חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

 



 

 

 

הצגת הערך
Prezentasion de la entrada

 

488000 ערך מספר

entrada numero 488000

vida f.

חיים, קיום

life, existence

adulsar la vida

להמתיק את החיים, להביא אליהם שמחה, להפיג את הסבל

To sweeten life, bring joy, relieve suffering

agua es vidas!

"המחיה!"

"So refreshing!" / "What a lifesaver!"

alargar las vidas/akurtar las vidas

להאריך/לקצר את החיים

To extend/shorten life

amargar la vida

למרר את החיים

To make life bitter

azer vida kon

להיות חברותי ומאיר פנים

To be sociable and welcoming

dar la vida por uno/por una idea

נכון להקריב חייו למען מישהו/למען רעיון נשגב

Ready to sacrifice his life for someone/for a noble cause

dar mala vida/vida negra

לגרום סבל ודאגה

To cause suffering and worry

dar su bien en vida

להוריש רכושו בעודו בחיים

To create a void in his absence

dar vida

להעניק חיים

To grant life

darse a la vida

להתמכר לחיים, לעשות חיים

To indulge in life, to live it up

deshar la buena vida

'עזב את ארצות החיים'', נפטר, מת, שבק חיים, הלך לעולמו

"Left the land of the living", passed away, died

dever la vida a uno

חב את חייו למישהו (על הצלתו, על דבר מה גדול שעשה למענו)

Owes his life to someone (for saving him, or for doing something great for him)

djugar la vida

לסכן את החיים בכוונה

To intentionally risk one's life

el Dio ke mos de vidas/vidas ke tengamos de mano del Dio/vidas ke ayga/vidas ke tengamos

(כאשר מתחילים ביזמה לעתיד:) שאלוהים יזכנו לראות בהתגשמות הדבר בחיינו!

(When starting a future initiative:) May God grant us to see its fulfillment in our lifetime!

el Dio ke te alarge las vidas!

אלוהים יגמול לך ויאריך ימיך!

May God reward you and grant you long life!

el Dio ke te de vidas buenas i largas!

שאלוהים יגמול לך ויאריך ימיך בנעימים!

May God reward you and grant you long, pleasant years!

en tu vida buena!

(בתשובה למי שאומר לך צריך היית לפעול כך וכך:) כבר ניסיתי זאת והעליתי חרס בידי

(In response to "you should have done X":) I already tried that and came up empty-handed

en vida de todos/en vida de padre i madre!

שיתגשם הדבר (מאורע משמח) במהרה בחיי קרוביו/אביו ואמו!

May this (happy event) happen soon in the lifetime of his relatives/parents!

enterrarse en vida

לפרוש מן הציבור, להתבודד

To withdraw from society, to isolate oneself

es para la vida

זה משהו שנועד לשרתנו/להיות עמנו כל החיים

Something meant to serve us/be with us all our life

espartirse en vida

לעלות להיקבר בארץ הקודש - להיפרד מקרוביו בחייו

To go up to be buried in the Holy Land ? bidding farewell to relatives in his lifetime

estar entre la vida i la muerte

נאבק על חייו

Fighting for his life

esvachearse (t.) de la vida

למאוס בחיים מרוב רוע

To grow weary of life due to too much adversity

ganar su vida

התפרנס למחייתו

Earned a living

ganarse la vida

להבטיח (במעשה/בהחלטה שהתקבלה) עתיד טוב וחסר דאגה

To ensure a good, worry-free future (by an action/decision)

gozar de la vida

לעשות חיים

To have fun / To live it up

k'es la vida!

מהם החיים האלה! דבר אינו בטוח!

What kind of life is this! Nothing is certain!

ke sea para la vida/para vida buena!

ברכה לאירוע משמח (חתונה, בר מצווה וכו'): שיהיה בסימן טוב וחיים!

Blessing for a happy occasion: May it be with good fortune and life!

kostar la vida

לעלות לו בחייו

To cost him his life

la mala vida

חיי מצוקה וסבל

A life of hardship and suffering

la vida es kurta!

אכול ושתה כי מחר נמות! (''החיים קצרים!'')

Eat and drink, for tomorrow we die! ("Life is short!")

me valio la vida

הוא היה לי לעזר רב

He was of great help to me

no la eskapa ni kon la vida

לא יוכל להימלט מכך אפילו עם המוות

Won't be able to escape it even in death

no mos esta deshando vidas de bivir

לא נותן לחיות! (על אדם קרוב המטריד בלי הרף בתלונותיו ונרגנותו)

Doesn't let one live! (Said of a close person who constantly pesters with complaints)

no se puede azer vida kon esta persona

אי אפשר להסתדר עם האדם הזה ולחיות עמו חיים משותפים

Impossible to get along with this person and live together

pasar la vida

לחיות חיים רגילים

To live a normal life

pasar la vida al kafé

לחיות חיי בטלה, לבלות כל חייו בבתי קפה

To lead an idle life, spend all one's life in cafes

penar por la vida

חסר המינימום בשביל להתקיים

Lacks the bare minimum to survive

por tu vida!/por mi vida!

בחייך!, בחיי!

On your life! / On my life!

por vida vuestra!

בבקשה ממך! (נאמר בתחינה)

I beg of you! (Said in plea)

rogar por la vida de uno

להתפלל לחייו של מישהו (תורם, גומל טוב)

To pray for someone's life (a donor, a benefactor)

seguritá de vida

ביטוח חיים

Life insurance

si el Dio me da vidas

אם אלוהים יזכני לראות זאת בחיי

If God grants me to see this in my lifetime

sin vida

ללא רוח חיים, מת; קפוא, ללא תנועה

Lifeless, dead; frozen, motionless

tener la vida dekolgada en un filo

החיים תלויים בחוט השערה, להיות בסכנת מוות

Life hanging by a thread, in mortal danger

tu ke tengas la vida!

תיבדל לחיים! - האדם שאתה שואל עליו כבר נפטר לבית עולמו

May you be spared for life! ? The person you are asking about has already passed away

una vez en la vida

זה משהו של "פעם אחת בחיים"!

It's a once-in-a-lifetime thing!

vender karo la vida

להתגונן באומץ ולהכות באויביו לפני שיגברו עליו

To defend courageously and strike enemies before they overcome him

vida de gan eden (ebr.)/gan eden (ebr.) en vida

חיי תענוגות

A life of pleasure

vida de perros/kelavim (ebr.)

חיי כלב

A dog's life

vida i muerte ay en este mundo

החיים אינם בטוחים, איש אינו יודע מתי יבוא עליו המוות (לכן הסדר ענייניך היום/כתוב צוואה)

Life is uncertain; no one knows when death will come (so settle your affairs/write a will)

vida lunga/vida kurta

אורך ימים, חיים ארוכים/קיצור ימים, חיים קצרים

To bequeath his property while still alive

vidas de geinám/geinám en vida

חיי גהינום, חיים של סבל בל יתואר

A living hell / Life of unimaginable suffering

vidas de la mano del Dio/vidas ke mos de el Dio!

שאלוהים ישמרנו ויאריך ימינו!

May God preserve us and grant us long life!

vidas de reyes

חיי מלכים, חיים של שפע ועושר

Living like royalty, a life of abundance and wealth

vidas folgas

חיי רווחה

A comfortable / prosperous life

vidas negras i apenadas

חיים נוראים מלאי סבל

A terrible life full of suffering

vidas son estas?/esto no son vidas!

החיים בזבל, אלו הם חיים שאינם חיים!

Life is terrible; this is no way to live!



דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales


este buen ombre aze vida kon todos (Nehama)

kien da su bien en vida merese apedreado (Nehama)

fazer bueno mientres la vida (Nehama)

traedme a komer por vida vuestra (Nehama)

dar la mala vida (Moscona)

darse a la vida (Moscona)

salir kon la vida (Moscona)

tornarse a la vida (Moscona)

ken da sus bienes en vida, merese apiedregado (Moscona)

por mi vida buena! (Moscona)

la vida es un biskocho, ken se lo kome krudo, ken kocho (Moscona)

vida de kelavim (Moscona)



שירה קלאסית ודרמה Poezia klasika i Drama


i no vo a otro konsekrar mi vida. (Gaon, Poezias)

antes se amate la luz de mi vida (Gaon, Poezias)

sea en la vida o pues de la muerte. (Gaon, Poezias)

Yena es de vida la sivdad Livorno (Gaon, Poezias)

Yo vo korrer a salvarlo al presio de mi vida ...! (Papo, Navot)

Si tienes korason, salva mi vida i mi onor! (Papo, Navot)

Mi vida no es mia es suya; mi alma es para el. (Rinio, 1906)

Por el otro lugar el korason me grita: Tu sos mansevo, la vida es la vida, (Rinio, 1906)

La azera mas fuerte i muy mas dechidida, de garrear la gerra i a kedar en vida? ('Ha-Elion: En Kampos, 2000)

Los dias se suksiden, la vida es muy dura, su korason 'sta triste i yeno d'amargura. ('Ha-Elion: En Kampos, 2000)



קופלאס Koplas


Ke al rey tienda el virdugo de reino a akeya tal se le otorgan vidas (Koplas de Purim, 1545)

Di, ermano de pavlo lodo de mi kortijo, ken por el rey bien avlo i su vida kijo (Purim, De-Fes, sig. 18)

Yoro la sinyora de Sara toda akea noche por su regalado: komo sera mi vida de espartirte de mi lado? i les izo la komania kon los ojos chorreando (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

no ay vida tan presiada komo los dias de la prenyada, de los malahim es guadrada ke no kaiga en la tierra (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

vate mi ija mi kerida, para bien sea tu ida, no piedras toda tu vida en vanedades de la tierra (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

a ti son las vidas ke non podesta sovre eyas atemamiento (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876)

tu sos savio i la sensia manadero de vidas ke de ti manan i en tu sensia se aze todo modo de antiguo i la sensia fue de ti kriada (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876)

no me mates en la mitad de la vida fina ke aparejo vianda para el kamino i mi komania para el dia de mi partemsia (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876)

de noche se le izo i la su venida / bendiziendo a el Dio ke le dara muncha vida / kon buena salida a kaza bolta / ala semana se le konta / estas mis rogativas / ke munchos anyos bivas (manus. Teza, 1820)

A' delantre su fonsado apregona kon fuersa / kien kere espesia de vidas i el, patron de fuersa / se alevante en antes ke se atorsen la djente de el fonsado (A' oyi i me estremesi, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)



ספרות תורנית Literatura relijioza


siendo ansi bive kontente toda su vida (Meam Loez Bereshit)

tienes ke deverles toda tu vida (Meam Loez Bereshit)

pasando un poko torno, i vino muy alegre diziendo ke el Sh.-Yit. le enprezento la vida (Meam Loez Bereshit)

Puertas de vidas buenas, puertas de bien, puertas de salvasion, puertas de perdonansa, (Tefilat kol Pe,1891)

Ke mizmo ke se servian de los menesteres del kuerpo por el menester de sus vida, ma todo era sin ningun penserio negro i solo por azer los komandos de Dio. (M''L Kantar de los Kantares,1899)

ermanos, gostash de merkar de mozotros una buena merkansia i barata? i por mi vida ke es kilipur grande! (Tokpo shel Yosef, Yerush. 1887)

fin ke mos izimos bezer de muestra vida lo tomimos i lo echimos al pozo para espantarlo (Tokpo shel Yosef, Yerush. 1887)

esto mamash en la azeite de la vida del ben adam, si kijo bushkar grandeza se va apresurando para eskaparse la azeite suya (manus. Minhat Ani, Yerushalayim 1880)

i en medio al kortijo avia unas (alberkas) djifias de aguas manantes aguas de vidas, i en medio un djuske ke sovre el suven i abashan las aguas kon fortaleza i tornan i kaen en las djifias i se inche (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

vida ke kumplas todas las demandas de muestro korason para bien (Tashlih, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)

Tu sos Dio de muestra salvasion ? i kon muchidumbre de de tus piadades da a mozotros vidas largas, vidas de pas i repozo. vidas de bien ? vidas de folgura de puerpo (Tashlih, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)

i ateman sus vidas i sus anyos en la vanidad i lazran i no alkansan nada (Meshivat Nefesh II, Const. 1754)

i avlan demaziado i depierden sus almas de luz de las vidas (Meshivat Nefesh II, Const. 1754)



שאלות ותשובות Responsa


le vido un siman ... ke tenia en su vida en el pie, ke un dedo tresero de el pie tenia tuerto i lo tenia dito dedo en alto (Shaar Asher v.I, Sal. 1877)

meteremos la vida i diremos ke tiene kidushin (Responsa, Hayim Shabetay, Sal. 1851)



תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash


su parte es en esta vida, i de tu tezoro eskondido inches su vientre; (Biblia, Const. 1873)

Yo lo dare a A' todos los dias de su vida i navaja no suvira sovre su kavesa (Biblia, 1873)

maldicha la tierra por ti, kon lazerio la komerash todos dias de tus vidas (Biblia, Const. 1547)

te rogamos, o Dio, ke no nos deperdamos agora por la vida de este varon, i no pongas sovre nozotros sangre inosente (Biblia, Const. 1873)

I agora ven, te dare agora konsejo, i salva tu vida, i la vida de tu ijo Shelomo. (Biblia, Const. 1873)



רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo


Ma el demando si eya se sintia kapache de trokar su vida (La dam o kamelia)

La vida vieja empeso a kontinuarse komo en los dias pasados (Pavlo i Virdjinia, 1912)

Mi vida, povera ija, fue una vida de avanturas. . . (Rolando i Eleonora, 1953)

El emportante es ke sean orozos fin a la fin, i ke bivan kon pas i amor todo sus vidas. (Shalom, 2007)

Si tala koza vos viene de la mano, esklamo Leonidas yorando, yo sere vuestro esklavo mientres toda mi vida. (Leonidas el nadador, 1911)

Pavlo, Pavlo, te akodras de lo ke te tuve enkomendado? Kualo kedimos de akordo? Menea vere el ojo siedro, menealo; avrelo i serralo si es ke keres otra vez revenir a la vida i ansi entendere ke ya me estas oyendo. (El muerto ke esta bivo, 1912)

Ansi, durante toda mi vida tuvi munchos kontaktos kon muncha djente serioza. (El Princhipiko, 2010)

El Dio avia prosperado sus echos i eyos bivian vidas repozadas (El rey i el shastre, Yerushalayim 1903)

El djudio nunka no esta seguro de su vida i averes a kavza del antisem[iti]zmo armado soto el fanatizmo de las relijiones del kristianizmo (La Amerika 1910)

una flama de vida alumbrava sus ojos aundados komo una flama ke tembla al mas chiko soplo (La sinyatura del kontrato, Yerushalayim 1907)

el Dio avia prosperado sus echos i eyos bivian vidas repozadas (El rey i el shastre, Yerushalayim 1925)

a la vista de la ermoza muchacha el sintio una de akeyas grandes i fuertes emosiones ke se sienten muy raramente en la vida (La Epoka, Sal. 1900)

yo no se lo ke devinieron mis kompanyeros. la mar estava muy tempestuoza i no miri ke salvar mi vida (Guliver, Yerush. 1912)

Natan ganava muy bueno su vida (El Alakran, Tel Aviv 1954)

no dava muncha vida a nuestro dialekto, kondenado a despareser demprano o tadre (La Boz de Turkiye, 1947)

Nantes sintia las palavras sin interromperla ma tornado la kuriozedad, por kerer entender de onde puedia saver eya tantos detalyos por su vida partikular. (Nantes, Tel Aviv 1952)

las dies liras ke tenia guadradas de ekonomia de su vida, me las dio ke te las trayga, tomalas i kaminando i avlando. (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)

Ma el marido se opozava de yevarse kon el la tresera, visto ke era rizin nasida i ke traia muncho entrompeso a la vida ke eyos ivan a giar en Paris. (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)

Ya saven ke en la vida ay siempre altas i bashas (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)

Por la prima vez en mi vida, una ninya me plazio tanto i konbino ke eya sea de otra relijion (La Ermoza Alis, Tel Aviv 1954)



ספרות עממית Literatura popular


Sekretos kero deskuvrir, sekretos de mi vida, (Kalendario de kantigas)

Vos rogo por vuestras vidas a ke me denunsies a mi el sekreto de la koza i la razon ke vozotros non me krees. (Sipure Noraot,1885)

Asi el Dio te de vidas largas sigun la buendad ke estas aziendo kon un ombre viejo. (Sipure Sefarad)

Kuando torno ribi Meir en kaza, salio un bat kol i disho: ribi Meir deve de estar pronto a vidas de 'olam aba. (Kuentos de Yerushalayim, 1923)

Entremientes, el mandradji kanso de la vida komo vali, ke no le dava repozo de pensar dia i noche i dar dolashes por el vilaet, (Sipure Sefarad)

Al otro día se hue onde el, i le demandó kualo aze en la vida. Le disho el karnesero ke el día entero sta vendiendo karne i a la tadre se va a kaza, i kome i se durme. (Kuentos, 1986)

bivía en soledad una vida muy prove, porké éste es el mazal del mintirozo. (Kuentos, 1986)

Le demandó el Rav: Kualo izites en la vida? Izites algún zahú? (Kuentos, 1986)

Le disho Yihya: ''Por tu vida, ke agora no lo vo tokar, porke si lo mato, ken mos va dar estas komidas.'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920)

si tal tomo koza ya kedo aki para la vida entera (El moel eskarso, Manus. Yerushalayim 1920)



סגולות ותרופות עממיות Segulot i Melezinas populares


segula para endjentrar ijos, afilu si es manyera: le dize el santo bindicho el: si afirmates la mitsva de shiluah 'ha-ken por tu vida, yo te vijito kon ijos ke ansi dize el pasuk: shaleah teshalah et 'ha-em ve-et 'ha-banim tikah leha (manus. Papo, Sarajevo 1840)