Back to main page of Maaleh Adumim Institute                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   Back to main page of the dictionary    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

Searching the dictionary

Bushkida - ladino 

English search

Bushkida - inglez

Idioms

Lokusiones

Popular l.

L. popular

Proverbs

Refranes

Coplas

Koplas

Liturgic l.

L. relijioza

Bible and Midrash

Biblia i Midrash

Nobels and press

Novelas i Periodizmo

Lexical samples

Enshemplos leksikales

Classicism

Klasika

Shortening table

Abreviasions

 



 

 

 

Entry presentation
Prezentasion de la entrada

 

Entry No. 401760

entrada numero 401760

repozado adj.

estate repozado!

שב בשקט! תפסיק לזוז בלי הרף! (פניה אל ילד סורר)



Lexical samples / Enshemplos leksikales


la mar esta repozada (Moscona)



Proverbs / Refranes


Kuando tu travajo es terminado vash estar alegre i repozado



Clasic poetry and drama / Poezia klasika i Drama


ke ya mos desho muy repozados bivir. (La segunda Ester, 1911)

Echar me kero repozado, el kavesal desfronyado, del kolchon un poko blando las lanas arrastando. (8 dias antes de Pesah, 1909)



Coplas / Koplas


Razon tiene nuestro rijidor ke avrio los lavios / por dezir kon amor a sus politikanos / keremos estar repozados / i non gerrear / ansi vamos a briyar / en deklarandomos neotros / kontentes seremoa nozotros (La Amerika, 1915)



Novels and press / Novelas i Periodizmo


La mar paresia agora derecha i repozada komo la luna de un espejo. (Pavlo i Virdjinia, 1912)

El Dio avia prosperado sus echos i eyos bivian vidas repozadas (El rey i el shastre, Yerushalayim 1903)

Aki los djudios biven komo si estuvieran en Palestina liberos i repozados i manifestan todos sus sentimientos djudios en siendo en mizmo tiempo buenos suditos amerikanos (La Amerika 1910)

el Dio avia prosperado sus echos i eyos bivian vidas repozadas (El rey i el shastre, Yerushalayim 1925)

kedi repozado un poko otro entremientres sinko mil marangos i indjenieros fueron empleados para fraguar una karrosa (Guliver, Yerush. 1912)

Mordehay era un bueno i onesto ombre ke bivia repozado i sotometido (El Alakran, Tel Aviv 1954)

Katina loke keria sintir era esto, eya desho ayi la kriatura i torno a kaza repozada de aver salvado de este fuerte yugo (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)