חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
הצגת הערך |
33210 ערך מספר
entrada numero 33210
|
arel (ebr.) m. [pl.: arelim] |
ערל, גוי, נוכרי |
gentile, non-jewish, foreigner |
קופלאס Koplas
|
Oíd mis ermanos komplas 18, los arelim kresieron komo el finojo; en súpito salieron kon un grande enojo, el Dio los echó komo piedra en pozo . (Kalumnia de sangre, sig 18) |
|
Los arelim yoravan, yamavan al Hristo, el Hristo se les izo de piedra, repuesta no les dio; los djidios yoravan, yamavan al Dio, a tan poko tienpo El mos respondió. (Kalumnia de sangre, sig 18) |
|
Arelim venía ke no avía kuenta por entrar en la sivdat azer una rebuelta, por no desharmos ni menor ni fiesta; el Dio, baruh 'hu, les izo la buelta (Kalumnia de sangre, sig 18) |
ספרות תורנית Literatura relijioza
|
si no uvo metsiut ke lo izieran berit mila i kedo arel, (Meam Loez Bereshit) |
|
topimos el kiep suyo en sima de un chit i apretimos a los arelim diziendo: ke bushko este kiep ayi? (Avodat 'hashem.1893) |
|
i avia de dientro de la nave kuarenta i dos presonas kon la taifa i arelim i turkos i dos djidios (Yede David, 1867) |
|
me disheron los arelim: komo te atrivistes a venir kon este frio (Yede David, 1867) |
שאלות ותשובות Responsa
|
les preguntaron: kuantos arelim matastesh en tiempo de la gerra? i los djidios les paresio ke eramos arnautes, siendo estavamos vestidos komo arnautes (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
respondieron ke tienen matado sesh siete arelim, i al segundo dia los matimos, en prinsipio matimos al otro djidio (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
ayi salio un arel del kazal ke su regla es ke kuando ve lesh djidio lo arrekoje para despues tomar moneda para mostrarlo (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
i disho el arel ke ya save ke sin haber no se kaza la mujer, i keria ir ande la mujer ke le diera peshkesh (Beer 'ha-Mayim, Sal. 1836) |
|
el kaik de Moshe el meanadji se batereo i se aogaron tres djidios i un arel ke estavan de dientro (Bet David, Sal. 1740) |
|
me disho un arel sin demandarle: ke es ke no vas a mirar a tu ijo ke lo mataron en tal lugar i lo vidi kuando lo estavan desnudando (Devar Moshe, Sal. 1748) |
|
siendo la djudia hue onde el aga a demandar el bien del marido ke un arel ya tenia haber onde estava ek bien (Hikre Lev I, Sal. 1853) |
|
vino el |
|
estando enel magazen, suvio el |
|
mozotros viniamos kon un barko kon Hayim el yazidji dela tuzla i mos asegieron los |
|
un arel estava avlando kon otro |
|
le demando ... le 'he- |
|
Sali al bazar, vino un |
|
gam me disho el |
|
en la mandra se topava un |
|
kuando vinieron los gemidjis del sumbukli de Krakas ... i salieron en la eskala de aki en Demieta i se adjuntaron merkaderes turkos i |
|
estando aharvando el un togar a el |
|
en esto vinieron unos trenta |
|
i fui los topi ayi aogados, i eran dos |
|
le demando kien son, disho ke no save, bolto le demando: |
|
les demandi alos |
|
vinieron |
|
los |
|
despues de esto me alevanti yo i fui en una kaza de un |
|
paso un |
ספרות עממית Literatura popular
|
maase akontesio en Roma para dar a saver las maraviyas del Sh.Yit., onde es ke avia una uzansa negra en los yevanim ke ba-avonot kada anyo matavan un djidio el dia de la paskalya de los |