Back to main page of Maaleh Adumim Institute                             tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
Back to main page of the dictionary tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
| 
 Entry presentation | 
Entry No. 65690
entrada numero 65690
| benadam (ebr.) m. | man; "benadam" - a person with integrity; nobody | 
| azer benadam (ebr.) a uno | להתייחס אליו בכבוד אף שאינו ראוי לכך | 
| azerlo benadam (ebr.) | לייפות | 
| azerse benadam (ebr.) | להעשות ''בן אדם'', להתנהג כראוי | 
| ke no se aze benadam (ebr.) | חסר תקנה | 
| komporto de benadam (ebr.) | התנהגות מכובדת ונעימה | 
| no meter a uno en kuenta de benadam (ebr.) | לא להתיחס אל מישהו כבן אדם - לא להעריך מישהו | 
| no ser benadam (ebr.) | להיות חסר נימוסים, להתנהג לא יפה | 
| no lo agas benadam | אל תשים אליו לב! | 
Lexical samples / Enshemplos leksikales
| alguno demandó por mi? benadam! (Nehama) | 
| benadam no es? i komer kiere i su kaza para morar (Nehama) | 
| benadam no pasa por esta kaye (Nehama) | 
Proverbs / Refranes
| El mal non van pur lus dalis - van pur lus binadames | 
| Boka de leon ke te koma i no ojo de ben-adam | 
| El palo salio de Geinam para enderechar al benadam | 
| La para kita loko al ben-adam | 
| El perro es amigo del ben-adam, el gato es enemigo | 
| Ojo de leon ke te koma, ojo de benadam ke no te vea | 
| El Dio ke guadr(a)[e] el meoyo del ben-adam | 
| Al benadam la palavra, azno el palo | 
| Alevanta kavesa de kulevro i no de ben-adam | 
| El ben-adam es de karne i de sangre | 
Coplas / Koplas
| Avrid ojos benadam ke tu sos basar i dam, venistesh en el olam para fayar emuna. (Donme, sig 18) | 
| tsadik Moshe, yo me entremetere en tu kevura, lo ke no zahá beadam miyom shenivrá (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) | 
| mira lo ke es el kavo del basar vadam, la muerte kedo del tiempo de Adam, de eya no eskapa benadam, anke sea kuanto Moshe (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) | 
Religious literature / Literatura relijioza
| todo esta en la maaraha del ben adam, (Meam Loez Bereshit) | 
| Toda la sudor de el ben adam es tosigo i sam amavet (Shevet musar, Const. 1740) | 
| esto mamash en la azeite de la vida del  | 
| el  | 
| la presona se sonya kon  | 
Popular literature / Literatura popular
| Por esto, ke se akavide el benadam de no tokar mujer de otro ombre. (Kuentos de Yerushalayim, 1923) | 
| Ke sepas, sinyores meldadores, ke este mansevo no era ben adam. Era ijo del rey de los shedim. (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920) | 
| le disho la parida: i yo so  |