חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto Maale Adumim
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro de la Lengua Djudeoespanyola
אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה – המילון המקיף ההיסטורי מילון המובאות: תנ"ך משנה ומדרש לפי סדר אלפביתי |
Trezoro
de la Lengua Djudeoespanyola (ladino) a traves de las
Epokas - Diksionario amplio istoriko Diksionario
de sitasiones: Biblia, Mishna, Midrash Segun el orden alfabetiko |
מילון המובאות: תנ"ך משנה ומדרש
האות A בלבד
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
330 |
abashar v. |
ירד, פחת; הוריד, הפחית, הנמיך; העמיק (בשאלה/נושא) |
Entonses eya los abasho kon una kuerda por la ventana (Biblia, Const. 1873) |
los ke suvian para dar los kierpiches suvian por la parte de mizrah i kuando los davan abashavan por la parte de maarav (P. R. Eliezer, 1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
360 |
abasho adv. |
מטה, למטה |
Levantate, O H'; akonanta sus fases, echalo abasho, (Biblia, Const. 1873) |
i si kaiya algun kierpich de arriva abasho se asentavan i enpesavan a yorar i dezian: guay de mozotros (P. R. Eliezer, 1876) |
i partio Sefo a la piedra, i vino a la me'ara i vido i ek alimanya grande komien al toro, su meatad i arriva semejansa de ombre, i de meatad para |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
440 |
abastado - El Abastado |
שַׁדַּי, אלהים |
I el Dio Abastado vos de piadades delante del varon (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
490 |
abastar v. |
הספיק |
Ke sus manos le |
Ke sus manos le |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
610 |
abatido adj. |
מדוכא, מדוכדך, מוכה (גם נפשית), נדכא; קודר, עגום, נוגֶה; מיוגע; המום, נדהם |
Evita por verlo kuando por su error fue abatido i umiliado (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
630 |
abatir v. |
דיכא, השפיל העיק על; פגע ב- הלם, היכה, המם; הפיל, הפיל ארצה, מיגר; התיש; פחת |
A' empovrese i enrikese, abate i enaltese, el levanta del polvo al povre I del muladar enaltese al menesterozo (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
750 |
abediguar v. |
תמך, סעד, סייע, חיזק; החיה |
I para abediguarvos por eskapadura grande (Biblia, Const. 1873) |
A' mata i abedigua, el aze desender a la foya i aze suvir (Biblia, 1873) |
i Yeoshua izo paz kon eyos i tajo kon eyos firmamiento para abediguarlos i los mayorales de la kompanya les djuraron (Biblia, Const. 1873) |
porke por solombra la sensia, por solombra la plata, i vantaje del saver ke la sensia abediguara a sus duenyos (Biblia, Viena 1841) |
yo mato, i yo |
Venid pues agora, i nos adjuntemos al real de los Arameos; si nos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
890 |
abismo m. |
תהום |
i a su lugar enbeve, i anda kamino del avismo, i esclarese a la manyana del lugar ke el puzo de ayi de ayer. (Koelet Targum,1744) |
E la palabra salia e fendia los ҫielos e los abismos, e en las quatro partes del mundo los ҫielos se enclinaron, e los montes fuyeron, e las mares se enturbiaron, e los linajes se touieron, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
me rodearon las aguas asta el alma, el abismo me arrodeo, el djunko se apreto a mi kavesa (Biblia, Const. 1873) |
de ayi el pastor, la piedra de Yisrael: del Dio de tu padre, i el te ayudara, i de Todopoderozo, i el te bendizira, kon bendisiones de los sielos de arriva, kon bendisiones del |
I de Yosef disho: bendicha de A' sea su tierra, de la mejoria de los sielos, el rosio, i del |
de ayi el pastor, la piedra de Yisrael: del Dio de tu padre, i el te ayudara, i de Todopoderozo, i el te bendizira, kon bendisiones de los sielos de arriva, kon bendisiones del |
I de Yosef disho: bendicha de A' sea su tierra, de la mejoria de los sielos, el rosio, i del |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1140 |
abogador/abogado m. |
עורך דין, פרקליט, סניגור |
Si sos djuzgador no te meskles por ordenar las kozas komo el abogado (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1210 |
abolar |
עף, טס, ריחף, עופף, ריחף, פרחנמלט במהירות |
ken estos komo la nuve abolaran i komo palombinos a sus finiestras (Biblia, Const. 1743) |
Komo el agila despierta su nido, |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1330 |
aboltar v. |
סובב, הקיף; הפך; חזר, שב, הלך בחזרה; החזיר; הפנה; החליף; השתנה |
I Shimshon se fue, i aferro tressientas rapozas; i tomo tizones, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1340 |
aboltarse v. refl. |
התהפך; הסתובב; חזר מנסיעה; שינה טעמו; המיר דתו |
i enbueltate en polvo de sus pies,i beve en el tienpo de tu sed sus palavras de eyos. (Pirke avot, siglo XV) |
i arrebashava de la ara i alkansava a la skala tres punyos i se aboltava sus fases para la vanda de tsafon ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1390 |
abominasión f. |
תועבה |
Porke es abominasion a los aisianos (Biblia, Const. 1873) |
I de las aves, estas tendresh en abominasion; no sean komidas, abominasion son: el agila, i el osifrago i el esmerejon i el buitre, i el el milano segun su manera. (Biblia, Const. 1873) |
De su karne no komash, i sus kalavrinas tendresh en abominasion. (Biblia, Const. 1873) |
Balanzas de engaño abominación de .A., y peso perfeto su voluntad. (Biblia de Ferrara, 1553) |
I de las aves, estas tendresh en abominasion; no sean komidas, abominasion son: el agila, i el osifrago, i el esmerejon, i el buitre, i el milano segun su manera, (Biblia, Const. 1873) |
I toda otra sierpe de ave ke tiene kuatro pies, abominasion vos sera. (Biblia, Const. 1873) |
Ma todos los ke no tienen alas i eskamas en las mares, i en los arroyos, de toda sierpe de las aguas, i de toda koza biva ke esta en las aguas, abominasion vos seran (Biblia, Const. 1873) |
Lo izieron zelar kon diozes estranyos, kon |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1490 |
abondansa/abondansia f. |
שפע, שפעה, ריבוי |
Yamaran los puevlos al monte; ayi sakrifikaran sakrifisios de djustedad; porke chuparan la |
Yamaran los puevlos al monte; ayi sakrifikaran sakrifisios de djustedad; porke chuparan la |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1550 |
aboniguar v. |
שיפר, השביח; עשה טוב, גמל טוב, היטיב |
alegrate mansevo en tu ninyez i te abonigue tu korason en dias de tu manseves i anda en karrera de tu korason (Biblia, Viena 1841) |
alegrate mansevo en tu ninyez i te abonigue tu korason en dias de tu manseves i anda en karrera de tu korason (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1555 |
aboniguarse v. refl. |
הוטב, השביח, השתפר |
mijor tristeza mas ke rizo, porke kon pezgadumbre de fases se abonigua korason (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1585 |
aborresedor m. |
שונא |
Me eskapo de mi enemigo fuerte, de mi aborresedores, porke eran mas fuertes ke yo (Biblia, Const. 1873) |
I iziste ke mis enemigos me dieran la espalda, mis aborresedores, i los taji (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1590 |
aborreser v. |
שנא, תעב, בחל ב-, מאס |
ama el ofisio, i aborrese ser dotor, i no te fagas konoser al kavdiyo. (Pirke avot, siglo XV) |
Con quebrantamiento sera quebrantado porque fio estraño, y aborrecien tocantes mano, confiado. (Biblia de Ferrara, 1553) |
i aborresieron tierra buena i kovdisiada ke era por la parte de mizrah i se fueron a Bavel ke es Bagdat (P. R. Eliezer, 1876) |
i no lo miraron ni en la kara i aborresieron su palavra komo una piedra ke esta enriva de la tierra ke no es kontada por nada (P. R. Eliezer, 1876) |
Bendize, A', su aver, i envelunta la ovra de sus manos; yaga los lumbos de los ke se levantan kontra el, i de los ke le |
I lo amargaron, i lo asaetearon, i lo |
I disho el padre de eya: dizir yo dishe ke |
I yoro la mujer de Shimshon delante de el, i disho: por sierto me |
Bendize, A', su aver, i envelunta la ovra de sus manos; yaga los lumbos de los ke se levantan kontra el, i de los ke le |
I lo amargaron, i lo asaetearon, i lo |
tornare vengansa a mis angustiadores, i pagare a los ke me |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1610 |
aborresido adj. |
מתועב, שנוא, משוקץ |
aborresida es la serradura ke se afeyaron kon eya los reshaim … grande es la mila ke se tajaron sovre eya treze firmamientos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1630 |
aborresión f. |
שנאה, איבה, טינה, מיאוס |
Kien se abstiene de djuzgar a otros evita aborresion, rovo i djuramiento falso (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1820 |
abrasar v. |
חיבק |
Su izkierda esta debasho de mi kavesa i su derecha me abrasa (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
1920 |
abrevar v. |
השקה; השקה הצאן |
i tambien por |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
2030 |
abrigar v. |
נתן מחסה, הגן |
i este delante del rey, i lo abrige, i yazga en tu seno, i se kayente a mi senyor el rey. (Biblia, Const. 1873) |
I la mosa era muy ermoza, i abrigava al rey, i le servia; ma el rey no la konosio. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
2040 |
abrigarse v. refl. |
תפס מחסה, חסה בצל,התגונן |
tu ke salvas kon tu derecha a los ke se abrigan en ti, (Biblia, Const. 1873) |
El Dio de mi penyasko me abrigare en El, mi fortaleza alta i mi fuida (Biblia, Const. 1873) |
Eskudo es a todos los ke se abrigan en El (Biblia, Const. 1873) |
I dira: onde estan sus diozes, el fuerte en ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
2240 |
abstener/abstenerse v./v. refl. |
נמנע |
Kien se abstiene de djuzgar a otros evita aborresion, rovo i djuramiento falso (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
2295 |
abubiya f. |
דוכיפת |
I el buho, el somorgujo, i el ibis, i el sisne, i el pelikano, i el buitre de karonya, i la siguenya, la garza segun su manera, i la abubiya i el mursielago. (Biblia, Const. 1873) |
i la siguenya, la garza segun su manera, i la abubiya, i el mursiegalo. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
2540 |
achakar v. |
תירץ, חיפש תרוצים |
Para achakarse kontra nozotros i para echarse sovre nozotros (Biblia, Const. 1873) |
ke porfetas de la falsedad eyos me kavzaron por |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
2950 |
adam (ebr.) m. |
אדם, בן אדם; אף אחד |
Enpeso el Sh.yit. para akojer el polvo de adam arishon de las kuatro partes de la tierra (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
3170 |
adelantarse v. refl. |
התקדם; קידם פני הרעה, מנע |
Por lo ke los komandantes |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
3200 |
adelantre adv. |
קדימה, לפנים, הלאה |
asegun ke todas sus palavras son sovre la regla komo eran en el mundo en akonantamiento i en detardamiento, ke no se topa en este livro tardiozas kozas ke eran |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
3365 |
aderesar/aderezar v. |
יישר |
boz apregonan enel dezierto eskombrad karrera de A' aderesad en la yanura kalsada a nuestro Dio (Biblia, Const. 1743) |
ve a echa del Dio, porke ken podra por aderezar a lo ke atorsio (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
3465 |
adevdado adj. |
חייב, מחוייב |
El comienҫo de nuestro dicho, e el declaramiento de nuestra, boca, somos adebdados de alabar e de honrrar al Señor Dios poderoso e glorioso, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
3520 |
adientro prep. |
ב- |
I todo atuendo de barro adientro del kual kayere algo de eyos, todo lo ke uviere en el sera enkonado i lo kevraresh. (Biblia, Const. 1873) |
i tamien fraguaremos una kale grande adientro de eya i mos suviremos a los sielos (P. R. Eliezer, 1876) |
I yamo a los portaleros; i dieron avizo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
3530 |
adientro adv. |
בפנים, בתוך, בקרב; פנימה |
I desenizamiento de ara la de adientro akonantán a adovadura de sinko kandelas (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
I se komia adientro de las kortinas a machos de ke'huna en kualker komida a sua i noche asta medianoche (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4035 |
adjuntadera f. |
מחברת (שמות, פרשת ויקהל) - מקום חיבור של שתי יריעות |
sinkuenta ojales izo en la tela la una i sinkuenta ojales izo en kavo de la tela ke en la adjuntadera (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4040 |
adjuntado adj. |
מחובר, מלוכד, מאוחד, מצורף, מוצמד, נלווה |
tendra dos ombreras adjuntadas a sus kavos (Biblia, Const. 1873) |
I al resto de puevlo ke avia kedado en la sivdad , i a los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4070 |
adjuntar v. |
חיבר, איחה, איחד, צרף, הוסיף, הצמיד, עשה אגודה אחת; כינס, אסף, הפגיש; שידך בין אנשים, הפגיש |
el doladizo lo kuvrio maestro i platero kon el oro lo espande i kadenitas de plata le adjunta el platero (Biblia, Const. 1743) |
i adjunto a sinko las telas una kon otra (Biblia, Const. 1547) |
i izo sinkuenta ganchetes de oro i adjuntó a las telas una kon otra kon dos ganchetes (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4090 |
adjuntarse v. refl. |
הצטרף; התכנס, התקבץ; התחבר, התאחד, התלכד, התאחה, התמזג, התווסף |
apanyadvos, i vos denunsiare lo ke vos akontesera en los dias postreros. |
Tambien ama a los puevlos, todos sus santos estan en tu mano; i eyos |
apanyadvos, i vos denunsiare lo ke vos akontesera en los dias postreros. |
Tambien ama a los puevlos, todos sus santos estan en tu mano; i eyos |
I al resto de puevlo ke avia kedado en la sivdad , i a los adjuntados ke |
Tambien kuando venia algun forastero a sus sivdades i traia su merkaderia ke merkava o keria vender, i |
i era en la ora de sus alegrias, i |
Venid pues agora, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4150 |
adkerir v. |
רכש, השיג |
Kien observa un presepto se adkiere un defendor (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4340 |
adó? interog. |
איפה?, היכן? |
i yamo A' Dio a el omre i disho ado ti? i disho a tu boz oyi en el guerto i temi ke desnudo yo i eskondime (Biblia, Const. 1547) |
i demando a varones de su lugar por dezir: ado la aplazada? (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4370 |
adolensiar v. |
החליא, הכאיב |
ke en mudarse sovre eya el aire i las aguas, |
En la ora la esta, |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4380 |
adolensiarse v. refl. |
חלה, נפל למשכב; התאנח מכאבים |
por un poko ke lo vitesh, vos shasheatesh de verlo [?] i yo ke lo tengo en mi kaza i lo miro kada ora, komo no |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4440 |
adolme m. |
אלימות, חמס |
I Tu me enaltesiste sovre los ke se levantaron kontra mi, del varo de adolme me eskapaste (Biblia, Const. 1873) |
mi salvador de adolme me salvaras (Biblia, Const. 1873) |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4580 |
adorar v. |
אהב אהבה עזה, היה מאוהב ב-, העריץ; עבד, האליל, סגד ל- |
que asi fizo Abrahan que non quiso creer nin omillarse a los ydolos que su padre adoraua. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4650 |
adormeser v. |
הרדים; נמנם |
i se ayego a el el kapitan de la nave i le disho: ke tienes adormesido? levantate, yama a tu Dio! (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4660 |
adormeserse v. refl. |
הקהה; נרדם |
Apañan en verano, hijo entendido, adormeciense en la segada hijo malo. (Biblia de Ferrara, 1553) |
ma Yona avia desendido a los rinkones de la nave i yazio i se adormesio (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4700 |
adornado adj. |
מקושט, מעוטר |
Su interior adornado kon lavores de amor de las ijas de Yerushalayim (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4800 |
adovadura f. |
תיקון (התוצאה) |
I adovadura de dos kandelas akonantán a saumerio (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
la ordenansa grande akonantava a la ordenansa segunda de el saumerio... i desenizamiento de la ara la de adientro akonantava a adovadura de los sinko kandeles o lanpa ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4855 |
adreón adj. |
שרף (נחש שרף) |
de la derecha i de la istierda eran los deziertos ke eran yenos de kulevros |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4860 |
adrer /adrir v. |
שרף, הבעיר, הדליק; בער |
sakadla i sea ardida (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
4940 |
adufle m. |
תוף, מצילתיים |
i sera viguela i alaod adufle i kantavlena i vino de sus beveres (Biblia, Const. 1743) |
i andavan ayi todos los varones [?] eyos i sus mujeres i sus famiyas i sus ijos i se alegravan ayi kon |
tambien el rey i todos sus mayorales salieron kon |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5290 |
afalagarse v. refl. |
התנחם; הגיעו לידי הסכמה |
i tornara vengansa a sus angustiadores, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5570 |
afearse v. refl. |
התכער; האשים את עצמו |
aborresida es la serradura ke se afeyaron kon eya los reshaim … grande es la mila ke se tajaron sovre eya treze firmamientos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5620 |
afedeser v. |
הסריח, הצחין |
moshkas en su muerte azen afedeser azen manar azeite de konfisionador (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5660 |
afeitarse v. refl. |
התאפר, התפרכס, הצטבע |
i tiro panyo de su bivdez de sovre eya i kuvriose kon el velo i afeitose i asentose en Petah Enayim (Biblia, Const. 1547) |
i se puso sovre la kavesa piedras presiozas enkastonadas kon oro, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5670 |
afeite m. |
קישוט, עיטור; איפור |
Ke metia afeite de oro sovre vuestros vestidos (Biblia, Const. 1873) |
i se puso sovre la kavesa piedras presiozas enkastonadas kon oro, i se afeito su kara i su kuerpo kon modos de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5830 |
afermoziguado adj. |
מיופה, מקושט |
Se afermoziguaron tus keshadas kon las djoyas, tu serviz kon las shartas (Biblia, Const. 1873) |
Se alevanto enpies Adam arishon i era su forma muy aformuziguada en asemejansa de su kriador (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5840 |
afermoziguar v. |
ייפה, קישט, שיפר |
Yerva shavonal porke eya vinia? Para aformoziguar kon eya a la unya por ke fuera fuerte. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5880 |
aferrar v. |
תפס, אחז, החזיק; תפס (שכלית), הבין; הגיע |
Aferradnos las rapozas, las rapozas pekenyas ke danyan kas vinyas (Biblia, Const. 1873) |
I Shimshon se fue, i |
I suvieron a eya los prinsipes de los Pelishteos, i le disheron: sombaylo, i mira en ke esta su fuersa grande, i komo lo podremos venser, para ke lo atemos para |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
5970 |
afiansar v. |
בטח ב-; הבטיח; ערב ל-, נתן אשראי |
Yo lo afiansare, de mi mano lo bushkaras (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
6330 |
afirmar v. |
אישר, אימת, קיים, חיזק, חתם, נתן תוקף; טען/הצהיר בתוקף |
I las tornava a el majadero en la tadre de dia de antes de kipur para afirmar mitsvat minudo de lo minudo (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
e en esa ora dixo Dios a los fijos de Ysrael: dame fiadores de afirmar la ley; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7160 |
afriir v. |
גמל, מנע, שלל, קיפח; עינה, רדף; העני (הפך לעני) |
I eya lo izo durmir sovre sus rodiyas, i yamo a un varon, i lo izo rapar las siete vedijas de su kavesa; i empeso a |
I Delila disho a Shimshon: te rogo ke me digas en ke esta tu fuersa grande, i kon ke podras ser atado para |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7450 |
afuera adv. |
בחוץ; חו"ל; בהשאלה: בבית הקברות |
Afueras de tres kozas ke son asurim de komerse ke son la sangre i el sevo i el gid anashe (P. R. Eliezer,1876) |
Kien es Dio afuera de A' i kien es penya afuera de nuestro Dio? (Biblia, Const. 1873) |
Que tus hermanos estan en la gloria del Señor, e tu estaras de fuera; no quieras escuchar aquel malo, nin te partas de tus hermanos. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i travolo por su panyo por dezir: yaze konmigo, i desho su panyo en su mano i 'huyo i salio afuera (Biblia, Const. 1547) |
empero la karne del toro i su kuero i su fienda kemaras en fuego afuera del real (Biblia, Const. 1873) |
los unos se ian de la kamara la de afuera por la vanda de mizrah i los otros por la vanda de maarav ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I metio la meza en la tienda del plazo, al lado del tavernakulo al norte, afuera del velo. ( Biblia, Const. 1873) |
Por |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7655 |
agata f. |
שבו (מאבני החושן) |
i el terser orden una ligura, una agata i un ametisto, i el kuarto orden un krisolito, i un oniks i un jaspe (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7740 |
ágila f. |
נשר, עיט |
I de las aves, estas tendresh en abominasion; no sean komidas, abominasion son: el agila, i el osifrago i el esmerejon i el buitre, i el el milano segun su manera. (Biblia, Const. 1873) |
Mas lejeros ke agilas, mas fuertes ke leones (Biblia, Const. 1873) |
Yeuda ijo de Tema dizien: see fuerte komo el tigro i lejero komo la agila i korredor komo el siervo i barragan komo el leon por azer veluntad de tu padre en los sielos (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
mas lejeros ke agilas, mas fuertes ke leones. (Biblia, Const. 1873) |
I de las aves, estas tendresh en abominasion; no sean komidas, abominasion son: el agila, i el osifrago, i el esmerejon, i el buitre, i el milano segun su manera, (Biblia, Const. 1873) |
Komo el |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7855 |
agora (gr.) f. |
כיכר השוק (בפוליס היוונית); שוק לממכר מצרכי מזון וכו' |
kantare agora ami kerido kantar de mi kerido por su vinya (Biblia, Const. 1743) |
I disho Delila a Shimshon: ek, tu te burlaste de mi. i me avlaste mentiras; |
Mirad |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7860 |
agora adv. |
עכשיו, כעת, עתה |
Porke de la muchidumbre de mi kesha i de mi ansia avli asta agora. (Biblia, 1873) |
En nuestros pasos agora nos rodean, (Biblia, Const. 1873) |
Si no nos uvieramos detadrado, sierto agora uvieramos ya tornado dos vezes (Biblia, Const. 1873) |
Por mis ermanos i mis kompanyeros avlare agora paz por ti (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
e agora, pues vino a nuestras manos; asi commno fizo, mandat que le fagan, quémenlo segund el quemo a nuestros dioses. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
I agora ven, te dare agora konsejo, i salva tu vida, i la vida de tu ijo Shelomo. (Biblia, Const. 1873) |
enfechiza |
I el rey se levanto de noche, i disho a sus siervos: yo vos dire |
Venid pues |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
7990 |
agozar (1) v. |
טילטל; נדנד, עירסל |
Kuando |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
8040 |
agradavle adj. |
נעים; אדיב, נעים הליכות |
Sean agradavles delante de ti los dichos de mi boka, i el pensamiento de mi korason, (Biblia, Const. 1873) |
I de Asher disho: bendicho de ijos sea Asher; sea |
Yissahar azno guesudo yazien entre los korales. I vido ke el deskanso era bueno, i ke la tierra era |
I de Asher disho: bendicho de ijos sea Asher; sea |
Yissahar azno guesudo yazien entre los korales. I vido ke el deskanso era bueno, i ke la tierra era |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
8060 |
agradeser v. |
הודה |
e rresҫibieron e dixeron: faremos e rresҫibiremos, e gradesҫeremos e conpliremos. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
8580 |
agro adj. |
חמוץ; כינוי לאדם מחוספס, רגזן, מחמיץ פנים, ממורמר |
Kien aprende de los chikos es komo si komiera uvas agras i biviera vino del lagar (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
8710 |
agua f. |
מים |
Todos los arroyos i manaderos de aguas andantes i korrientes a aguas de Okeanos ke arrodea a el mundo (Koelet Targum,1744) |
Porke oimos komo H' izo sekar las aguas del mar ruvio (Biblia, Const. 1873) |
Esto komeresh de todo lo ke ay en las aguas: todos los ke tienen alas i eskamas en las aguas en las mares, i en los arroyos, akeyos komeresh. (Biblia, Const. 1873) |
Enbio de lo alto i me tomo, me sontrusho de las muchas aguas (Biblia, Const. 1873) |
i el korason del puevlo se diritio i se izo komo agua (Biblia, Const. 1873) |
sean kortadores de lenya i sakadores de agua para toda la kompanya (Biblia, Const. 1873) |
porke ya se esta mirando ke la fuersa de el Dio no es mas ke en las aguas (P. R. Eliezer, 1876) |
I pozo el agua-manil entre la tienda del plazo i el ara, i metio en el agua para lavar. ( Biblia, Const. 1873) |
Esto komeresh de todo lo ke ay en las aguas; todos los ke tienen alas i eskamas en las aguas, en las mares, i en los arroyos, akeyos komeresh. (Biblia, Const. 1873) |
I de Levi disho: tus tumim i tus urim sean a tu varon santo, al kual prevaste en Masa, kon el kual barajaste a las |
presurozo komo las |
I partio el Dio una foya ke avia en Lehi, i salieron de eya |
I de Levi disho: tus tumim i tus urim sean a tu varon santo, al kual prevaste en Masa, kon el kual barajaste a las |
presurozo komo las |
El demando |
Vinieron reyes i pelearon, entonses pelearon los reyes de Kenaan en Taanah a las |
i eran a eyos en sus tierras una montanya ancha muncho komo andadura de dia i medio i en eya fuentes de agua i sembrados muchos sovre las |
disheron malos i la mleska ke entre eyos: a |
kantar tresero disheron ijos de Israel en tiempo ke fue dado a eyos pozo de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
9070 |
aguamantil/aguamanil m. |
כד, כיור |
i el kovertero ke estara sovre eya i todos los atuendos de la tienda i la meza i sus atuendos i la almenara .. i el aguamanil i su asiento (Biblia, Const. 1873) |
I pozo el agua-manil entre la tienda del plazo i el ara, i metio en el agua para lavar. ( Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
9180 |
agudo adj. |
חד, מחודד, מושחז, מלוטש; שנון, חריף, חד שכל; חד (צליל, כאב), צורם |
i avia un ombre malo i tortavenyo, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
9680 |
aharvar (ebr.) v. |
היכה, הלקה, חבט, עינה; צלצל, דפק |
i oyo Potifar las palavras de su mujer i enkomendo ke lo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
10130 |
Aífto m. |
מצרים |
I aresh saver a mi padre todo mi onra en Ayifto (Biblia, Const. 1873) |
Porke yo soy H', ke vos ago suvir de la tierra de Ayifto para ser vuestro Dio: seresh, pues, santos, porke yo soy santo. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
10240 |
aírar (1) v. |
הכעיס, הרגיז, עורר כעס |
I la tierra se konmovio i temblo, los simientos de los sielos se estremesieron, se konmovieron porke A' se airo (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
10260 |
aírarse v. refl. |
התרגז, התכעס, זעם |
Los ijos de mi madre se airaron kontra mi (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
10270 |
aire m. |
רוח, אוויר, הבל, דברים בטלים; מנגינה, נעימה, לחן; מראה, דמיון |
ke en mudarse sovre eya el |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
10580 |
aisiano m. |
מצרי |
Porke los aisianos no podian komer pan kon los ebreos (Biblia, Const. 1873) |
Porke es abominasion a los aisianos (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
10940 |
akaeser v. |
קרה, התרחש, ארע |
Acaesҫio que un moҫo entro en la mar en una nao con mucha gente, e ouieron muy grant tormenta; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11130 |
akarrear v. |
משך, סחב, סחף, גרר; הוביל, הסיע, העביר, הביא, סיפק; גרם, הוליד, יצר, חולל |
todo akel ke amuchigua favlar kon la mujer, akarrea danyo a si mismo, (Pirke avot, siglo XV) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11220 |
akavar v. |
סיים, כילה, גמר; חפר; הרעיב |
I fue ke komo akavaron de komer la severa ke trusheron de Ayifto. (Biblia, Const. 1873) |
Ek, mientras ke tu estas avlando ayi kon el rey, yo entrare detras de ti, i akavare tus palavras. (Biblia, Const. 1873) |
I fue, ke komo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11270 |
akavidado adj. |
זהיר, מתון |
Tambien tu siervo es akavidado por eyos, (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11330 |
akavidozo adj. |
זהיר |
Porke non eyas akavidozas en el apartamiento, i en la hala i en ensendimiento de la kandela (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11480 |
akel pron. dem. |
ההוא |
solamente en akel dia rodearon la sivdad siete vezes (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11530 |
akerensiar v. |
חיבב; התאהב |
i era avlan kon nos pases kon pases komo varon ke beza a su kompanyero de muchidumbre de kerensia ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11590 |
akeya /akeyas pron. dem. |
ההיא/ההן |
los israelitas prearon para si las kuatropeas i el espojo de akeya sivdad (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11840 |
akodrarse v. refl. |
נזכר, העלה בזכרונו |
Nos akordaremos de tus kerensias mas ke de vino (Biblia, Const. 1873) |
I Elkana konosio a su mujer i A' se akodro de eya. (Biblia, 1873) |
kuando mi alma se desmayava en mi' me akodri de A', i mi orasion entro a ti, a tu templo santo (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11870 |
akojer v. |
אסף, ליקט, קיבץ, אגר |
Enpeso el Sh.yit. para akojer el polvo de adam arishon de las kuatro partes de la tierra (P. R. Eliezer,1876) |
I fue, ke en el dia sesheno akojieron dos tantos de pan, dos omeres para kada uno; (Biblia, Const. 1873) |
I lo akojean kada manyana, kada uno segun su komer; i kuando el sol eskayentava, se deritia. (Biblia, Const. 1873) |
I los ijos de Yisrael izieron ansi, i akojieron, unos mas, i otros menos. I lo mezuraron kon el omer, i no sovrava al ke akojio mucho, ni faltava al ke akojio poko; kada uno segun su komer akojieron. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
11875 |
akojerse v. refl. |
נאסף, התקבץ |
Empero fuente i pozo onde se akojen aguas sera limpio; ma lo ke tokare en su kalavrina sera enkonado. (Biblia, Const. 1873) |
i kuando la vestia Nimrod dita vestimienta se akojian kuantas beemot i hayot i venian i se enkorvavan delantre de Nimrod ke se les entendia (P. R. Eliezer, 1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12130 |
akompanyar v. |
ליווה; הגיע לאותה רמה, השתווה בהישג |
I se ensendio su fulor, i suvio a la kaza de su padre. I la mujer de Shimshon fue dada a su kompanyero, ke lo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12260 |
akonantado adj. |
בעל הקדימות |
asegun ke todas sus palavras son sovre la regla komo eran en el mundo en akonantamiento i en detardamiento, ke no se topa en este livro tardiozas kozas ke eran adelante; o |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12265 |
akonantamiento cf. akonanto |
בעל הקדימות |
asegun ke todas sus palavras son sovre la regla komo eran en el mundo en |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12270 |
akonantar v. |
הקדים, היה בעל הקדימות, היתה לו זכות בכורה; ידו היתה על העליונה |
Levantate, O H'; akonanta sus fases, echalo abasho, (Biblia, Const. 1873) |
Me akonantaron en el dia de mi desgrasia, ma A' fue mi asofrensia (Biblia, Const. 1873) |
Me akonantaron enkampamientos de muerte (Biblia, Const. 1873) |
I adovadura de dos kandelas akonantán a saumerio (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
I el saumerio akonantán a los miembros (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
non verna a la sivdad la esta i non arrondjara ayi saeta i non la akonantara eskudo i non vertera sovre eya trabuko (Biblia, Const. 1743) |
i las tortas akonantan a las templasiones i las templasiones akonantan a los enyadidos i los enyadidos akonantan a las tasas ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12420 |
akonteser v. |
קרה, התרחש |
Si tomaresh tambien a este de delante de mi i le akontesiere algun dezastre (Biblia, Const. 1873) |
I le kontaron todas las kozas ke les avia akontesido (Biblia, Const. 1873) |
i la suerte kayo sovre Yona i le disheron: kontanos agora por kavza de kien nos akontesio este mal (Biblia, Const. 1873) |
venid i echemos suertes para ke sepamos por kavza de kien nos akontesio este mal (Biblia, Const. 1873) |
I akontesio despues de la muerte de Shaul, kuando David torno de erir a los Amalekitas, ke David estuvo en Tsiklag dos dias. (Biblia, Const. 1873) |
I akontesio ke a la tarde suvieron kodornizes, i kuvrieron el real (Biblia, Const. 1873) |
apanyadvos, i vos denunsiare lo ke vos |
I |
I despues de esto |
apanyadvos, i vos denunsiare lo ke vos |
I |
I |
I ansi le |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12540 |
akordar v. |
העניק, נתן, חלק ; כיוונן |
Si te aprofondes en eya te akorda grande rekompensa (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12550 |
akordarse v. refl. |
הסכימו זה עם זה |
|
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12620 |
akornear v. |
נגח בקרניו |
Su ermozura es komo la de su buey primodjenito, i kuernos de unikornio son sus kuernos; kon eyos |
Su ermozura es komo la de su buey primodjenito, i kuernos de unikornio son sus kuernos; kon eyos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12695 |
akosear v. |
בעט |
i sangre de uvas beviste, vino puro. i engordose Yeshurun, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
12720 |
akostar v. |
התקרב, ניגש אל; הגיע אל המזח; היטה |
akosta tu oreja a mi, oye mi dicho. (Biblia, Const. 1873) |
I akosto los sielos i desendio, i tinievlas debasho de sus pies (Biblia, Const. 1873) |
i vidola Yeuda i kontola por eskarada ke kuvrio sus fases i akosto a eya a la karrera (Biblia, Const. 1547) |
i todo dayan ke toma shohad i akosta a el din non se muere de la vejes asta ke sus ojos se siegan ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
Yissahar azno guesudo yazien entre los korales. I vido ke el deskanso era bueno, i ke la tierra era agradavle; i |
Yissahar azno guesudo yazien entre los korales. I vido ke el deskanso era bueno, i ke la tierra era agradavle; i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
13080 |
aksión f. |
פעולה, עשיה; מניה |
Komo una mala aksion trae otra konsigo (Tefilat Imanuel, 1924) |
La penitensia i las buenas aksiones son un (eskudo) mamparo kontra la dezgrasia (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
13630 |
akurtado adj. |
מקוצר |
Temor de .A. añadira dias, y años de malos seran acortados. (Biblia de Ferrara, 1553) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
13700 |
akuzador m. |
תובע, קטיגור |
Kien komite un pekado gana un akuzador (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
13780 |
ala f. |
כנף; סנפיר |
en la solombra de tus alas eskondeme. (Biblia, Const. 1873) |
Esto komeresh de todo lo ke ay en las aguas: todos los ke tienen alas i eskamas en las aguas en las mares, i en los arroyos, akeyos komeresh. (Biblia, Const. 1873) |
Ma todos los ke no tienen alas i eskamas en las mares i en los arroyos, de toda sierpe de las aguas i de toda koza biva ke esta en las aguas, abominasion vos seran. (Biblia, Const. 1873) |
I kavayo sovre keruv i bolo i se aparesio sovre las alas del viento (Biblia, Const. 1873) |
Esto komeresh de todo lo ke ay en las aguas; todos los ke tienen alas i eskamas en las aguas, en las mares, i en los arroyos, akeyos komeresh. (Biblia, Const. 1873) |
Ma todos los ke no tienen alas i eskamas en las mares, i en los arroyos, de toda sierpe de las aguas, i de toda koza biva ke esta en las aguas, abominasion vos seran (Biblia, Const. 1873) |
Espande sus |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
13960 |
alahá (ebr.) f. |
היכל, ארון קודש; הלכה |
Ke el meresedor de el mundo el vinien ke ansi dize el pasuk: andamientos de mundo a el; non meldes andamientos, salvo alahot (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Meldador de kaza de Eliyau dizien: todo el ke melda alahot en kada dia enfeuziado a el (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14090 |
alambre m. |
חוט ברזל; נחושת |
solamente la plata i el oro i los atuendos de alambre i de fierro metieron en la kaza de A'. (Biblia, Const. 1873) |
i lo inchi de espirito del Dio en saviduria i en entendimiento i en sensia i en toda ovra para enventar enventos para ovrar en oro i en plata i en alambre (Biblia, Const. 1873) |
I de Asher disho: bendicho de ijos sea Asher; sea agradavle a sus ermanos, i banye en azeite su pie. Fierro i |
I de Asher disho: bendicho de ijos sea Asher; sea agradavle a sus ermanos, i banye en azeite su pie. Fierro i |
I las oyas, i las paletas, i las despaviladeras, i los kucharones, i todos los atuendos de |
I los pilares de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14095 |
alamema f. |
צניפה - מצנפת נשית |
los espejos i las savanas i las alamemas i los mantos (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14160 |
alaod m. |
עוּד, לאוטה (כלי נגינה) |
i sera viguela i alaod adufle i kantavlena i vino de sus beveres (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14230 |
alargar v. |
האריך; השהה, משך את הזמן |
Si has veshalom no alarges tu fulor kon el mijor es pertenesiente a el ke no venga a el olam (P. R. Eliezer,1876) |
meldamos kualmente demandaron los talmidim a ribi Nehunia ijo de Akana: kon loke alargastes dias? le disho a eyos: en mis dias non me onri kon dezonra de mis konpanyeros ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
a lo todo vide en dias de mi nada, ay djusto deperdido kon su djustedad, i ay malo alargan en su malisia (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14250 |
alargarse v. refl. |
האריך בדיבור; הרחיב עסקיו; נח, התרווח |
alegrate mansevo en tu ninyez i te abonigue tu korason en dias de tu manseves i anda en karrera de tu korason (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14330 |
alarze m. |
ארז; נחושת, פליז |
las vigas de nuestras kazas son de alarzes, nuestros techos de pinos. (Biblia, Const. 1873) |
Kon ke ensenderan i kon ke non ensenderan? Non ensenderan non kon lana de alarze, non kon lino krudo, non kon sezes de seda. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14400 |
alavado adj. |
מהולל; מפורסם |
Yamare a A', el kual es alavado, i sere salvo de mis enemigos (Biblia, Const. 1873) |
e el primero es él, e el postrimero él es, ante de toda cosa él es, bendito e alabado el su nonbre, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14420 |
alavansa f. |
שבח, הלל, תשבחות |
ma yo kon boz de alavansa sakrifikare a ti, pagare lo ke prometi |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14440 |
alavar v. |
שיבח, הילל, פאר |
Alevantaronse sus ijos i bien la aventuraron su marido i alavola (Tefilat kol Pe, 1891) |
Dad a eya de frutos de sus manos i alavarlaan en los konsejos sus echas (Tefilat kol Pe, 1891) |
e alabaron los fonsados delos ҫielos e de la tierra, e los rreyes del mundo les tomo grant tenblor e espanto; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i fue tomada onra de kaza de muestras vidas, lugar ke te alavaron en el muestros padres ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
|
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14470 |
alavasión f. |
שבח, תשבחות, הלל, תהילה |
kantares i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
14870 |
alborotar/alborotear v. |
הקים מהומה, הרעיש, השתולל; יצא משגרה; הרס, השחית |
I enbio saetas i los esparzio, relampago i los alboroto (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15040 |
alda f. |
צד, שולים, כנף בגד |
i sovre sus aldas aras granadas de kardeno i purpura i karmezi sovre sus aldas al deredor i kampanías de oro entre eyas al deredor (Biblia, Const. 1873) |
i fue kuando fuyo kon torva, i se le rompio la |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15050 |
aldea f. |
כפר |
Los eskapados del ruido de los saetadores onde sakan agua, ayi kontaran las djustedades de A', las djustedades de su senyorio [ |
Los senyorantes [ |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15070 |
alderedor prep. |
סביב, מסביב |
i sovre sus aldas aras granadas de kardeno i purpura i karmezi sovre sus aldad al deredor i kampanias de oro entre eyas al deredor (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15290 |
alechar v. |
היניק; ינק |
I alecho a su ijo asta ke lo desteto, i despues ke lo uvo destetado lo izo suvir konsigo. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15440 |
alegrar v. |
שימח |
Los mandamientos de H' son derechas, ke alegran el korason; (Biblia, Const. 1873) |
Hijo sabio haze alegrar padre, e hijo loco ansia de su madre. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Nos gozaremos i nos alegraremos en ti (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15450 |
alegrarse v. refl. |
שמח, עָלַז |
Se alegra komo barragan para korrer el kamino. (Biblia, Const. 1873) |
No te alegres kuando kaye tu enemigo ni te gozes kuando se tropiesa (Tefilat Imanuel, 1924) |
Se yama riko kien se alegra i kontenta kon su parte (Tefilat Imanuel, 1924) |
No sea ke se alegren las ijas de los pelishteos (Biblia, Const. 1873) |
alegravos kon Yerushalayim i agozavos kon eya todos sus amantes agozadvos kon eya gozo todos los alimunyantes por eya (Biblia, Const. 1743) |
no sea ke se alegren las ijas de los Pelishtios, no se ke se agozen las ijas de los serrados. (Biblia, Const. 1873) |
I de Zevulun disho: |
I de Zevulun disho: |
i andavan ayi todos los varones [?] eyos i sus mujeres i sus famiyas i sus ijos i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15480 |
alegría f. |
שמחה, גיל, חדווה, עליזות,ששון, צהלה |
Azme oir gozo i alegria, (Biblia, Const. 1873) |
En el dia de la alegria de su korason (Biblia, Const. 1873) |
E se marauillaron los que estauan en las fuesas, e folgo el mundo de plazer e de alegria, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
korason de savios en kaza de limunio, i korason de lokos en kaza de alegria (Biblia, Viena 1841) |
i era en la ora de sus |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15810 |
alesharse v. refl. |
התרחק, נסוג, שמר מרחק מ- |
aleshate de mal vezino, i no te akonpanyes kon el malo, (Pirke avot, siglo XV) |
i membraremos a eyas i amaremos a su Elaut, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
15920 |
alevantar v |
הרים, הקים, העלה, זקף, הגביה, הניף; קומם, המריד; שיקם; העתיק; אסר |
Ke no despertesh ni agash levantar a mi amada asta ke envelunte (Biblia, Const. 1873) |
I en sus dias de estos reyes alevantara el Dio de los sielos un reino ke nunka se danyara (P. R. Eliezer,1876) |
I los atemi i los yagi i no se levantaron i kayeron debasho de mis pies (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
16030 |
alevantarse v. refl. |
קם, התרומם; קם ממיטתו; מרד, התמרד; הפסיק; (על השמש/היום:) זרח; סמר; יצא לדרך |
de los ke se levantan kontra eyos. (Biblia, Const. 1873) |
Levantate persige detras de los varones! (Biblia, Const. 1873) |
Enbia al muchacho konmigo i nos levantaremos i iremos (Biblia, Const. 1873) |
Levantate kompanyera mia, ermoza mia, i vente. (Biblia, Const. 1873) |
Me levantare agora i rodeare por la sivdad (Biblia, Const. 1873) |
Alevantaronse sus ijos i bien la aventuraron su marido i alavola (Tefilat kol Pe, 1891) |
I Tu me enaltesiste sovre los ke se levantaron kontra mi, del varo de adolme me eskapaste (Biblia, Const. 1873) |
Sometiste debasho de mi los ke se levantaron kontra mi (Biblia, Const. 1873) |
e en esa ora se leuanto un estrella e trago quatro estrellas; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i se ayego a el el kapitan de la nave i le disho: ke tienes adormesido? levantate, yama a tu Dio! (Biblia, Const. 1873) |
i Yona se levanto para fuir a Tarshish de delantre de A' i desendio a Yafo (Biblia, Const. 1873) |
levantate, vate a Ninve, la sivdad grande i apregona kontra eya (Biblia, Const. 1873) |
i la aselada se levanto presto de su lugar i korrieron luego ke el estendio su mano i vinieron a la sivdad i la prendieron (Biblia, Const. 1873) |
Los senyorantes [aldeas] en Yisrael se vedaron, se vedaron, asta ke yo Devora me |
|
|
i |
I el rey |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
16470 |
alguaya f. |
אנחה |
Lo ayo en tierra de dezierto, i en lugar desolado de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
16490 |
alguayar v. |
זעק, נאנח, התאנח |
La madre de Sisera katava por la ventana, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
16520 |
alguenga f. |
לשון (בפה) |
venid i rebolveremos a sus alguengas (P. R. Eliezer, 1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
16640 |
alguno pron. |
מישהו |
I kuando en la karne de alguno, en su kuero, uviere sarna, i se sanare ( Biblia, Const. 1873) |
I akontesio, ke en el dia seteno salieron algunos del puevlo para akojer, i no toparon. (Biblia, Const. 1873) |
I akontesio despues de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
16840 |
alhenya f. |
חינה, כופר (צבע אדום) |
Razimo de hena es mi kerido para mi en las vinyas de En Gedi (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17130 |
alimanya f. |
חיית בר, חיית טרף |
i partio Sefo a la piedra, i vino a la me'ara i vido i ek |
i se alevanto Sefo sovre la |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17260 |
alimpiar v. |
ניקה, טיהר, מרק; ''גילח'' ממישהו את כל רכושו |
de los pekados enkuviertos alimpiame. (Biblia, Const. 1873) |
Lavame bien de mi delito, i de mi pekado alimpiame. (Biblia, Const. 1873) |
Alimpiame kon oregano, i sere limpio; (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17300 |
alimunyar v. |
גרם צער גדול; גרם אבל (בהודעה על מות מישהו) |
alegravos kon Yerushalayim i agozavos kon eya todos sus amantes agozadvos kon eya gozo todos los alimunyantes por eya (Biblia, Const. 1743) |
i rompio Yaakov sus panyos i puso sako en sus lomos i alimunyose sovre su ijo dias muchos (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17310 |
alimunyarse v. refl. |
אבֵל, התאבל |
i atristarsean i alimunyarsean sus puertas i sera limpia ala tierra se asentara (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17690 |
alivianar v. |
הקל, נקט בגישה דתית מקלה |
i echaron los atuendos ke avia en la nave a la mar para alivianarla de eyos (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17760 |
aljaguán m. |
ארגמן, שני |
Tapetes izo para eya lino i aljaguan su vistido (Tefilat kol Pe, 1891) |
diez telas lino torsido i kardeno i aljaguán i tinto vermejo keruvim ovra de maestro izo a eyos (Biblia, Const. 1547) |
i toda mujer savia de korason kon sus manos ilavan i trusheron ilado a el kardeno i a el aljaguán a el tinto vermejo i al lino (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17900 |
alkansar v. |
השיג, הגיע ל-; הספיק; הצליח |
No sea ke vea el mal ke alkansara a mi padre (Biblia, Const. 1873) |
i arrebashava de la ara i alkansava a la skala tres punyos i se aboltava sus fases para la vanda de tsafon ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
luego se ia por el kalejon ke era kon sus kandeles, alunbrado de una vanda i de otra, asta ke alkansava a la kaza de la tevila ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
i ek, las kuatriguas i los kavayeros lo alkansaron. (Biblia, Const. 1873) |
Las savias de sus senyoras le respondian, i aun eya se respondia a si mizma: no |
I el fonsado de los Kaldeos persigieron detras del rey, i lo |
I disheron el uno al otro: no izimos bien; oy es dia de buenas nuevas, i nozotros kayamos; si esperaremos asta la luz de la manyana, nos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
17940 |
alkatrán m. |
זפת |
Kon azeite de peshkados, kon azeite de merendjena, kon alkatran i kon petrolio. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Non ensenderan kon alkatran por onra de shabat. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18040 |
alkilar v. |
השכיר; שכר |
i disheron el uno al otro: ek, el rey de Yisrael a |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18045 |
alkilarse v. refl. |
השכיר עצמו, נשכר |
Los artos se alkilaron por pan i los ambrientos se vedaron. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18320 |
alma f. |
נשמה, נפש |
Oye O H' la djustedad, (Biblia, Const. 1873) |
eskapa mi alma del malo kon tu espada; (Biblia, Const. 1873) |
I ke eskaparesh nuestras almas de la muerte (Biblia, Const. 1873) |
Denunsiame, tu a kiem ama mi alma onde apasentas (Biblia, Const. 1873) |
Komo poko pasi de eyos asta ke ayi al ke ama mi alma (Biblia, Const. 1873) |
me rodearon las aguas asta el alma, el abismo me arrodeo, el djunko se apreto a mi kavesa (Biblia, Const. 1873) |
i si algun ombre le dezeava el alma a merkar alguna koza de vedrura mandava al moso (P. R. Eliezer, 1876) |
i el Santo Bindicho El le da esprito i alma i forma de fases i vista del ojo i oida de la oreja i avla i andadura de los pies i saver i entendensia ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
ke todo el ke depierde alma una de Israel konta sovre el el pasuk komo se sosteniera un mundo yeno ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
ke aun bushka mi alma i non ayi; ombre uno de mil ayi, i mujer en todos estos no ayi (Biblia, Viena 1841) |
I el rey djuro, i disho: bivo A' ke regmio mi alma de toda angustia, (Biblia, Const. 1873) |
akojed de el kada uno segun su komer, un omer por kavesa segun el numero de vuestras almas; tomaresh kada uno para los ke estan en su tienda. (Biblia, Const. 1873) |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus armas. en su sekreto no entre mi |
I akontesio, ke komo lo apreto kada dia kon sus palavras, i lo kanso, de modo ke su |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus armas. en su sekreto no entre mi |
Pizaste, |
i dishe: kisa sera mi |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18480 |
almagra/almagre f. |
טיח אדום |
maestro de maderos tendio linia asenyalalo kon la almagra azelo kon las aplanaderas i kon el kompas lo asenyala i azelo komo asemejansa de varon (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18630 |
almástiga f. |
מסטיק, שרף |
eskucha mi orasion ke ago sin lavios de enganyo. (Biblia, Const. 1873) |
ek karavana de moros vinien de Gil'ad i sus gameyos kargados de seda i triaka i almastiga andantes por desender a Mitsrayim (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18670 |
almena f. |
שֵׁן חוֹמָה |
Sea paz en tu barbakana paz en tus almenas (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18680 |
almenara/almenará f. |
נברשת, מנורה; נר נשמה |
i el kovertero ke estara sovre eya i todos los atuendos de la tienda i la meza i sus atuendos i la almenara .. i el aguamanil i su asiento (Biblia, Const. 1873) |
non ara i non almenara; non mienbros i non tenplasiones; non asofrimiento i non rezinas ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I pozo la almenara en la tienda del plazo, enfrente de la meza, al lado del tavernakulo al sud. ( Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18790 |
almirez m. |
מכתש קטן, מדוכה; בסיס, אדן |
i kuarenta armirezes de plata izo debasho de vente las tavlas (Biblia, Const. 1547) |
I Moshe levanto el tavernakulo, i asento sus almirezes, i pozo sus tavlas, i metio sus serraderos, i levanto sus pilares. ( Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18890 |
almiskle m. |
ניחוח, בושם; מוּשְּׁק (סוג של בושם); מור |
Sakito de almiskle es mi kerido para mi, entre mis pechos repozara (Biblia, Const. 1873) |
Saumada de almiskle i de ensensio de todo polvo de merkader (Biblia, Const. 1873) |
Almiskle i anbar, espikonardo i zafran pezo a 16, 17 livras (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
i tu tomate espesias prinsipales de almiskle fino kinientos siklos i de sinamon golorozo la mitad de esto .. i de kanela goloroza .. i de kasia (Biblia, Const. 1873) |
non palasio i non monte de almiskle; non djunta i non atorgamiento; non linpieza i non esparzimiento ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
i safumo a su kaza i a su palasio kon |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
18895 |
almisklera f. |
נטיפה - צלוחית קטנה למי בושם, עדי המכיל ומפיץ בושם |
las almiskleras i las maniyas i los velos (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19330 |
alsar v. |
העלה, הרים, הניף, נשא |
I also sus ojos i vido a Binyamin su ermano, ijo de su madre (Biblia, Const. 1873) |
entonses alsaran toros sovre tu ara. (Biblia, Const. 1873) |
Empero estos no komash de los ke alsan la rumian i de los ke tienen pesunya: el kameyo, porke alsa la rumia ma no tiene pesunya endida, enkonado vos sera. (Biblia, Const. 1873) |
a ken arrepodiaste i denostastes? sovre ken enaltesiste boz i alsaste a los sielos tus ojos? (Biblia, Const. 1743) |
i pasaron varones midianim merkaderes i sontrayeron i alsaron a Yosef de el pozo i vindieron a Yosef a los moros por vente pesos de plata (Biblia, Const. 1547) |
i fue enpues de las palavras estas i also mujer de su senyor a sus ojos a Yosef i disho: yaze konmigo (Biblia, Const. 1547) |
alsad el arka del firmamiento i siete saserdotes yeven siete trompetas de kuernos de karneros delante del arka de A' (Biblia, Const. 1873) |
i en la provintsia komo su meldadura. en la provintsia eran alsantes los koanim a sus manos komo eskuentra sus onbros ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
i siendo ke oiya el memuné a boz de sus pies del koen gadol ke el salien, alsava el kovertero ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I pozo el ara de la alsasion a la puerta del tavernakulo de la tienda del plazo, i also sovre eya la alsasion i el prezente, komo A' enkomendo a Moshe. ( Biblia, Const. 1873) |
Empero estos no komash de los ke alsan la rumia, i de los ke tienen pesunya: el kameyo, porke alsa la rumia, ma no tiene pesunya; enkonado vos sera. (Biblia, Const. 1873) |
I el konejo, porke alsa la rumia, ma no tiene pesunya; enkonado vos sera, (Biblia, Const. 1873) |
I el puerko, porke tiene pesunya, i tiene la pesunya endida, ma no alsa la rumia; enkonado vos sera. (Biblia, Const. 1873) |
Porke yo |
i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19355 |
alsarse v. |
התרומם |
Ma si no se alsava la nuve, no se movian asta el dia ke se alsava. ( Biblia, Const. 1873) |
I kuando la nuve se alsava de sovre el tavernakulo, se movian los ijos de Yisrael en todas sus movidas. ( Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19360 |
alsasiones f. pl. |
קורבן/קורבנות, עולה/עולות |
En alsasion, no enveluntas. (Biblia, Const. 1873) |
En alsasion i kemado entero; (Biblia, Const. 1873) |
Ke ansi dize el pasuk: i ordenará sovre eya la alsasion i saumará sovre eya sevos de las pazes sovre eya kumple todas las ayegasiones todas eyas. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
non alsasion i non azazel; non parohet o kortina i non toro de la linpieza ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I pozo el ara de la alsasion a la puerta del tavernakulo de la tienda del plazo, i also sovre eya la alsasion i el prezente, komo A' enkomendo a Moshe. ( Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19620 |
altiguez/altigueza f. |
יהירות, יוהרה, שחצנות |
mete tino a mi esklamasion, (Biblia, Const. 1873) |
No muchiguesh avlando altigueza, altigueza. Ni salga palavra fuerte de vuestra boka. (Biblia, 1873) |
Andemos yo i vozotros i vistiremos altigueza i fortaleza i enreinaremos sovre nos a el ke mos krio (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19665 |
Altisimo m. |
אל עליון, עליון, הכל יכול, ריבונו של עולם |
Trono de los sielos A', eg el Altisimo dio su boz (Biblia, Const. 1873) |
Kuando el |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19700 |
alto adj. |
גבוה, רם, נישא, מרומם, תמיר |
El Dio de mi penyasko me abrigare en El, mi fortaleza alta i mi fuida (Biblia, Const. 1873) |
i sera sovre todo monte alto i sovre toda kuesta enshalshada pelagos arroyos de aguas (Biblia, Const. 1743) |
mijor prostemeria de koza mas ke su prisipio. mijor longo de espirito mas ke alto de espirito (Biblia, Viena 1841) |
no sea ke digan: nuestra mano |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19850 |
altura f. |
גובה; גבעה, תל |
El aze mis pies komo de sierva, i me asenta sovre mis alturas (Biblia, Const. 1873) |
O ermozura de Israel sovre tus alturas , matado, komo kayeron los barraganes (Biblia, Const. 1873) |
Yeonatan matado sovre tus alturas (Biblia, Const. 1873) |
avrire sovre alturas rios i entre vegas fuentes, porne dezierto por pelago de aguas i tierra sekania por manaderos (Biblia, Const. 1743) |
izieron una pared muy grande ke la altura era shiur de setenta milias (P. R. Eliezer, 1876) |
Komo kayeron los barraganes en medio de la batalia Ye'honatan matado sovre tus alturas (Biblia, Const. 1873) |
O ermozura de Yisrael sovre tus alturas matado. Komo kayeron los barraganes (Biblia, Const. 1873) |
Bienaventurado tu, o Yisrael! kien komo tu, puevlo salvo en A', el kual es el eskudo de tu ayuda, i ke es la espada de tu losania! i tus enemigos seran sodjiftados a ti, i tu pizaras sovre sus |
Bienaventurado tu, o Yisrael! kien komo tu, puevlo salvo en A', el kual es el eskudo de tu ayuda, i ke es la espada de tu losania! i tus enemigos seran sodjiftados a ti, i tu pizaras sovre sus |
Zevulun fue puevlo ke arrishko su vida a la muerte, i Naftali sovre las |
Lo izo kavayar sovre las |
La |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
19895 |
alumbrante adj. |
מאיר |
E dixeron los sabios que crio el Señor Dios sobre la tierra el ҫielo alunbrante, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
20400 |
amado m. & adj. |
אהוב |
Ke no despertesh ni agash levantar a mi amada asta ke envelunte (Biblia, Const. 1873) |
Shaul i Yeonatan amados i ermozos en su vida i en su muerte no fueron espartidos (Biblia, Const. 1873) |
Shaul i Ye'hontan amados i ermozos en su vida, i en su muerte no fueron espartidos; (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
20780 |
amante n. |
אוהב, מאהב; אהוב; ארוס; מומחה, בקיא |
Paz grande a amantes tu Ley i non a eyos entronpieso (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
alegravos kon Yerushalayim i agozavos kon eya todos sus amantes agozadvos kon eya gozo todos los alimunyantes por eya (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
20910 |
amar v. |
אהב |
Le dishe: vistesh al ke ama mi alma? (Biblia, Const. 1873) |
Denunsiame, tu a kiem ama mi alma onde apasentas (Biblia, Const. 1873) |
Le dishe: vistesh al ke ama mi alma? (Biblia, Const. 1873) |
Los derechos te aman (Biblia, Const. 1873) |
Por tanto las eskosas te aman (Biblia, Const. 1873) |
Ma a Hana dio una porsion de dos tantos porke amava a Hana (Biblia, 1873) |
dartehemos a nuestro padre Ysaque; e dixo el Señor: non lo quiero, que adebdado es ante mi, por que amo a Ysaumas que a Yacob; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
Tambien |
I yoro la mujer de Shimshon delante de el, i disho: por sierto me aborreses, i no me |
Tambien |
Ansi se depierdan todos tus enemigos o A'! ma los ke lo |
i membraremos a eyas i |
portanto |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
20980 |
amargar v. |
ציער, מרר |
I lo |
I lo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21030 |
amargo adj. |
מר, מריר; עגום; זריז, מוכשר, ערום; כינוי לקפה |
i ayan yo amargo mas ke la muerte a la mujer, ke eya kasaderas i redes en su korason ataderos en sus manos (Biblia, Viena 1841) |
Konsumidos seran de ambre, i komidos de fievre ardiente, i de tajamiento |
sus uvas son uvas de tosigo, razimos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21110 |
amargura f. |
מרירות; עצב, עוגמה; מרור |
i fue komo mos meneo el Shem meneadura de varon por manos de reyes de Edom, de lugar en lugar, de sivdad en sivdad, kon mal i |
i komo oyia el merkader a esta koza, se alevantava i se iva deyos kon tristura i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21340 |
amasar v. |
לש |
En la ora segunda lo amaso, en la ora tresera lo izo golem kere dizir taslak (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21430 |
amatar v. |
כיבה; הרגיע; מחץ בין האצבעות |
El ke amata a la kandela porke el temien de djentes, de ladrones, de esprito malo, i si por el doliente ke duerma es livre (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21431 |
amatarse v. refl. |
כבה |
Razonad ke buena su merkansia non se amatara en la noche su kandela (Tefilat kol Pe, 1891) |
noche i dia non se amatara para siempre suvira su umo de djerenansio a djerenansio (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21469 |
amatista f. |
אחלמה (מאבני החושן) |
i el terser orden una ligura, una agata i un ametisto, i el kuarto orden un krisolito, i un oniks i un jaspe (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21570 |
ambar/a (t.) f. |
ענבר, קציעה (מסממני הקטורת); חרוז תפילה; פנינת זכוכית או פלסטיק |
Almiskle i anbar, espikonardo i zafran pezo a 16, 17 livras (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21660 |
ambezado adj. |
משכיל, מחונך, מלומד, בעל השכלה; מורגל ב-, מלומד ב-; שנלמד; מורגל |
Ke ansi dize el pasuk: i todos tus ijos anbezados de A' i muchiguarsea paz de tus ijos (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21680 |
ambezar v. |
לימד, הורה; למד |
Entonses anbezare a los reveyadores tus kaminos, (Biblia, Const. 1873) |
El anbeza mis manos para la pelea, i el arko de azero es kevrado por mis brasos (Biblia, Const. 1873) |
I disho ke anbezaran a los ijos de Yeuda el arko (Biblia, Const. 1873) |
Anbeza Ley muncha i daran a ti presio muncho i save ke dadiva de su presio de los djustos a lo aparejado por venir (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
para sienpre ke anbeze el ombre a su ijo ofisio i ke porfee ke sea el ofisio linpio i liviano, i ke bushke piadades de ken ke es de bushkar, ke es riko i las aziendas de el ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I disho ke anbezaran a los ijos de Ye'huda el arko. (Biblia, Const. 1873) |
porke eyos guardaron tu dicho, i observaron tu firmamiento. |
porke eyos guardaron tu dicho, i observaron tu firmamiento. |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21700 |
ambezarse v. refl. |
למד |
i apersivete en tu favla, por ke no se anbezen de eya a mentir. (Pirke avot, siglo XV) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21790 |
ambisión f. |
שאיפה, אמביציה |
El selo i la voluptuozidad i la ambision sakan a el ombre del mundo (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21860 |
ambos |
שניהם, שתיהן |
kuando estuvieren los del pleito ante ti, anbos sean serka de ti malisiozos, (Pirke avot, siglo XV) |
i tomo de su fruto i komio i dio tabien a su marido kon eya i komio i fueron aviertos ojos de anbos eyos (Biblia, Const. 1547) |
i sonyaron suenyo anbos eyos kada uno su suenyo (Biblia, Const. 1547) |
a kada uno una mosa, o dos; el espojo de kolores de brosladura, la ropa de kolor broslada de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21870 |
ambre f. |
רעב, כפן; בולמוס, רעבון |
I la ambre era pezgada en la tierra (Biblia, Const. 1873) |
Konsumidos seran de |
A los nueve del mez kuarto, la |
eyos saven ke tenemos |
Si disheremos: entrimos en la sivdad, la |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
21950 |
ambriento /e adj. |
רעֵב |
Los artos se alkilaron por pan i los ambrientos se vedaron. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
22140 |
amén! (ebr.) m. |
אמן! |
I Benaya'hu, ijo de Ye'hoyada, respondio al rey, i disho: amen. Ansi diga A' Dio de mi senyor el rey. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
22190 |
amenazo m. |
אִיּוּם |
Por el amenazo de A' por el soplo del reflo de su folor (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
22220 |
amenguar v. |
הפחית, פיחת, המעיט, הוריד, הנמיך, דילל, החליש, השפיל; פחת, התמעט |
I por zahut de Avraam Avinu no se le amenguaron las aguas en todo tiempo ke no pensaron en servir avoda zara (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
22410 |
amigo m. |
חבר, רע, עמית, ידיד |
faz para ti maestro, i konpra para ti amigo,i juzga a todo ombre a buena parte. (Pirke avot, siglo XV) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
22910 |
amontonar v. |
צבר, ערם, גיבב; אסף, קבץ,קיבץ, אגר; חסך כסף; צבר הון |
i amontono plata i oro muncho, (Koelet Targum,1744) |
|
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
22920 |
amor m. (Sal.)/f. (Izm./Ist.) |
אהבה,חיבה; אהוב |
Odio haze despertar pendencias, y sobre todas rebeldias cubrira amor. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Me trusho a la kaza del vino i su bandera sovre mi fue amor (Biblia, Const. 1873) |
Su enterior adornado kon lavores de amor de las ijas de Yerushalayim (Biblia, Const. 1873) |
Kuando el molia dizia: minudo bueno, bueno minudo, por amor ke la boz es ermozo para las espesias. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Muy dulse me fuiste, maraviyozo me fue tu amor mas ke amor de mujeres (Biblia, Const. 1873) |
I mas meldo Bar Kapara si era dan en eya una damla de miel no el podia por sostenerse por amor de su guezmo (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
muy dulse me fuiste maraviyozo me fue tu amor, mas ke amor de mujeres. (Biblia, Const. 1873) |
i kayo Zeliha doliente por su |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
23330 |
amuchiguar v. |
הרבה, הגדיל, הכפיל |
i no amuchigues favlar kon mujer (Pirke avot, siglo XV) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24150 |
ancho adj. |
רחב; נח לבריות |
i toparon ayi una tierra grande i derecha i muy ancha de lugares i se asentaron ayi (P. R. Eliezer, 1876) |
i avia un vizir de los vizires de Titus, i entro i ayo una kaza grande i |
i eran a eyos en sus tierras una montanya |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24270 |
anchura f. |
רוחב, רחבות; רווחה |
I me sako a la anchura, me eskapo porke envelunto en mi (Biblia, Const. 1873) |
longura de la tela la una vente i uno kon el kovdo i anchura kuatro kon el kovdo la tela la una (Biblia, Const. 1547) |
i aras el pechoral de djuisio de echura de maestro … kuadrado sera i doblado, un palmo sera su longura i un palmo su anchura (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24370 |
andamiento m. |
הליכה, מהלך, הילוך, התקדמות של עסק |
Ke el meresedor de el mundo el vinien ke ansi dize el pasuk: andamientos de mundo a el; non meldes andamientos, salvo alahot (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24380 |
andamio m. |
הילוך, צעידה, דהירה; התפתחות |
e fazed andamio, konviene a saver, guarda a la ley, (Pirke avot, siglo XV) |
Atalaya andamios de su kaza i pan de perezozos non kome (Tefilat kol Pe, 1891) |
i Ninve era sivdad muy grande, de andadura de tres dias (Biblia, Const. 1873) |
i el Santo Bindicho El le da esprito i alma i forma de fases i vista del ojo i oida de la oreja i avla i andadura de los pies i saver i entendensia ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
i eran a eyos en sus tierras una montanya ancha muncho komo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24400 |
andante adj. |
רגלי; מאיכות פשוטה; אנדאנטי (מוסיק.) |
eskucha mi orasion ke ago sin lavios de enganyo. (Biblia, Const. 1873) |
i a lugar ke los arroyos andantes i korrientes, ayi eyos tornantes por andar de kanales de el avismo. (Koelet Targum,1744) |
enfechiza agora fechiza a nosotros, i kon el fechizo savremos kien mayorgara en la pelea la esta ke mozotros |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24430 |
andar v. |
הלך, צעד, פסע, התהלך; עשה בלהט |
i a su lugar enbeve, i anda kamino del avismo, i esclarese a la manyana del lugar ke el puzo de ayi de ayer. (Koelet Targum,1744) |
I todos los ke andan sovre sus palmas entre todos los animales ke andan sovre kuatro pies, enkonados vos seran; todo el ke tokare en su kalavrina sera enkonado asta la tarde. (Biblia, Const. 1873) |
yo dishe kon tajamiento de mis dias andare en puertas de foya seria mentado resto de mis anyos (Biblia, Const. 1743) |
i oyeron a boz de A' Dio andan en el guerto aparte de el dia i eskondiose el omre i su mujer delante A' entre arvol de el guerto (Biblia, Const. 1547) |
se resfuiya el segundo i andava a el; i despues eran espandientes a el todos los mienbros ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
mijor por andar a kaza del limunio mas ke andar a kaza del konbite, por lo ke el kavo de todo el ombre i el bivo dara a su korason (Biblia, Viena 1841) |
Toda sierpe i ave ke anda sovre kuatro pies, abominasion vos sera. (Biblia, Const. 1873) |
I |
En los dias de Shamgar, ijo de Anat, en los dias de Yael, se vedaron los kaminos, i los ke |
Los ke fuistesh veluntarios en el puevlo, bendizid a A'. Los ke kavayash sovre aznas blankas, los ke vos asentash en djuisio, los ke |
i |
deskuvierto delantre de ti ke el puevlo el este son aparejados para pikar i por |
I |
I tomaron dos kuatriguas de kavayos; i enbio el rey detras del real de los Arameos, diziendo: |
i tornaron en otra tienda, i de ayi tambien tomaron, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24480 |
andarse v. refl. |
הלך, עזב |
kuando viere ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24500 |
ande/andi adv. |
איפה, היכן? לאן?; אצל |
Por ende, todo aquel que tiene fuzia en Dios, él sera su ayudador e su escapador. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
24600 |
andjélo /ánjel/ándjel/ándjeli/ándjel |
מלאך |
e en ese punto desҫendieron los angeles del ҫielo, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
ke savien el Dio ke en dia de vuestro komer de el i seran aviertos vuestros ojos i seredesh komo andjeles savientes bien i mal (Biblia, Const. 1547) |
Maldizid a Meroz, disho el |
i kuando tornaron en teshuva i fue perdonado a eyos, se muchiguo klaredad de onra de sus fases komo los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25290 |
angustia f. |
תוגה, צער, יגון, עצב, דאבה; מחנק; גועל, דחייה, רצון להקיא; בוז |
Justo de angustia es escapado, y vino malo en su lugar. (Biblia de Ferrara, 1553) |
En mi angustia yami a A' i a mi Dio yami (Biblia, Const. 1873) |
yami de mi angustia a A', i me respondio, del vientre de la foya esklami i oiste mi boz (Biblia, Const. 1873) |
I el rey djuro, i disho: bivo A' ke regmio mi alma de toda angustia, (Biblia, Const. 1873) |
Angustias tengo por ti, ermano mio Ye'honatan (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25310 |
angustiador/dera n. & adj. |
צורר, צר, אויב, לוחץ; גורם חרדה |
Ke sus manos le basten, i tu le seas ayuda kontra sus |
Ke sus manos le basten, i tu le seas ayuda kontra sus |
i tornara vengansa a sus |
Si no temiera la sanya del enemigo, no sea ke niegen sus |
tornare vengansa a mis |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25330 |
angustiarse v. refl. |
נחרד, הושפל, ספג בוז |
I akontesio, ke komo lo apreto kada dia kon sus palavras, i lo kanso, de modo ke su alma |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25430 |
aniazme m. |
נזם |
las sortijas i aniazmes de la nariz (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25510 |
animal m. |
חיה; אדם חסר מצפון |
Estos son los animales ke komeresh de todas las kuatropeas ke estan sovre la tierra. (Biblia, Const. 1873) |
e espaҫiáronse los fijos de Ysrael, e sosegaronse las animalias e las aves; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
porke iziste esta, maldicho tu mas de toda la kuatropea i mas de toda animal de el kanpo (Biblia, Const. 1547) |
estos son los animales ke komeresh de todas las kuatropeas ke estan sovre la tierra. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25790 |
anka f. |
ירך, אגן ירכיים, טורסו |
Kada uno tiene su espada sovre su anka a kavza del pavor en las noches (Biblia, Const. 1873) |
i az para eyos panyetes de lino para kuvrir la karne de su desnudez, dezde los lombos asta las ankas seran (Biblia, Const. 1873) |
las dos sus manos sovre dos sus sienes, dos sus brasos sovre dos sus ankas, los dos karkanyales sovre dos sus kuestas i su kavesa sovre dos sus rodias ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I los irio pierna sovre |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25910 |
anocheser m. |
רדת הלילה |
I se levantaron al |
I se levantaron, i fuyeron al |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
25950 |
anojar (port.) v. |
הכעיס, הרגיז, הטריד, צער, הפריע, הקניט |
I su enemiga tambien la enojava mucho kon motivo de azerla atristar (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
26170 |
ansí adv. |
כך, ככה |
Komo el lirio entre los espinos, ansi es mi kompanyera entre las ijas (Biblia, Const. 1873) |
komo non tu savien ke es karrera del viento, i komo los miembros en vientre de la yena, ansi non savras a echa del Dio (Biblia, Viena 1841) |
I Benaya'hu, ijo de Ye'hoyada, respondio al rey, i disho: amen. Ansi diga A' Dio de mi senyor el rey. (Biblia, Const. 1873) |
Komo A' fue kon mi senyor el rey, ansi sea kon Shelomo, i engrandeska su siya mas ke la siya de mi senyor el rey David. (Biblia, Const. 1873) |
I desendio su padre a la mujer; i Shimshon izo ayi konbite; porke |
i barajavan todos los dos delantre el djuez, este dezia |
i oyo Potifar las palavras de su mujer i enkomendo ke lo harvaran a Yosef fuertes golpes, i izieron |
I |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
26190 |
ansia f. |
צער, סבל, ענות; דאגה, חרדה; קמצנות, אהבת בצע |
I tus siervos aran desender la kaneza de nuestro padre kon ansia a la fuesa (Biblia, Const. 1873) |
Hijo sabio haze alegrar padre, e hijo loco ansia de su madre. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Porke de la muchidumbre de mi kesha i de mi ansia avli asta agora. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
26400 |
ante adv. |
לפני, מול |
kuando estuvieren los del pleito ante ti, anbos sean serka de ti malisiozos, (Pirke avot, siglo XV) |
dartehemos a nuestro padre Ysaque; e dixo el Señor: non lo quiero, que adebdado es ante mi, por que amo a Ysaumas que a Yacob; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
26530 |
antes adv. |
קודם, פעם, לפני כן |
Ya fue de sienpre en dias de los djerenansios ke eran de antes. (Koelet Targum,1744) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
26670 |
antiguo /antigo adj. |
עתיק, עתיק יומין;מיושן |
I de Yosef disho: bendicha de A' sea su tierra, de la mejoria de los sielos, el rosio, i del abismo ke yaze abasho, i de la mejoria de los renuevos del sol, i de la mejoria del produkto de las lunas, i de la kavesera de los montes |
I de Yosef disho: bendicha de A' sea su tierra, de la mejoria de los sielos, el rosio, i del abismo ke yaze abasho, i de la mejoria de los renuevos del sol, i de la mejoria del produkto de las lunas, i de la kavesera de los montes |
El arroyo de Kishon lo barrio, el arroyo |
Akordate de los dias |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27130 |
anual adj. |
שנתי |
I suvio el varon Elkana kon toda su kaza para sakrifikar a A' el sakrifisio anual i su prometa. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27340 |
anyadir/anyader v. |
הוסיף, חיבר |
Temor de .A. añadira dias, y años de malos seran acortados. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Bendición de .A. ella enriquecera, y no añadirá tristeza con ella. (Biblia de Ferrara, 1553) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27345 |
anyadura f. |
תוספת |
i ek ayegaron a muestra mano de este livro dodje sevarot i peskerimos en eyos, i ek todos eyos una sevara, i no ay entre eyo ningun demudamiento, ni |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27410 |
anyo m. |
שנה |
I suvia este varon de su sivdad de anyo en anyo (Biblia, 1873) |
Trezientos i sesenta i ocho livras eran en eya 365 komo kuenta de dias de el anyo, livra en kada dia (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
dia de vengansa para A' anyo de pagamientos por baraja de Sion (Biblia, Const. 1743) |
para sienpre ke atersee el ombre sus anyos: tersio en mikrá, tersio en mishná, tersio en gemara ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I fue en el mez primero, en el segundo anyo, en el primer dia del mez, ke fue levantado al tavernakulo. ( Biblia, Const. 1873) |
I djuzgo a Yisrael en los dias de los Pelishteos vente |
esto kuantos dias i |
i templaron a el templamientos a vando de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27910 |
apanyamiento m. |
תפיסה, אחיזה, לכידה; אסיפה, התכנסות; הכנסה; תיקון; המאסף |
Vijitamiento de dolientes i apanyamiento de forasteros i madrugar a el bet akeneset i traer pas entre ombre i su konpaniero (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
I puzo eskuridad al derredor de si komo por kavanyas, apanyamiento de aguas, nuves de los sielos (Biblia, Const. 1873) |
komo brama el leon i el kadilio sovre arrevatadura komo es apanyado apanamiento de pastores (Biblia, Const. 1743) |
i los armados ivan delante de los saserdotes ke tanyian las trompetas, i el apanyamiento iva detras del arka (Biblia, Const. 1873) |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus armas. en su sekreto no entre mi alma; en su |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus armas. en su sekreto no entre mi alma; en su |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27930 |
apanyar v. |
תפס, אחז, החזיק, לפת; חטף;כינס, אסף; תיקן |
i paso sovre dicho de H' i apanyo kavayos i kuatreguas, i kavayeros munchos, (Koelet Targum,1744) |
Apañan en verano, hijo entendido, adormeciense en la segada hijo malo. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Apañan en verano, hijo entendido, adormeciense en la segada hijo malo. (Biblia de Ferrara, 1553) |
komo brama el leon i el kadilio sovre arrevatadura komo es apanyado apanamiento de pastores (Biblia, Const. 1743) |
i enkomendo a todos sus siervos por |
i komo vino este livro a mano de Talmay, meldo en el i plugo en sus ojos muncho, i peshkiro en el kon su sensia , i prevo i ayo su bushkida , i desho de sovre el todos livros ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
27960 |
apanyarse v. refl. |
נתפס; נאחז ב-, דבקב-; נפל בפח; הוציא המרצע מן השק, נאסף |
|
|
i salieron delantre del djuez peleando i lo oyeron todos los varones de Sedom, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28010 |
aparar v. |
הציג, הראה בפומבי; חידד (עפרון) |
Si no lo parare delante de ti, sere kulpozoa ti todos los dias (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28080 |
aparejado adj. |
מוכן, שהוכן, שיועד |
ke era aparejado por espartirse kon Yerov'am ijo de Nevat, (Koelet Targum,1744) |
sea tu kaza, kaza aparejada para los savios, (Pirke avot, siglo XV) |
Tres peleas fuertes son aparejados los bene Yishmael de azer en la tierra en kavo de los dias (P. R. Eliezer,1876) |
Anbeza Ley muncha i daran a ti presio muncho i save ke dadiva de su presio de los djustos a lo aparejado por venir (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Porke serkano es el dia de su kevranto, i se apresuran las kozas |
deskuvierto delantre de ti ke el puevlo el este son |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28110 |
aparejar /aparijar v. |
הכין, ערך, התקין |
Trae los varones en kaza i degoya degoyo i apareja (Biblia, Const. 1873) |
i A' aparejo un peshkado grande para englutir a Yona i estuvo Yona en las entranyas del peshkado tres dias i tres noches (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28240 |
apareser m. |
זריחת כוכב; הופעה (כתב עת) |
I ayi le aparesio el pozo ke se krio en viernes ben ashemashot (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28260 |
apareserse v. refl. |
הופיע, התגלה, נגלה פתאום |
Las flores se aparesieron en la tierra (Biblia, Const. 1873) |
I se aparesieron los manaderos de la mar, los simientos del mundo fueron deskuviertos (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28420 |
apartado adj. |
נבדל, נפרד, מופרד, מופרש, מובדל, מבודד; רחוק, מנותק; שמורבצד; נסיך, משוח |
seran sovre la kavesa de Yosef, i sovre la meoyera del |
seran sovre la kavesa de Yosef, i sovre la meoyera del |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28440 |
apartadura f. |
תרומה, הענקה, השתתפות;הפרדה |
Montes de Gilboa, ni rosio ni luvia kayga sovre vozotros, ni kampos de apartaduras (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28460 |
apartamiento m. |
הפרדה, קיטוע; הפרדה גזעית; הנזרות, פרישות, פרישות נידה |
Porke non eyas akavidozas en el apartamiento, i en la hala i en ensendimiento de la kandela (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28520 |
apartarse v. refl. |
הבדיל עצמו, התפלג, נפרד, נבדל; התבדל; התגרש |
Porke todos sus djuisios tengo delante de mi i sus fueros no me aparti de eyos (Biblia, Const. 1873) |
I eya lo izo durmir sovre sus rodiyas, i yamo a un varon, i lo izo rapar las siete vedijas de su kavesa; i empeso a afriirlo, i su fuersa |
Si fuere rapado, entonses mi fuersa |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28540 |
aparte adv. |
לחוד, בנבדל, בנפרד |
i oyeron a boz de A' Dio andan en el guerto aparte de el dia i eskondiose el omre i su mujer delante A' entre arvol de el guerto (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28700 |
apasentar v. |
רעה |
Apasenta tus kavritas djunto a las moradas de los pastores (Biblia, Const. 1873) |
Denunsiame, tu a kiem ama mi alma onde apasentas (Biblia, Const. 1873) |
Mi kerido es mio i yo so suya, el apasenta entre los lirios (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
28710 |
apasento m. |
מרעה; רעיה, הוצאה למרעה |
i agora are saver agora a vos a lo ke yo azien a mi vinya: tirad su valiado i sera por apasentamiento (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29030 |
apegar v. |
הדביק, איחה; הדביק במחלה; סטר |
Enpero si la apego el oyero de prisipio es livre, porke el atuendo uno (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29090 |
apegarse v. refl. |
נדבק; דבק ב-, נקשר ל-; נדבק (שאריות אוכל לסיר) |
i su alma |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29190 |
apenado adj. |
קשה, מצער, רב טורח; ענוש, נענש; מתייסר; מוטרד; קשה |
Kuando ay profanasion del nombre de Dio es apenado (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29440 |
apersivir/apersever v. |
הבחין, הבחין ב-(בעין), חש |
i apersivete en tu favla, por ke no se anbezen de eya a mentir. (Pirke avot, siglo XV) |
savios, apersevidvos en vuestras palavbras, (Pirke avot, siglo XV) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29580 |
apiadar v. |
נחלץ לעזרה, סייע ל-, עזר ל- |
Kuando apiada sovre la kandela, kuando apiada sovre el azeite, kuando apiada sovre la mecha es ovligado (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
no se apiadaron sovre el kavod de su kreador a venderle koza de komida a el forastero i al pasajero ke pasava por su sivdad (P. R. Eliezer, 1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29850 |
aplayinador (port.) m. |
מקצועה |
maestro de maderos tendio linia asenyalalo kon la almagra azelo kon las aplanaderas i kon el kompas lo asenyala i azelo komo asemejansa de varon (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29905 |
aplazada f. |
קדשה |
i demando a varones de su lugar por dezir: ado la aplazada? (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
29925 |
aplazarse v. refl. |
נועד (להוועד) |
i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
30170 |
apokar v. |
המעיט, הפחית, הקטין; מיעט, צמצם; הקהה; פחת, התמעט; העליב |
Apoka tu negosio i desha tiempo para el estudio de la Ley (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
30180 |
apokarse v. refl. |
פחת, התמעט |
en el dia ke se estremeseran guardadores de la kaza i se atorseran varones de la fuersa, i se baldaran las molederas porke se apokaran i se eskureseran las vientes en las finiestras (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
30650 |
apozar v. |
שם, קבע, הציב, הניח; נח, קבע מקומו, ישב, התישב; עצר, עיכב; עצר את ההתקדמות; שאב, שאב מים מהבור |
Non inchira ombre plato de azeite i ponerloa en lado de la kandela i meter kavesa de mecha entre eya para ke sea apozante (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
30910 |
aprender v. |
למד |
Aprendi de todos los ke kijieron ensenyarme (Tefilat Imanuel, 1924) |
Kien aprende de los chikos es komo si komiera uvas agras i biviera vino del lagar (Tefilat Imanuel, 1924) |
Se yama savio kien aprende de kualkier persona (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31140 |
apresurar v. |
זרז, האיץ, החיש, דחק |
i luenga de tartamudos apresurara por avlar klarezas (Biblia, Const. 1743) |
i el sol se paro en medio de los sielos i no apresuro a ponerse kaje un dia entero (Biblia, Const. 1873) |
i fue komo el rey de Ay vido esto, los varones de la sivdad se apresuraron i madrugaron i salieron al enkuentro de Israel a la pelea .. al tiempo senyalado (Biblia, Const. 1873) |
non te apresures en tu espirito por ensanyarte, porke sanya en seno de lokos poza (Biblia, Viena 1841) |
i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31150 |
apresurarse v. refl. |
מיהר, נחפז, הזדרז, אץ |
I se apresuro Yosef porke se eskayentaron sus entranyas por su ermano (Biblia, Const. 1873) |
Apresurate para observar mizmo preseptos livianos komo para fuir de los pekados livianos (Tefilat Imanuel, 1924) |
Porke serkano es el dia de su kevranto, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31200 |
apretado adj. |
לחוץ, דחוק, הדוק, מהודק; קמצן, קפוץ יד; ביישן, נחבא אל הכלים |
Yo so mujer apretada de espirito, no bevi vino ni sidra ma verti mi alma delante de A'. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31280 |
apretar v. |
הידק, לחץ, דחק; בלם; הכביד על, העיק; הפעיל לחץ, הכריח, כפה; איית; לחץ, עינה, נגש, דיכא, הכניע; הטריד; גרר, החזיק בכח |
I akontesio, ke komo lo |
I eya yoro delante de el los siete dias ke tuvieron el konbite; i fue ke al dia seteno, se lo deklaro, porke lo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31340 |
apretarse v. refl. |
נלחץ, כפה על עצמו מחסור והנזרות; התנסה בלחץ ומצוקה |
me rodearon las aguas asta el alma, el abismo me arrodeo, el djunko se apreto a mi kavesa (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31440 |
aprezamiento m. |
מאסר, מעצר; כליאה |
Los ke nasen muriran, los ke mueren resusitaran (rebiveran) I los ke resusitan seran djuzgados (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31570 |
aprofetizar v. |
התנבא, חזה |
Palavras de profezia ke aprofetizo Koelet, el Shelomo, ijo de David, el rey ke era en Yerusalaim. (Koelet Targum,1744) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31600 |
aprofondarse (it.) v. refl. |
התרכז, העמיק חשוב; הדגיש |
Si te aprofondes en eya te akorda grande rekompensa (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31900 |
aprovechar v. |
הפיק תועלת, ניצל; הועיל, היה לתועלת, סייע |
No aprovechara aver en dia de saña, y justedad escapara de muerte. (Biblia de Ferrara, 1553) |
No aprovecha thesoros de malicia, y justedad escapa de muerte. (Biblia de Ferrara, 1553) |
No aprovecha thesoros de malicia, y justedad escapa de muerte. (Biblia de Ferrara, 1553) |
e non les aprouechaua cosa ninguna, e pelauan sus baruas, e mesauan sus cabellos, e fazian su sacrefiҫio de lo que mesauan a sus dioses. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
E desque vieron que non les aprouechaua cosa ninguna, dixeron uno a otro: ay aqui de aquella gente que saco el Señor de tierra de Egibto, e les partió la mar por doze carreras; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
31910 |
aprovecharse v. refl. |
הפיק תועלת; הרוויח, זכה ב-; נהנה מ-, ניצל, השתמש ב- |
Kien se aprovecha de la Ley se kondena el propio a la muerte (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
32310 |
ara f. |
מזבח |
entonses alsaran toros sovre tu ara. (Biblia, Const. 1873) |
I desenizamiento de ara la de adientro akonantán a adovadura de sinko kandelas (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
disho a eyos: muevos kon viejos, venid i echa goral ken suvia mienbros de la eskalera para la ara ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
i arrebashava de la ara i alkansava a la skala tres punyos i se aboltava sus fases para la vanda de tsafon ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
i kitava las brazas de una vanda i de otra, i tanbien las brazas ke eran ardiendo enmedio de la ara ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
todo esto en seer el palasio sovre su asiento i la ara sovre su konpustura – fuimos konplido de todo bien ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I levanto la korte al derredor del tavernakulo i del ara, i metio la mamparansa de la puerta de la korte. Ansi akavo Moshe la ovra. ( Biblia, Const. 1873) |
I el saserdote los saumara en el ara; es komida de ofrenda kemada por guezmo resivivle; todo el sevo es para A'. (Biblia, Const. 1873) |
pondran saumerio a tu nariz, i kemado entero sovre tu |
pondran saumerio a tu nariz, i kemado entero sovre tu |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
32490 |
arado m. |
חריש; אדמה חרושה |
I dainda ay sinko anyos en ke no avra arada ni segada (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
32790 |
arar v. |
חרש (את האדמה), גידל |
I el les disho: si no uvierash |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33070 |
arder/ardir cf. adrer |
|
i kitava las brazas de una vanda i de otra, i tanbien las brazas ke eran ardiendo enmedio de la ara ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33085 |
ardido adj. |
שרוף |
Non ensenderan kon azeite ardido en dia bueno. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Estos i estos ardidos en lugar de la seniza (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33100 |
ardiente adj. |
לוהט, יוקד, בוער, מתלקח; נלהב, להוט, קנאי |
i ayi avia una mashala ardiendo ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
Konsumidos seran de ambre, i komidos de fievre |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33220 |
arena f. |
חול; אבן בכליות; זירה |
e allego las aguas en un lugar, e llamoles mares, e sello las con arena que non cresҫieren, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
Yamaran los puevlos al monte; ayi sakrifikaran sakrifisios de djustedad; porke chuparan la abondansia de las mares, i los tezoros eskondidos de la |
Yamaran los puevlos al monte; ayi sakrifikaran sakrifisios de djustedad; porke chuparan la abondansia de las mares, i los tezoros eskondidos de la |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33485 |
argumentarse v. |
התנכל, חרש רעה |
i vieron a el de leshos i antes ke se ayegase a eyos i argumentaronse para el para matarlo i disheron kada uno a su ermano: ek duenyo de los suenyos (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33820 |
arka f. |
תיבה, ארון (הברית) |
Alsad el arka del firmamiento i pasad delante del puevlo (Biblia, Const. 1873) |
alsad el arka del firmamiento i siete saserdotes yeven siete trompetas de kuernos de karneros delante del arka de A' (Biblia, Const. 1873) |
i los armados ivan delante de los saserdotes ke tanyian las trompetas, i el apanyamiento iva detras del arka (Biblia, Const. 1873) |
i siete saserdotes yevaran siete trompetas de kuernos de karneros delante del arka (Biblia, Const. 1873) |
I tomo i metio el Testimonio en el arka, i pozo las varas sovre el arka, i metio el kuvertero sovre el arka por ensima. ( Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
33940 |
arkero m. |
קשת, רובה קשת |
I lo amargaron, i lo asaetearon, i lo aborresieron los |
I lo amargaron, i lo asaetearon, i lo aborresieron los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34010 |
arko/arkol m. |
קשת (בענן), קשת (נשק), קשת (כינור); קימור, ארקדה; קולב |
Los arkos de los barraganes son kevrados i los flakos se sinyeron de fuersa. (Biblia, 1873) |
De kuando nasio [Yishmael] su ofisio fue echar arko i arrondjar saetas i en esto se engrandesio (P. R. Eliezer,1876) |
De la sangre de los matados, del sevo de los barraganes, el arko de Yeonatan no se tirava atras (Biblia, Const. 1873) |
I disho ke anbezaran a los ijos de Yeuda el arko (Biblia, Const. 1873) |
I disho ke anbezaran a los ijos de Ye'huda el arko. (Biblia, Const. 1873) |
De la sangre de los matados, del sevo de los barraganes, el arko de Ye'honatan no se tirava atras, ni la espada de Shaul se tornava en vazio. (Biblia, Const. 1873) |
Ma kedo en fortaleza su |
Ma kedo en fortaleza su |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34080 |
arma f. |
נשק; שלט אצולה |
Komo kayeron los barraganes i se depedrieron las armas de gerra (Biblia, Const. 1873) |
Komo kayeron los barraganes, i se deperdieron las armas de gerra (Biblia, Const. 1873) |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34100 |
armado adj. |
חמוש, מצוייד |
i los armados ivan delante de los saserdotes ke tanyian las trompetas, i el apanyamiento iva detras del arka (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34680 |
arrankar v. |
עקר, עקר מן השורש; קטף, תלש בכח, קרע, שבר |
I los aseladadores estavan kon eya en la kamara; i eya le disho: ¡los Pelishteos, sovre ti Shimshon! I el |
I Shimshon yazio asta la media noche; i a la media noche se levanto, i travo las puertas de la puerta de la sivdad, i los dos postes, i los |
ma el se desperto de su suenyo, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34720 |
arrankarse v. refl. |
נעקר, נקרע מעל; נכסף, השתוקק; נעצב |
i persigieron detras de Yeoshua i se arrankaron de la sivdad (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34790 |
arrapado adj. |
מסופר למשעי, גלוח ראש;מגולח; שהסתפר זה עתה |
Si fuere |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
34860 |
arrapar v. |
גילח, סיפר (תספורת); שעמם |
I eya lo izo durmir sovre sus rodiyas, i yamo a un varon, i lo izo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
35230 |
arrastar (port.) v. |
גרר, סחב, סחף, משך אחריו; נשרך, נהג בעצלתים; החריב, הרס |
I estos animales vos seran enkonados entre las sierpes ke van arrastrando sovre la tierra: la komadreja, i el raton, i el lagarto segun su manera, i la anaka, i el koah, i la letaa, i el homet, iel kameleon. (Biblia, Const. 1873) |
I estos vos seran enkonados entre las sierpes ke van arrastrando sovre la tierra; la komadreja, i el raton, i el lagarto, segun su manera, (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
35570 |
arrebashar v. |
השפיל, זילזל, העליב, השמיץ, הוציא לעז, לעג ל-, ביזה, הנמיך |
i arrebashava de la ara i alkansava a la skala tres punyos i se aboltava sus fases para la vanda de tsafon ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
35620 |
arrebivir v. |
החיה, החזיר לתחיה, עורר מחדש; רענן, אושש, דירבן, המריץ |
Los ke nasen muriran, los ke mueren resusitaran (rebiveran) I los ke resusitan seran djuzgados (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
35630 |
arrebivirse v. refl. |
קם לתחיה; שמח; התגבר על ביישנותו |
I partio el Dio una foya ke avia en Lehi, i salieron de eya aguas, i bevio, i retorno su espirito, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
36560 |
arrekojer v. |
אסף, כינס, ריכז, קיבץ, קבץ, צבר, ליקט; הקהיל; הלביש, כיסה; מיזגאוויר החדר; נתקף התכווצויות בפה |
i vine asta aki i me se puso el sol aki, i esto en la plasa, i no topo a ninguno ke me |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
36860 |
arrelumbrado adj. |
מואר, מובהר, מאוייר; זוהר מאושר |
luego se ia por el kalejon ke era kon sus kandeles, alunbrado de una vanda i de otra, asta ke alkansava a la kaza de la tevila ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
36890 |
arrelumbrar/se v./v.refl. |
האיר, הבהיר, זהר, קרן; שפך אור; הואר; שימח |
La enkomendansa de H' es klara, ke alumbra los ojos. (Biblia, Const. 1873) |
e el alunbra a todos los ҫielos, e la tierra con el sol en meytad del dia, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i kada uno tenia en kada mano una entorcha por alunbrar, i se espartian en dos partidas ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
37070 |
arrematar v. |
סילק; כילה, השמיד, הרס, נתן מכת מוות |
Segun la muchedumbre de tus piadades arremata mis reveyos. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
37140 |
arremendado adj. |
מתוקן, מוטלא; מתוקן בצורה לא יפה; נאמר על המסופר שהכבירו עליו פרטים כדי שישמע סביר |
i tomaron sakos viejos sovre sus aznos, i odres de vino, viejos i rotos i atados, i sapatos viejos i remendados en sus pies (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
37460 |
arrepentirse v. refl. |
התחרט, ניחם (על), חזר בו מהבטחתו/התחייבותו; סרב, ויתר |
Porke A' djuzgara a su puevlo, i sovre sus siervos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
37640 |
arrepudiar v. |
ביזה, לעג בפומבי; גרש (את אשתו), נתן ספר כריתות/גט |
a ken arrepodiaste i denostastes? sovre ken enaltesiste boz i alsaste a los sielos tus ojos? (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
38430 |
arresvalar v. |
החליק, גלש; אכל בבולמוס |
Justo para siempre no resvalara, y malos no moraran tierra. (Biblia de Ferrara, 1553) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
38730 |
arrevatadura f. |
חטיפה, שוד, אונס; טֶרֶף,טריפה, גֶּזֶל, ביזה |
komo brama el leon i el kadilio sovre arrevatadura komo es apanyado apanamiento de pastores (Biblia, Const. 1743) |
Kachorro de leon Ye'huda. De la |
Kachorro de leon Ye'huda. De la |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
38750 |
arrevatar v. |
חטף, שדד, גזל, לקח בכח; טרף; חטף אות (בדיבור); חטף כמו לחמניות טריות |
bestia mala lo komio arrevatar fue arrevatado Yosef (Biblia, Const. 1547) |
Binyamin komo lovo |
I de Gad disho: bendicho el ke aze ensanchar a Gad; komo leon morara, i |
Binyamin komo lovo |
I de Gad disho: bendicho el ke aze ensanchar a Gad; komo leon morara, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
39460 |
arrimado adj. |
שעון, נשען, סמוך, נסמך |
I el mansevo ke le dava las nuevas disho: vine a kaso al monte de Gilboa, i ek, Shaul estava arrimado sovre su lansa (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
39600 |
arrinkón m. |
פינה, זווית, פאה |
Estas kozas ke non a eyas kantidad: el arrinkon, i las primerias i el seer aparesido i gualardonar de mersedes i deprendimiento de Ley. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Komo era? suvia en la eskalera i katava a el rodeo i venia a el arrinkon deromit mizrahit tsefonit tsefonit maaravit deromit (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
39660 |
arriskar v. |
סיכן |
Zevulun fue puevlo ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
39690 |
arriva adv. |
למעלה |
Toda sierpe de ave ke anda sovre kuatro pies, abominasion vos sera. Empero esto komeresh de toda sierpe de ave ke anda sovre kuatro pies, ke tiene piernas arriva de sus pies para saltar kon eyas sovre la tierra; (Biblia, Const. 1873) |
i si kaiya algun kierpich de arriva abasho se asentavan i enpesavan a yorar i dezian: guay de mozotros (P. R. Eliezer, 1876) |
i aras el manto del espaldar todo de kardeno i avra una avertura arriva en medio de el avra un borde a su avertura al deredor de echura de teshedor (Biblia, Const. 1873) |
suvio eya i se asento en la de arriva deznuda, i el suvio i se asento deznudo enfrente de eya ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
Empero esto komeresh de toda sierpe de ave ke anda sovre kuatro pies, ke tiene piernas arriva de sus pies, para saltar kon eyas sovre la tierra. (Biblia, Const. 1873) |
i partio Sefo a la piedra, i vino a la me'ara i vido i ek alimanya grande komien al toro, su meatad i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
39940 |
arrodear v. |
סובב, הקיף, סבב, חג, גלגל; תעה, שוטט ללא מטרה; חיפש בכל מקום |
i era arrodean por las sivdades i las komarkas de tierra de Iisrael, (Koelet Targum,1744) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
40060 |
arrodiyar |
הבריך, הוריד על הברכיים |
Kachorro de leon Ye'huda. De la arrevatadura suviste, ijo mio. |
Kachorro de leon Ye'huda. De la arrevatadura suviste, ijo mio. |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
40070 |
arrodiyarse v. refl. |
כרע ברך |
Entre sus pies |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
40200 |
arrojar v. |
גרש, סילק; הדף, זרק, יידה, השליך, הטיל, דחה; פלט; גרש; שתה בלי להשתכר; פיטר |
I era arrondjan saetas detras de las aves (P. R. Eliezer,1876) |
non verna a la sivdad la esta i non arrondjara ayi saeta i non la akonantara eskudo i non vertera sovre eya trabuko (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
40440 |
arroyo m. |
נחל, פלג, יובל, זרם |
i a lugar ke los arroyos andantes i korrientes, ayi eyos tornantes por andar de kanales de el avismo. (Koelet Targum,1744) |
Todos los arroyos i manaderos de aguas andantes i korrientes a aguas de Okeanos ke arrodea a el mundo korneo el seyo, (Koelet Targum,1744) |
Esto komeresh de todo lo ke ay en las aguas: todos los ke tienen alas i eskamas en las aguas en las mares, i en los arroyos, akeyos komeresh. (Biblia, Const. 1873) |
Ma todos los ke no tienen alas i eskamas en las mares i en los arroyos, de toda sierpe de las aguas i de toda koza biva ke esta en las aguas, abominasion vos seran. (Biblia, Const. 1873) |
Kuando me rodearon olas de muerte, arroyos de maldad me torvaron, kuerdas de Sheol me rodearon (Biblia, Const. 1873) |
i sera sovre todo monte alto i sovre toda kuesta enshalshada pelagos arroyos de aguas (Biblia, Const. 1743) |
i seran trastornados sus arroyos por pez i su polvo por ashufre (Biblia, Const. 1743) |
Esto komeresh de todo lo ke ay en las aguas; todos los ke tienen alas i eskamas en las aguas, en las mares, i en los arroyos, akeyos komeresh. (Biblia, Const. 1873) |
Ma todos los ke no tienen alas i eskamas en las mares, i en los arroyos, de toda sierpe de las aguas, i de toda koza biva ke esta en las aguas, abominasion vos seran (Biblia, Const. 1873) |
I despues de esto akontesio ke se enamoro de una mujer en al |
El |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
40760 |
artar v. |
השביע; השביע רצון |
entre las tardes komeresh karne, i a la manyana vos artaresh de pan (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
40770 |
artarse v. refl. |
שבע, אכל לשובע; סיפקאת עצמו |
se artan sus ijos, i deshan su sovraje a sus chikitos. (Biblia, Const. 1873) |
kuando me despertare, me artare de tu semejansa. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41120 |
arto adj. |
שָּׁבֵעַ |
Los artos se alkilaron por pan i los ambrientos se vedaron. (Biblia, 1873) |
Este ombre ke keres krear tuyo es i el es korto de dias i arto de ravia i viene a pekar (P. R. Eliezer,1876) |
I de Naftali disho: Naftali, |
I de Naftali disho: Naftali, |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41250 |
árvol m. |
עץ, אילן |
Komo el mansano entre los arvoles de la shara, ansi es mi kerido entre los ijos (Biblia, Const. 1873) |
Todo el salien de el arvol non el se enkona enkonamiento de tiendas salvo lino. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
de fruto de arvol de el guerto komeremos i de fruto de el arvol ke entre el guerto disho el Dio non komadesh de el i non tokedesh en el porke no mueraresh (Biblia, Const. 1547) |
i disho: ken denusio a ti ke desnudo tu? si de el arvol ke te enkomendi por non komer de el komiste? (Biblia, Const. 1547) |
i lo ke vistes manta tenyida de kuantas kolores , vinyas ternas i plantaras en el todo modo de |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41550 |
asaetador m. |
רובה קשת; כינוי למבקר עוקצני וחריף; מזל קשת |
Los eskapados del ruido de los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41560 |
asaetar/asaetear v. |
ירה חץ מקשת; תקף וביקר בצורה עוקצנית טורדנית ולעגנית |
I lo amargaron, i lo |
I lo amargaron, i lo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41720 |
asar v. |
צלה, קלה |
Antes ke saumavan el sevo, vinia el moso del saserdote i dizia al varon ..: Da karne para asar para el saserdote. (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41930 |
asaventar v. |
הודיע, תידע; למד, קנה דעת |
non seas djusto muncho i non asaventes demaziadamente, por ke te desolaras? |
todo esto previ kon la sensia, dishi: me asaventare, i eya leshana de mi (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
41940 |
asaventarse v. refl. |
התעניין ב-, ביקש מידע אודות; החכים |
i travo en su mano ojas de datilares, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42090 |
42090 |
מצור |
I estuvo la sivdad en |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42240 |
asegún prep. |
לפי, כמו, בדיוק כמו, בו ברגע ש- |
e agora, pues vino a nuestras manos; asi commno fizo, mandat que le fagan, quémenlo segund el quemo a nuestros dioses. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
mas el mi Señor semeja que es ҫerca de nos, e es mucho ҫerca de nuestros coraҫones, segund esta escrito: ҫerca es el Señor a cada uno que lo llama con verdadera contriҫión, e de coraҫon. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
|
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42260 |
asegundado adj. |
נעזר, מועדף; שנוי, נשנה |
[esta] koza esta asegundada en Neviim i aterseada en Ketuvim ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42370 |
aselada f. |
פח, פח יקוש, מוקש, מלכודת, מארב |
i la aselada se levanto presto de su lugar i korrieron luego ke el estendio su mano i vinieron a la sivdad i la prendieron (Biblia, Const. 1873) |
ma erl no savia ke avia aselada kontra el detras de la sivdad (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42400 |
aseladador m. |
משגיח, צופה |
I los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42420 |
aseladar v. |
צפה, ארב, טמן פח, טמן מלכודת, עקב אחרי, ריגל; רימה, הונה |
I lo rodearon , i lo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42500 |
asembradura f. |
זריעה, עונת הזריעה |
I si kayere algo de su kalavrina sovre alguna simiente de asembradura, ke sea de sembrar sera limpia. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42510 |
asembrar v. |
זָרַע; פיזר דברים על כל עבר, זרע מהומה |
Malo haze obra de falsedad, y asembran justedad precio de verdad. (Biblia de Ferrara, 1553) |
su madre asenbra lo kolorado de el kuero i karne, i sangre i kaveyos i lo preto ke en los ojos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
su padre asenbra la blankura ke en las unyas, los guesos, los biervos , el meoyo ke en la kavesa i lo blanko ke en los ojos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42570 |
asemejansa f. |
דמיון, קירבה, אנלוגיה |
Se alevanto enpies Adam arishon i era su forma muy aformuziguada en asemejansa de su kriador (P. R. Eliezer,1876) |
maestro de maderos tendio linia asenyalalo kon la almagra azelo kon las aplanaderas i kon el kompas lo asenyala i azelo komo asemejansa de varon (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42590 |
asemejar v. |
דמה ל-; השווה; הופיע |
A la kavayeria en las kuatriguas de Par'o te asemeji, kompanyera mia (Biblia, Const. 1873) |
Este mundo asemeja al atrio del mundo futuro (Tefilat Imanuel, 1924) |
darsho r. Shimlay: a ke asemeja el ninyo en estentinas de la madre? a un kuaderno ke esta kovijado i doblado ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
el onbre sale a la kaye i sea asemejan en sus ojos komo lo entregaran al politsié ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42600 |
asemejarse v. refl. |
התדמה, נדמה; השווה עצמו ל-, דימה עצמו ל- |
Se asemejan al leon ke dezea a arrevatar, i al leoniko asentado en lugares enkuviertos. (Biblia, Const. 1873) |
Tornate asemejate al korso o al kavrito de los siervos sovre los montes de Bater. (Biblia, Const. 1873) |
le duele la kavesa – ke se le asemeje komo ke lo dieran en la karsel ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
suvio a la kama i se echo – ke se le asemeje komo ke asuvieraa la kaza del djuzgo - si tiene tradjumanes buenos se eskapa, i si no non eskapa ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42640 |
asementar v. |
יָסַד, יִסֵּד, בנה, חיזק; הרה רעיון שתוצאותיו שליליות |
en su primodjenito la asementara i en su menor asentara sus puertas (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42850 |
asentado adj. |
יושב, ישוב, מיושב, עומד יציב במקומו; מסודר במקצועו |
Kuando era Shelomo el rey asentado sovre siya de su reino se enaltesio su korason muncho por su rikeza, (Koelet Targum,1744) |
i ayo todo modo de komida, i vino muncho muncho, i ayo ayi un viejo ke estava |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42900 |
asentar v. |
הושיב, יישב; ארגן; חיבר (שיר, סיפור); הותיר משקע |
En su solombra dezei i me asenti i su fruto fue dulse a mi paladar (Biblia, Const. 1873) |
Es konosido en los konsejos su marido en su asentar kon viejos de tierra (Tefilat kol Pe, 1891) |
Para asentarlos kon prinsipes, i los aze eredar siya de onra. (Biblia, 1873) |
El aze mis pies komo de sierva, i me asenta sovre mis alturas (Biblia, Const. 1873) |
e asento la tierra sobre el agua; e con los angeles de fuego; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
en su primodjenito la asementara i en su menor asentara sus puertas (Biblia, Const. 1873) |
I Moshe levanto el tavernakulo, i asento sus almirezes, i pozo sus tavlas, i metio sus serraderos, i levanto sus pilares. ( Biblia, Const. 1873) |
I tu, mi senyor rey, los ojos de todo Yisrael estan sovre ti, para ke les des a saver kien se a de asentar sovre la siya de mi senyor despues de el. (Biblia, Const. 1873) |
Los ke fuistesh veluntarios en el puevlo, bendizid a A'. Los ke kavayash sovre aznas blankas, los ke vos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
42920 |
asentarse v. refl. |
ישב, התיישב; התיישב בכל כובד משקלו; שקע בשל כובד משקלו; נפל על הכסא; פשט רגל |
i atristarsean i alimunyarsean sus puertas i sera limpia ala tierra se asentara (Biblia, Const. 1743) |
i tiro panyo de su bivdez de sovre eya i kuvriose kon el velo i afeitose i asentose en Petah Enayim (Biblia, Const. 1547) |
i kito su manto de sivre si i se kuvrio de sako i se asento sovre la seniza (Biblia, Const. 1873) |
i si kaiya algun kierpich de arriva abasho se asentavan i enpesavan a yorar i dezian: guay de mozotros (P. R. Eliezer, 1876) |
i toparon ayi una tierra grande i derecha i muy ancha de lugares i se asentaron ayi (P. R. Eliezer, 1876) |
suvio eya i se asento en la de arriva deznuda, i el suvio i se asento deznudo enfrente de eya ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
diziendo: sierto Shelomo tu ijo enreinara despues de mi, i el se asentara sovre mi siya (Biblia, Const. 1873) |
i eya le disho: mi senyor, tu djuraste por A' tu Dio a tu sierva, diziendo: sierto Shelomo tu ijo enreinara despues de mi, i el se asentara sovre mi siya. (Biblia, Const. 1873) |
I suviresh detras de el, i vendra, i se asentara sovre mi siya, i el reinara en mi lugar (Biblia, Const. 1873) |
sierto Shelomo tu ijo enreinara despues de mi, i el se asentara sovre mi siya en mi lugar, (Biblia, Const. 1873) |
i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
43750 |
ashorka f. |
צמיד, אצעדה (צמיד לרגל) |
las kofias i las ashorkas i las trensas i djoyas de el pecho i los orejales (Biblia, Const. 1743) |
i tomi la korona ke tenia sovre su kavesa, i la ashorka ke tenia sovre su braso, i las trushe aki a mi senyor. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
43780 |
ashufre m. |
גופרית; צבע גופרית; גפרור |
i seran trastornados sus arroyos por pez i su polvo por ashufre (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
44030 |
asiento m. |
מושב, כסא; בסיס, כן; מקום, משטח ישיבה; קרן; איתנות, יציבות; הסכם; בסיס כלכלי; עכוז; מצב צבירה; מעמד, תפקיד |
Sus pilares izo de plata, su reskovdo de oro, su asiento de purpura (Biblia, Const. 1873) |
i el kovertero ke estara sovre eya i todos los atuendos de la tienda i la meza i sus atuendos i la almenara .. i el aguamanil i su asiento (Biblia, Const. 1873) |
todo esto en seer el palasio sovre su asiento i la ara sovre su konpustura – fuimos konplido de todo bien ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I los pilares de alambre ke estavan en la kaza de A', i los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
44150 |
asiguenya f. |
חסידה |
I el buho, el somorgujo, i el ibis, i el sisne, i el pelikano, i el buitre de karonya, i la siguenya, la garza segun su manera, i la abubiya i el mursielago. (Biblia, Const. 1873) |
i la siguenya, la garza segun su manera, i la abubiya, i el mursiegalo. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
44230 |
asigurar v. |
ביטח, אישר, הבטיח, נתן אחריות, נתן בטחונות; שרת (נתן שרות ל-) |
Asigurar nos asiguro el varon (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
45320 |
asofrensia f. |
תמיכה, סֶמֶךְ, הגנה, משען |
Me akonantaron en el dia de mi desgrasia, ma A' fue mi asofrensia (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
45325 |
asofrimiento m. |
סמיכה |
non ara i non almenara; non mienbros i non tenplasiones; non asofrimiento i non rezinas ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
45330 |
asofrir v. |
תָּמַךְ, סָעַד, סָמַךְ |
Asufridme kon tortas de uvas esforsadme kon mansanas porke esto enferma de amor (Biblia, Const. 1873) |
Sus manos tendio en el fuzo i sus palmas asufrieron rueka (Tefilat kol Pe, 1891) |
le espandia el segundo a el primero dos las manos i se las dava al koen gadol i asofria sovre eyas i las esparzia ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
45340 |
asofrirse v. refl. |
נשען, נסמך, נתמך |
I el rey ordeno sovre la puerta al kapitan sovre la mano del kual el |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
46110 |
asperar v. |
חיכה, המתין, ציפה; קיווה |
i aspero azer uvas i izo lambrushkos (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
46240 |
aspro (gr.) m. |
פרוטה, מטבע שנהג במזרח (''לבן''); נדבה |
le dezia: va merkame un aspro de vedrura – topava en su lugar bultos de oro (P. R. Eliezer, 1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
46260 |
asta prep. |
עד, עד ל- |
De delante de ti salga mi djuisio, (Biblia, Const. 1873) |
El rey segundo fue Nimrod ke podesto de un kavo de el mundo asta el otro (P. R. Eliezer,1876) |
Persigi mis enemigos i los destrui, i no torni asta atemarlos (Biblia, Const. 1873) |
kon sudor de tus narizes komeras pan asta tu tornarte a la tierra, ke de eya fuiste tomado, ke polvo tu i a polvo tornaras (Biblia, Const. 1547) |
i disho Yeuda a Tamar su nuera: esta bivda en kasa de tu padre asta ke engradeska Shela mi ijo (Biblia, Const. 1547) |
me rodearon las aguas asta el alma, el abismo me arrodeo, el djunko se apreto a mi kavesa (Biblia, Const. 1873) |
i lo irieron asta ke no desharon a ninguno de eyos ke remanesiera ni eskapara (Biblia, Const. 1873) |
i Yeoshua kemo a Ay i la puzo en monton de siempre desoladura asta el dia de oy (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
46980 |
asur (ebr.) adj. |
אסור |
Afueras de tres kozas ke son asurim de komerse ke son la sangre i el sevo i el gid anashe (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47160 |
atadero m. |
קשר, אגד; שנצים (קישוטים) לסוס |
i ayan yo amargo mas ke la muerte a la mujer, ke eya kasaderas i redes en su korason ataderos en sus manos (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47200 |
atado adj. |
קשור, מחובר, מאוגד, צרור; מחוייב; אדוק |
i tomaron sakos viejos sovre sus aznos, i odres de vino, viejos i rotos i atados, i sapatos viejos i remendados en sus pies (Biblia, Const. 1873) |
I Delila disho a Shimshon: te rogo ke me digas en ke esta tu fuersa grande, i kon ke podras ser |
i kon el tenia un azno ke yevava una manta buena tenyida kon kuantos modos de kolores, la manta estava |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47220 |
atador m. |
רצועה, קישור |
i el espirito de A' paso sovre el, i las kuerdas ke estavan sovre sus brasos fueron komo lino ke esta kemado kon fuego, i sus |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47570 |
atakar v. |
התקיף, תקף, התנפל על; נדלק, החל לבעור; הבעיר |
I le disheron: desendimos para atarte, para entregarte en mano de los Pelishteos. I Shimshon les disho: djuradme ke no me |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47640 |
atalayar v. |
צפה, השקיף, עמד הכן, עמד על המשמר |
Atalaya andamios de su kaza i pan de perezozos non kome (Tefilat kol Pe, 1891) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47730 |
atar v. |
קשר, חיבר, צרף, אגד, איגד; סגר עיסקה; סמך על, נתן אמון ב- |
Tu atarash esta madesha de ilo de grana en la ventana (Biblia, Const. 1873) |
|
I disho Delila a Shimshon: ek, tu te burlaste de mi. i me avlaste mentiras; agora te rogo ke me digas kon ke podras ser |
I el le disho: si |
I le disheron: desendimos para |
|
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
47970 |
atarse v. refl. |
התחייב, קשר עצמו, נקשר; נעשה סמיך |
I les dio un poko de pan i un poko de agua en una botezika i se la ato la botezika en sus lombos (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48130 |
atemar v. |
התיש, ייגע, הוציא את הנשמה; כילה, השמיד, איבד |
I los atemi i los yagi i no se levantaron i kayeron debasho de mis pies (Biblia, Const. 1873) |
Persigi mis enemigos i los destrui, i no torni asta atemarlos (Biblia, Const. 1873) |
Amontonare males sovre eyos; mis saetas |
ke aremos al varon el este ke mato a la alimanya la esta ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48140 |
atemarse v. refl. |
נבעת, נחרד, התייגע; כלה, נשמד; התאבד |
Tambien kuando venia algun forastero a sus sivdades i traia su merkaderia ke merkava o keria vender, i se adjuntavan sovre el varones i mujeres, i famiyas, i mosos i viejos, i se ayegavan todos al varon i le tomavan por fuersa de la merkaderia asta ke |
ek, eyos son komo todo el fonsado de Yisrael ke kedaron en eya; ek, eyos son komo todo el fonsado de Yisrael ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48170 |
atemo m. |
קץ, סוף, גבול |
Su ermozura es komo la de su buey primodjenito, i kuernos de unikornio son sus kuernos; kon eyos akorneara puevlos a una asta los |
Su ermozura es komo la de su buey primodjenito, i kuernos de unikornio son sus kuernos; kon eyos akorneara puevlos a una asta los |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48205 |
atendiar v. |
לסוכך כמו אוהל, להצל |
i izo telas de kaverno para atendiar sovre el tavernaglo (Biblia, Const. 1547) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48230 |
atensión f. |
תשומת לב; התחשבות |
As atension en tu estudio porke el error puede ser funesto (Tefilat Imanuel, 1924) |
No agas atension al kantaro si no aloke kontiene (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48440 |
aterseado adj. |
בן שלוש; משולש |
[esta] koza esta asegundada en Neviim i aterseada en Ketuvim ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48460 |
atersiar v. |
חילק לשלושה חלקים, שילש |
para sienpre ke atersee el ombre sus anyos: tersio en mikrá, tersio en mishná, tersio en gemara ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48520 |
atestiguar v. |
העיד, אישר |
I le disho David: tu sangre sea sovre tu kavesa, porke tu boka atestiguo kontra ti, diziendo: yo mati al untado de A'. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
48910 |
atorgamiento m. |
הודאה, וידוי; הסכמה שהושגה בקושי; הצהרה; הבטחה |
ijo mio! da agora onra a A' el Dio de Israel i azle atorgamiento i denunsiame agora lo ke iziste, no me lo enkuvras (Biblia, Const. 1873) |
non palasio i non monte de almiskle; non djunta i non atorgamiento; non linpieza i non esparzimiento ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49090 |
atorser v. |
עיוות, עיקם, פיתל, בילבל; סחט; העווה, סרר, עשה מעשה נבלה; הדיח |
Andan en persicion andara a fiuza, y atorcién sus carreras sera quebrantado. (Biblia de Ferrara, 1553) |
ve a echa del Dio, porke ken podra por aderezar a lo ke atorsio (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49095 |
atorserse v. refl. |
התעוות |
en el dia ke se estremeseran guardadores de la kaza i se atorseran varones de la fuersa, i se baldaran las molederas porke se apokaran i se eskureseran las vientes en las finiestras (Biblia, Viena 1841) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49120 |
atorsimiento m. |
סחיטה, כפיה, פשע, הדחה |
Perficion de rectos los guia, y atorcimiento de falsarios los prea. (Biblia de Ferrara, 1553) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49130 |
atorvado adj. |
מודאג, מבועת, נפחד, הלום פחד; משתומם, מבולבל |
I sus ermanos no le pudieron responder porke fueron torvados (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49300 |
atrás adv. |
אחורה, מאחורי; מלפני (זמן), אחרי |
De la sangre de los matados, del sevo de los barraganes, el arko de Yeonatan no se tirava atras (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49600 |
atraveser v. |
נתקע, ננעץ |
Su mano tendio a la estaka, i su derecha al martiyo de travajadores; i majo a Sisera, machuko su kavesa; i irio i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49790 |
atribulasión (port.) f. |
שגעון, טירוף |
E luego fueron a el, e dixeronle: nos otros estamos en esta tribulaҫion, e tu estas durmiendo? (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49815 |
atrio m. |
מבואה |
Este mundo asemeja al atrio del mundo futuro (Tefilat Imanuel, 1924) |
Preparate en el atrio para poder entrar en el palasio (Tefilat Imanuel, 1924) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49850 |
atristar v. |
העציב, ציער |
I su enemiga tambien la enojava mucho kon motivo de azerla atristar (Biblia, 1873) |
I su padre nunka lo atristo en sus dias kon dizir por ke azes ansi (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
49860 |
atristarse v. refl. |
הצטער, נעצב, התעצב אל לבו, נעגם |
I agora no vos atristesh (Biblia, Const. 1873) |
i atristarsean i alimunyarsean sus puertas i sera limpia ala tierra se asentara (Biblia, Const. 1743) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
50090 |
atuendo m. |
כלי, כלי מטבח; מי שמהססים להטיל עליו אחריות; סיר לילה |
Atuendos de palo i atuendos de kuero i atuendos de gueso i atuendos de vidro sus espandidos limpios i sus resivimientos enkonados (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
I todo akeyo sovre ke kayere algo de eyos kuando son muertos, sera enkonado; sea algun atuendo de lenyo, o vestido, o kuero, o sako, kualkier atuendo kon ke se aze ovra, sera metido en agua, i kedara enkonado asta la tarde; i ansi sera alimpiado. (Biblia, Const. 1873) |
I todo bevraje ke es de bever en kualkier atuendo sera enkonado. (Biblia, Const. 1873) |
Toro i kavrito de dia de las perdonansas sus degoyaduras en tsafon i resivimiento de sus sangres kon atuendos de servimiento en tsafon (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
i echaron los atuendos ke avia en la nave a la mar para alivianarla de eyos (Biblia, Const. 1873) |
solamente la plata i el oro i los atuendos de alambre i de fierro metieron en la kaza de A'. (Biblia, Const. 1873) |
i el kovertero ke estara sovre eya i todos los atuendos de la tienda i la meza i sus atuendos i la almenara .. i el aguamanil i su asiento (Biblia, Const. 1873) |
i sinko atuendos en sus manos el sesto i el koz en mano una i el brasero en mano una i kuchara i kuvierta en mano una ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I las oyas, i las paletas, i las despaviladeras, i los kucharones, i todos los |
I anduvieron detras de eyos asta el Yarden; i ek, todo el kamino estava yeno de vestidos i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
50330 |
aular (t.) v. |
בכה, נאנח, התאנח; נהם, שאג |
no aulesh ni agash oir vuestra boz, ni salga palavra de vuestra boka (Biblia, Const. 1873) |
todo el puevlo aularan kon aulasion grande i la muraya de la sivdad kaera de su lugar i el puevlo suviran kada uno enderecho de si (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
50350 |
aulasión (t.) f. |
בכי, אנחה; שאגה, נהמה |
todo el puevlo aularan kon aulasion grande i la muraya de la sivdad kaera de su lugar i el puevlo suviran kada uno enderecho de si (Biblia, Const. 1873) |
I komo el vino asta Lehi, los Pelishteos salieron a enkontrarlo kon |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
50430 |
aún conj. |
למרות, בלי להתחשב ב- |
Aunke A' avia serrado su bulba (Biblia, 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
50490 |
aunarse v. refl. |
התאחה, התאחד |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus armas. en su sekreto no entre mi alma; en su apanyamento no |
Shimon i Levi ermanos; instrumentos de adolme sus armas. en su sekreto no entre mi alma; en su apanyamento no |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
50820 |
auvlar v. |
הריע, הרים קולו בשמחה |
i dos koanim se paravan sovre la meza i dos tronpetas en sus manos; tanyian i auvlavan i tanyian ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
51350 |
avantajozamente adv. |
באופן ריווחי |
i era avlan kon nos pases kon pases komo varon ke beza a su kompanyero de muchidumbre de kerensia ke akerensio a nos, |
kavakado en eyas diez los mandamientos esmeradas |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
51550 |
ave f. |
עוף; כינוי לאדם חסר יוזמה, כבד ומסורבל |
I era arrondjan saetas detras de las aves (P. R. Eliezer,1876) |
I de las aves, estas tendresh en abominasion; no sean komidas, abominasion son: el agila, i el osifrago i el esmerejon i el buitre, i el el milano segun su manera. (Biblia, Const. 1873) |
e espaҫiaronse los fijos de Ysrael, e sosegaronse las animalias e las aves; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
Empero esto komeresh de toda sierpe de ave ke anda sovre kuatro pies, ke tiene piernas arriva de sus pies, para saltar kon eyas sovre la tierra. (Biblia, Const. 1873) |
I de las aves, estas tendresh en abominasion; no sean komidas, abominasion son: el agila, i el osifrago, i el esmerejon, i el buitre, i el milano segun su manera, (Biblia, Const. 1873) |
I toda otra sierpe de ave ke tiene kuatro pies, abominasion vos sera. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
51780 |
aventajarse v. |
התעלה על |
presurozo komo las aguas, no seras |
presurozo komo las aguas, no seras |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
51845 |
aventurar v. |
אישר (חשב למאושר) |
Alevantaronse sus ijos i bien la aventuraron su marido i alavola (Tefilat kol Pe, 1891) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
51960 |
aver m. |
רכוש, נכסים, הון; מו''מ עסקי |
Aver de rico ciudad de su fortaleza, quebranto de pobres su pobreza. (Biblia de Ferrara, 1553) |
No aprovechara aver en dia de saña, y justedad escapara de muerte. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Bendize, A', su |
Bendize, A', su |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
51970 |
aver v. |
היה (יש), היה לו, הכיל, היה ל-, התקיים, קרה |
I tu, mi senyor rey, los ojos de todo Yisrael estan sovre ti, para ke les des a saver kien se a de asentar sovre la siya de mi senyor despues de el. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52185 |
avestruz m. |
יען, בת יענה |
Todo kuervo segn su manera manera i el avestruz, i la leguja, i el laro, i el gavilan segun su manera. (Biblia, Const. 1873) |
todo kuervo segun su manera, i el avestruz, i la lechuza, i el laro, i el gavilan segun su manera, (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52400 |
avierto adj. |
פתוח, חשוף, פרוץ; מפולפל, גס, בלתי צנוע, נהנתני; ישר, נוהג בפתיחות, נבון, בהיר, זריז, פעיל |
sea tu kaza avierta largamente, i sean los povres los fijos de tu kaza, (Pirke avot, siglo XV) |
i tomo de su fruto i komio i dio tabien a su marido kon eya i komio i fueron aviertos ojos de anbos eyos (Biblia, Const. 1547) |
ke savien el Dio ke en dia de vuestro komer de el i seran aviertos vuestros ojos i seredesh komo andjeles savientes bien i mal (Biblia, Const. 1547) |
i su boka serrada i el ombligo avierto ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
I la sivdad fue |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52440 |
aviertura f. |
פתיחה, חנוכת מקום; פתח; פירצה; קסם; חכמה, בינה; מפתח, אינדקס |
i aras el manto del espaldar todo de kardeno i avra una avertura arriva en medio de el avra un borde a su avertura al deredor de echura de teshedor (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52640 |
avizar v. |
הודיע, פירסם, מסר הודעה, הכריז, תידע; הזהיר |
Porke me izistesh mal, en avizando al varon si teniash mas ermano? (Biblia, Const. 1873) |
I avizaron al rey, diziendo: ek Natan el profeta. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52670 |
avizo m. |
הודעה, מודעה, בשורה, ידיעה; דעה; עצה |
I tornaron los mensajeros, i dieron |
I vinieron, i yamaron al portalero de la sivdad. I les dieron |
I yamo a los portaleros; i dieron |
Venid pues agora, i entraremos, i demos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52680 |
avla f. |
דיבור, דבר; נאום, הרצאה, דרשה, שיחה (ברדיו, בציבור), כושר דיבור |
i apersivete en tu favla, por ke no se anbezen de eya a mentir. (Pirke avot, siglo XV) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
52770 |
avlar v. |
דיבר, הירצה, שוחח, החל בשיחה |
i no amuchigues favlar kon mujer (Pirke avot, siglo XV) |
Todo lo ke avlo Sara kon vedrad lo avlo i manko de lo ke te disho no agas (P. R. Eliezer,1876) |
Por mis ermanos i mis kompanyeros avlare agora paz por ti (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
avla agora a tus siervos aramit ke entendientes nos i non avlesh a nos en djudesmo (Biblia, Const. 1743) |
i kijeron avlar uno kon otro komo sus uzansas ir demandando kierpiches i lodo i no se entendieron unos a los otros lo ke ae avlavan (P. R. Eliezer, 1876) |
I ek, mientres ke eya estava kon el rey, Natan el profeta vino. (Biblia, Const. 1873) |
I disho Delila a Shimshon: ek, tu te burlaste de mi. i me |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
53110 |
avodazara (ebr.) f. |
עבודה זרה |
I por zahut de Avraam Avinu no se le amenguaron las aguas en todo tiempo ke no pensaron en servir avoda zara (P. R. Eliezer,1876) |
Siendo ke ayegaron a el midbar se enpeso a mal trazyerrar detras de la avodazara de la kaza de Par'o su padre (P. R. Eliezer,1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
53360 |
avrir v. |
פתח, פקח, חלץ פקק, נתן סם משלשל |
vean tus ojos derechedades. (Biblia, Const. 1873) |
I fue ke kuando vinimos al mezon, i avrimos nuestros kostales (Biblia, Const. 1873) |
Su boka avrio kon sensia i ley de mersed sovre su lengua (Tefilat kol Pe, 1891) |
avrire sovre alturas rios i entre vegas fuentes, porne dezierto por pelago de aguas i tierra sekania por manaderos (Biblia, Const. 1743) |
i echavan el goral i a el ken lo kaia el goral akel tenia el meresimiento de tomar las yaves i avrir la puerta chika ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
53630 |
avrirse v. refl. |
נפתח; הנץ; פתח עצמו, התוודה, גילה ליבו; קרע, פרם; התגבר על ביישנותו |
e las puertas de los ҫielos e de la tierra se abrieron, por veer e saber que non auia con el Señor dioses estraños, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
53660 |
avtahá (ebr.) f. |
בטחון; תקווה; ביטוח |
no tuvieron la avtaha en su kreador, sino en muchedumbre de su rikeza, ke la rikeza enpusha de sus patrones temor de el kreador i se enfeguzian en su rikeza (P. R. Eliezer, 1876) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
53960 |
ayar v. |
מצא |
i non pudieron por ayar sus kavos; (Koelet Targum,1744) |
El varon en mano de kien fue ayada la kupa, el sera mi siervo (Biblia, Const. 1873) |
En labios de entendido es hallada ciencia, y verdugo a cuerpo menguado de seso. (Biblia de Ferrara, 1553) |
Komo poko pasi de eyos asta ke ayi al ke ama mi alma (Biblia, Const. 1873) |
Lo bushki i no lo ayi (Biblia, Const. 1873) |
Me ayaron los guardadores ke rodean por la sivdad (Biblia, Const. 1873) |
Mujer de vertud ken ayara i leshos mas ke djoyas su kompra (Tefilat kol Pe, 1891) |
Vino de Kafras mezuras tres i medidas tres i si non ayo vino de Kafras traera vino blanko viejo (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
lesho lo ke fue i ondo ondo ken lo ayara (Biblia, Viena 1841) |
en dia bueno se kon bien, i en dia malo ve; tambien a este a eskuentra de este izo el Dio, para ke no aye el ombre despues de el ninguna koza (Biblia, Viena 1841) |
i ayan yo amargo mas ke la muerte a la mujer, ke eya kasaderas i redes en su korason ataderos en sus manos (Biblia, Viena 1841) |
i avia un vizir de los vizires de Titus, i entro i |
i derroko a la pared i a la fragua i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54150 |
ayegar v. |
הגיע, התקרב; הגיע להשג, השיג, הצליח; הקריב קרבן; זכה לראות |
Siendo ke ayegaron a el midbar se enpeso a mal trayerrar detras de la avodazara de la kaza de Par'o su padre (P. R. Eliezer,1876) |
e allego las aguas en un lugar, e llamoles mares, e sello las con arena que non cresҫieren, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i se ayego a el el kapitan de la nave i le disho: ke tienes adormesido? levantate, yama a tu Dio! (Biblia, Const. 1873) |
i tu az ayegar a ti a Aaron t ermano i a sus ijos kon el … para servirme en el saserdusio (Biblia, Const. 1873) |
i siendo ke ayego su tienpo por espartirse del mundo el Santo Bindicho El toma su i parte, i parte de su padre i su madre echado delantre de eyos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
kuando entravan en la tienda del plazo, i kuando se al ara, se lavavan, komo A' enkomendo a Moshe. ( Biblia, Const. 1873) |
i dio el Dio al viejo por mersed i por piadades en ojos del vizir, i lo kito kon onra kon todos sus livros, i anduvieron de sivdad en sivdad asta su |
i ek |
|
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54170 |
ayegarse v. refl. |
התקרב, בא עד, הצטרף |
e llegose presente de un sabio e dixeronle: nuestro señor, e nuestro mayoral, e nuestro sabio, qué cosa es este tenblor que se fizo el dia de oy? (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
por quanto la ley santa se deҫendio, e las palabras de los fijos de Ysrael al Señor manifestador, e por quanto la ley rresҫibieron sus oraҫiones se allegaron, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i vieron a el de leshos i antes ke se ayegase a eyos i argumentaronse para el para matarlo i disheron kada uno a su ermano: ek duenyo de los suenyos (Biblia, Const. 1547) |
i membra a tu kreador en dias de tu manseves, mientres ke non vengan dias del mal i se ayegen anyos ke diras: non ay a mi en eyos veluntad (Biblia, Viena 1841) |
I yamo David a uno de los mansevos, i disho: ayegate i matalo. I el lo irio, i murio. (Biblia, Const. 1873) |
Tambien kuando venia algun forastero a sus sivdades i traia su merkaderia ke merkava o keria vender, i se adjuntavan sovre el varones i mujeres, i famiyas, i mosos i viejos, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54180 |
ayegasión f. |
קרבן |
Ke ansi dize el pasuk: i ordenará sovre eya la alsasion i saumará sovre eya sevos de las pazes sovre eya kumple todas las ayegasiones todas eyas. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54230 |
ayí/aí adv. |
שם, שמה |
i toparon ayi una tierra grande i derecha i muy ancha de lugares i se asentaron ayi (P. R. Eliezer, 1876) |
i avia un vizir de los vizires de Titus, i entro i ayo una kaza grande i ancha muncho i tomo toda la prea i el espojo ke ayo |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54490 |
ayuda f. |
חוקן; עזרה, סיוע, תמיכה, סעד |
Ke sus manos le basten, i tu le seas |
No ay otro komo el Dio de Yeshurun, ke kavaya en los sielos para tu |
Ke sus manos le basten, i tu le seas |
No ay otro komo el Dio de Yeshurun, ke kavaya en los sielos para tu |
Maldizid a Meroz, disho el andjel de A'; maldizid kon maldision a sus moradores; porke no vinieron en |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54510 |
ayudador/dera n. |
סייע, עוזר, תומך |
Por ende, todo aquel que tiene fuzia en Dios, él sera su ayudador e su escapador. (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54540 |
ayudar v. |
עזר, סייע, תמך, סעד, הושיט יד |
I tuvo sus konsejos kon Yoav, ijo de Tseruya, i kon Evyatar el saserdote; i eyos ayudaron de parte de Adoniya. (Biblia, Const. 1873) |
se levanten i vos |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54600 |
ayunar v. |
צם, התענה, ישב בתענית |
I endecharon, i yoraron, i ayunaron asta la tarde, por Shaul, i por Ye'honatan su ijo, i por el puevlo de A', i por la kaza de Yisrael; porke avian kaido a espada. (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54610 |
ayuno m. |
תענית, צום |
i apregonaron ayuno i se vistieron de sakos, dezde el grande de eyos asta el chiko de eyos (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
54870 |
azeite m. |
שמן |
Por el golor de sus azeites buenos, komo azeite vaziado es tu nombre (Biblia, Const. 1873) |
I savios son matirin en todos los azeites, kon azeite djondjoli, kon azeite de muezes, kon azeite de navos. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
Komo si no uviera sido untado kon azeite (Biblia, Const. 1873) |
I sovre el disho Shelomo kon su sensia: mijor fama nas ke azeite buena i dia de la muerte mas ke dia de su naser (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
i madrugo Yaakov por la manyana i tomo a la piedra ke puso a sus kaveseras i puso a eya estansia i vazio azeite sovre su kavesa (Biblia, Const. 1547) |
i pan de sensenyas i tortas de sensenyas enbueltas en azeite i binmuelos de sensenya untados kon azeite de semola de trigo loa aras (Biblia, Const. 1873) |
i tomaras el azeite de la untasion i vaziaras sovre su kavesa i lo untaras (Biblia, Const. 1873) |
mijor fama buena mas ke azeite bueno, i dia de la muerte mas ke dia de su nase (Biblia, Viena 1841) |
moshkas en su muerte azen afedeser azen manar azeite de konfisionador (Biblia, Viena 1841) |
porke ayi fue desechado el eskudo de los barraganes, el eskudo de Shaul, komo se no uviera sido untado kon azeite. (Biblia, Const. 1873) |
Ijas de Yisrael, yorad por Shaul, ke vos vestia de grana kon plazeres, ke metia azeite de oro sovre vuestros vestidos. (Biblia, Const. 1873) |
I de Asher disho: bendicho de ijos sea Asher; sea agradavle a sus ermanos, i banye en |
I de Asher disho: bendicho de ijos sea Asher; sea agradavle a sus ermanos, i banye en |
i lo izo chupar miel de la penya, i |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
55120 |
azer v. |
עשה, יצר; עזר, סייע, הושיט עזרה |
vean tus ojos derechedades. (Biblia, Const. 1873) |
Talamo izo para si el rey Shelomo de maderos del Levanon (Biblia, Const. 1873) |
No agas atension al kantaro si no aloke kontiene (Tefilat Imanuel, 1924) |
Todo lo ke avlo Sara kon vedrad lo avlo i manko de lo ke te disho no agas (P. R. Eliezer,1876) |
i aspero azer uvas i izo lambrushkos (Biblia, Const. 1743) |
porke iziste esta, maldicho tu mas de toda la kuatropea i mas de toda animal de el kanpo (Biblia, Const. 1547) |
i unas eskaleras le izieron en la pared una por la vanda de mizrah i una por la vanda de maarav (P. R. Eliezer, 1876) |
I izo para si kuatriguas i kavayeros, i sinkuenta varones ke korrieran delante de el. (Biblia, Const. 1873) |
I desendieron tres mil varones de Ye'huda al riskisio de la penya de Etam, i disheron a Shimshon: no saves ke los Pelishteos podestan sovre nozotros? ke es esto ke nos |
ke |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
55410 |
azero m. |
פלדה |
El anbeza mis manos para la pelea, i el arko de azero es kevrado por mis brasos (Biblia, Const. 1873) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
55420 |
azerse v. refl. |
נעשה, הפך ל-, היה ל-; העמיד פנים, עשה עצמו; הבשיל, השלים בישולו; מת |
i el korason del puevlo se diritio i se izo komo agua (Biblia, Const. 1873) |
todo el ke non es, non siego i non kosho i non mudo i se aze komo uno de eyos non se muere de la vejes asta ke se aze komo uno de eyos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
55640 |
azienda f. |
רכוש, הון, עושר, נכסים, נחלה |
para sienpre ke anbeze el ombre a su ijo ofisio i ke porfee ke sea el ofisio linpio i liviano, i ke bushke piadades de ken ke es de bushkar, ke es riko i las aziendas de el ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
todo el ke travaja en la Ley sus aziendas le prosperan a el ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
55850 |
azna f. |
אתון |
Atando a la vid su borriko, i a la vid eskojida el ijo de su |
Atando a la vid su borriko, i a la vid eskojida el ijo de su |
Los ke fuistesh veluntarios en el puevlo, bendizid a A'. Los ke kavayash sovre |
מפתח |
ערך |
פירוש |
indeks |
entrada |
esplikasion |
55980 |
azno m. |
חמור |
I dio sevada a sus aznos (Biblia, Const. 1873) |
i destruyeron todo lo ke avia en la sivdad, tanto varones komo mujeres, tanto mosos komo viejos, asta los bueyes i ovejas i aznos, a tajo de espada (Biblia, Const. 1873) |
Yissahar |
I topo una keshada de |
Yissahar |
i kon el tenia un |
i no kijo el forastero dormir ayi, i alevantose i seyo a su |
i tambien pan i agua tengo, i paja i sevada para mi |
i ek, no avia ayi ninguno, ni boz de ombre, sino los kavayos atados, i los |
I se levantaron, i fuyeron al anocheser, i desharon sus tiendas, i sus kavayos, i sus |