviv 1952) |
|
el dio un fuerte rempushon a la djente ke estavan a su lado i se echo sovre la karosa por echar la karta a los pies del rey (El rey i el shastre, Yerushalayim 1925) |
|
un travajador ke se echo hazino ke non tiene mezos para kurarse si pudo esparanyar algo de paras el non tiene mas el penserio de los gastes de milizinas i de medko (La Epoka, Sal. 1875) |
|
el baron dormia en ronkando, avia serka media ora ke el avia echado al lecho, no estando auzado a echarse tan tadre, el apanyo un esfuenio rezio (El prove doktor, Const. 1904) |
|
el era este ombre, el traiya en el una fuersa nueva, un mekanizmo raro de entelijensa i de veluntad, i el iva destruir esta makina, en |
ספרות עממית Literatura popular
|
Tomaron todas las djoyas i se fueron, se echaron a los piezes de Djoha, (Djoha ke dize) |
|
ke por salvar a su amor se echo eya a la tormenta. (Blanka Flor) |
|
Echo akel pedaso de la boka i se echo a la agua para tomar el otro pedaso ke era mas grande. (Hidot de Izopeto) |
|
i de su grande borraches no supo ni kuando se echo ni kuando se alevanto, i paso la ora kon eya noche entera. (Kuentos de Yerushalayim, 1923) |
|
Le espandio la kama i se echo, i eya tamien se le echo alado fin la manyana; (Kuentos de Yerushalayim, 1923) |
|
despu?s, ech?ndose, dizia le Shema i una orasion en djudezmo de la kuala Haim se akodrava solo algunos biervos (Sipure Sefarad) |
|
La povereta de la mujer se echo a los pies del mansevo arrogandole ke aga por kavod del Dio i ke se vaiga antes ke venga el rasha del marido i ke lo mate. (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920) |
|
un dia se hue onde el rav dela sivdad i |
|
una noche |
|
se izo de noche, metieron mezas le disheron al moel: be-havod! disho el moel ke le esta degueliendo la kavesa i no kere komer i |
סגולות ותרופות עממיות Segulot i Melezinas populares
|
Segula: si kolgaras su ojo derecho de el gayo montes sovre la kama non podra dormir todo el ke se eche sovre eya (manus. Papo, Sarajevo 1840) |
|
En todo modo de kama echate ahuera si en la tierra, en todo lugar asentate ahuera de en el madero (manus. Papo, Sarajevo 1840) |