חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

 



 

 

 

הצגת הערך
Prezentasion de la entrada

 

207400 ערך מספר

entrada numero 207400

grosh (t.) m.

מטבע קטן (גרוש, אגורה)

small currency (penny)

azerlo grosh (t.) muevo

לתקן דבר מה בצורה מושלמת

estar sin el grosh (t.)

להיות ''תפרן'', להשתכר אל צרור נקוב

kedar sin el grosh (t.)

להשאר בעירום ובחוסר כל, להשאר בלי פרוטה

mirar al grosh (t.)

להוציא את הכסף בחסכנות

sin el grosh (t.)

חסר פרוטה, דחוק, מרושש, דלפון, חסר כל

grush (t.)

207710



דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales


Dar el grosh i tomar zolota (Moscona)

Mijor es tomar ombre sin grosh ke tomar groshes sin ombre (Moscona)



פתגמים Refranes


El inkolga al gatu, pur un grosh

Si non tienis grosh - non valis grosh



קופלאס Koplas


Ya se arrepintieron de este mal echo, el grosh ke tenía[n] todo ya lo dieron, bushkaron remedio por lo ke perdieron; me pisho en sus karas ke tal mos izieron. (Kalumnia de sangre, sig 18)

va i mira tu heshbon i ven ami lado / a kaza disho de irse el arrematado / ande vas tu enkonado? / ke estas en prezo / grosh te komites sin pezo / ven veras la muestra / ya me bolo la testa (manus. Teza, 1820)



ספרות תורנית Literatura relijioza


siendo ken alkanso a tener sien grosh bushka a tener dozientos (Meam Loez Bereshit)

si es por mano del sinyor rav kale ke le de una paga sien grosh sovreke el hizmet es uno (Imre Bina, Belgrad 1837)



שאלות ותשובות Responsa


respondio el berber i disho: kien le disho a el ke bineara kavayo bueno de kuarenta groshes i ninguno lo bushkava (Rosh Mashbir I, Sal. 1821)

i le akometi siento i sinkuenta grosh ke me lo amostrara i se kontento (Hikre Lev I, Sal. 1853)

ke le fayaron la manta i la yapindja kolorada i los dies grosh (Bet David, Sal. 1740)

i vino kontando el galah ke el enverano pasado yevaron muncho mal kon las naves gregas ke venian ayi i les komian el zaire i les tomavan grosh de mezada (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

pizash enriva i pasash adelantre; i mozotros chalisheamos i gastamos groshes por trayerlos aki adientro (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

i yevava sah ma de kara groshes (Mahaze Avraam, Sal. 1795)

i izi bazar kon el dito togar i kon Ibraim Keaya a kinze grosh a kada uno deayno kinze grosh al ke lo enterro i kinze Ibraim Keaya ('Hon Rav, Sal.(1777



תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash


agora dame kuatro grosh ke te solte el suenyo ke sonyastes (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)



רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo


le va darle trenta groshes de plata. (Hamal Izidor, Istanbul 1930)

Avla veremos, kuanto keres pagar? Vos dare trenta groshes de plata. respondio el fakino. (Hamal Izidor, Istanbul 1930)

de esta manera un padre de famiya ke gana kinze groshes al dia i ke puede pasarse kon diez a la ora fiksada de los merkaderes el se prezenta a eyos i les depozita a eyos la suma de trenta groshes (La Epoka, Sal. 1875)

Te estavas pensando ke kerias un grosh para una oka de pan i el Patron del mundo te mando 10 liras. (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)

ochesientos mil okas de karvon i por kada sien okas trenta groshes i medio estan aprometiendo de dar (El Tiempo. Const. 1874)

para el askier imperial se aze menester por el anyo noventa ala grega de ochenta mil chikis de lenya i por kada chiki katorze groshes i noventa paras (El Tiempo. Const. 1874)



ספרות עממית Literatura popular


L'echaremos un grosh!'' (Djoha ke dize)

Mashal esto kosto dies geroshes lo vende por kinze, lo eskrivia al tefter. (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920)