חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
הצגת הערך |
195020 ערך מספר
entrada numero 195020
|
frío m. |
קור, צינה; חום קדחת |
cold; fever |
|
estar kon frio-frio |
לרעוד מקור |
|
estar kon frios |
לקדוח, לסבול מהתקפי קדחת |
|
frio de seja |
סינוסיטיס (דלקת הגיתות) |
|
frio preto |
קדחת שחורה |
|
frió me da de/frió me toma de |
זה דוחה אותי ומעורר בי תיעוב |
|
fríos |
צינה, צמרמורת, רעד |
|
le toma frio preto de .. |
רועד מפחד מפני .. |
|
no da ni fríos |
הוא קמצן מגעיל |
|
no me aze ni frío ni kalor |
לא מזיז לי, לא מרגש אותי כלל |
|
pasar adelantre de los fríos |
להתרפא מן הקדחת |
|
tener frío entre kuero i gueso |
לחוש תחושה פנימית של קור |
|
tomar fríos |
תקף אותו רעד, חטף צמרמורת |
|
tremblar (fr.) de frío |
רעד מקור, רחפו עצמותיו מקור |
דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales
|
en invierno aze frío (Nehama) |
|
El frio esta grande (Moscona) |
|
Me apanyaron siete frios (Moscona) |
|
Estar kon frios (Moscona) |
פתגמים Refranes
|
El frio abate al leon |
|
La masa i el ninyo en tamuz i av tienen frio |
|
El meskino despues de komer le da frio |
|
Al rizin nasido i en el enverano le aze frio |
|
Kresi el dia - kresi el frio |
|
La ambre i el frio traen a la puerta del enemigo |
|
'Sta un friyo ke la piedra patleya |
ספרות תורנית Literatura relijioza
|
Si esta aziendo muncho friyo i se esta dezrepozando es patur de estar en la Suka. (El Gid,1967) |
|
me disheron los arelim: komo te atrivistes a venir kon este frio (Yede David, 1867) |
שאלות ותשובות Responsa
|
gam me disho el arel ... ke de el saar ke se tomo ke lo konosia ke modo de mansevo era i de ke muerte se murio le tomo |
רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo
|
Enfin, mademuazel R..., eya tambi?n de la aristokrasia, avia venido, malgrado el fri?, merkar siertas kozas. (La dam o kamelia) |
|
Esta persona mayor bive en Fransia, onde tiene ambre i frio. Nesesita muncho ser konsolada. (El Princhipiko, 2010) |
|
Es la ora en la kuala el frio se adjunta a la umidad ke entra en el tutano de los guesos (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954) |
|
Katina la lavandera ke mora en esta kaza es asentada alado el ogariko por kaentarse del |
|
la vieja gritava en esklamando ke era una barbaria, una desgrasia ke azia sakudir las karnes de |
ספרות עממית Literatura popular
|
Kaminando un ombre por la kaye vido un kulevro ke ya se muria mehamat del frio i la yelada. (Hidot de Izopeto) |
|
ma, para trokar el dyusheme pudrido, para trestejar o pasar sigundo par de ventanas tan menesterozas en los frios del invierno no se podia azer ni kestion, (Sipure Sefarad) |