Back to main page of Maaleh Adumim Institute                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   Back to main page of the dictionary    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

Searching the dictionary

Bushkida - ladino 

English search

Bushkida - inglez

Idioms

Lokusiones

Popular l.

L. popular

Proverbs

Refranes

Coplas

Koplas

Liturgic l.

L. relijioza

Bible and Midrash

Biblia i Midrash

Nobels and press

Novelas i Periodizmo

Lexical samples

Enshemplos leksikales

Classicism

Klasika

Shortening table

Abreviasions

 



 

 

 

Entry presentation
Prezentasion de la entrada

 

Entry No. 342140

entrada numero 342140

ora (2) f.

hour

a la buena ora i klara!

בשעה טובה בהירה ומוצלחת!

a la ora orada

ברגע האחרון, בדקה התשעים

a la/ala ora

בשעה

a su ora

בזמן, בזמנו, בעיתו

a su ora buena

בזמן המתאים, בעיתו

aferrar la ora

לתפוס את השעה הטובה והראויה

asperar su ora

לצפות לרגע הממוזל שלו

ay ora para todo

לכל עת וזמן

buenas oras tenga!

שיידע אך טוב! (איחול המושמע כאשר מזכירים מישהו אהוב שאינו נוכח)

de en ora en ora

כל רגע

de un'ora a la otra/de ora en ora

עומד להתרחש כל רגע

dedientro de una ora

בתוך שעה, בפרק זמן של שעה אחת

deshar pasar la ora mala

לתת לשעה הקריטית לעבור - להמתין עד שישקע האבק לפני שמתחילים לפעול שוב

dormir a su ora

לישון בשעות סדירות וקבועות

echar oras

לדחות לפעם אחרת

el ke las oras malas tenga!

(על אדם רשע:) שתתחולל על ראשו רעה!

en oras d'apreto/en oras apretadas

בשעות מצוקה ולחץ

es la ora de la neilá (ebr.)

הגיעה שעת הכרעה, שעה לקבלת החלטה

fuir de la ora mala

להמלט במהירות מפני זעמו של מישהו וצעקותיו

ganar oras

להרוויח זמן

i mi ora verná

גם שעת מזלי תגיע ..

i su ora verna

גם שעתו (שעת הנקם) תגיע

kada ora i kada punto

בכל רגע ורגע

ke ora esta?/ke ora es?

מה השעה?

ke se tope para ora de menester

נשמור זאת כדי שיימצא לנו בעת הצורך

kedavos en la buena ora!

להתראות!

komer a su ora

לאכול ארוחות סדירות בשעות קבועות

kontar las oras/estar kon la ora en la mano

לחכות בקוצר רוח

kurear (t.) la ora

לכונן את השעון

la ora del Dio

ברגע היעוד, ברגע הגורלי

la ora del guerko

שעה מועדת לפורענות

las oras son kurtas

הזמן קצר, עומד לרשותי רק זמן מועט

lavorar a la ora

לעבוד לפי שעות

no estar ora kon ora/estar a oras

להיות שרוי בתנודות במצב הרוח

no me sovra la ora

אין לי רגע פנאי

no pedrer ni ora ni punto

לנצל היטב את הזמן

no son oras

הזמן אינו מתאים

no son oras d'enkantar

זה לא הזמן לבהות ולהתבטל - יש לעבוד מהר והיטב כי הזמן לוחץ

no tener ora

להיות דחוק בזמן

no tiene ora

בלתי מסודר, אינו מסוגל לדייק

no veo la ora de...

אני מצפה בקוצר רוח ל ..

ora de sar (ebr.)

רגע של מצוקה

ora prechiza

השעה המדוייקת שעליה הוסכם

orar por oras al otel

להתאכסן זמנית במלון

oras buenas!/oras buenas veamos!

זעקת אימה בעת הכרזה על אסון

oras de furia/fota (gr.)

שעת הלחץ, שעת העומס

oras de kindí (t.)

בין הערביים

oras de morir

כאשר רואים את המוות נגד העינים

oras de parir

שעת הכרעה

oras de tadre

בין ערביים, שעת ערב

oras de yayma (t.)

שעות לקניה טובה ולרווח

oras demudadas

עתות מוזרות

oras i oras

שעות על שעות (העוברות באפס מעשה)

oras olvidadas

זמנים עברו

oras pedridas

זמנים עברו

oras van oras vienen

זמן רב מדי עובר בהמתנה

otra ora

לא עכשיו, זה לא הזמן

pasar la ora

להעביר את הזמן

pasar oras pretas

לעבור שעות קשות של צער ומכאוב

pedrer oras

לאבד ולבזבז את זמנו

por las oras

בינתיים, באופן זמני

sin ser su ora

בטרם עיתו, טרם זמנו, פתאומי

son oras de regmisión

זוהי שעת חסד כדי להחלץ ממצוקה ומכאוב

tener ora para todo

יש לו זמן למכביר לעשות כל שהוא צריך

todas las oras no son unas

אין שעה דומה לחברתה

toparse en oras estrechas/pasar oras eskuras

להמצא במצוקה/לעבור שעות קשות

una la ora/dos la ora

השעה אחת/השעה שתים

venir a la ora

בא בשעה הרצויה

venir en oras de no tener para komer/en oras de demandar sedaká

לבוא לידי מצוקה וצורך להזדקק לבריות

venir la ora

'הגיעה שעתו'' - מת, נפטר

vienen oras ke

קורה ש-

ya es ora de

הגיעה העת ל ..

ya le vino la ora

הגיעה שעתו (שעת מותו)

ya vino la ora del Dio

הגיעה השעה היעודה



Lexical samples / Enshemplos leksikales


oras de mediodía; oras de noche (Nehama)

nada no kamina si no viene la ora del Dio (Nehama)



Proverbs / Refranes


Buenas oras tengan los gevirim

Fuyete de una ora mala, biviras mil anyos

El Dio nos guarde de ora mala

La ora de la pishada, fragua la privada

En ora de pleto - non se da bonbones

En ora de tu ravia ten pasensia

Ken es el baragan el ke aze pasensia en la ora de su ravia

Ombre malo ten la ora en tu mano

Ke azesh ke ya vine kedavos in buena ora ke ya me vo ir

Ni te maldigo ni te bendigo, bendicha sea la ora ke te lo digo

Lo ke no se aze en la boda no se aze en ninguna ora

El baragan se konose ne ora de gerra, el savio en ora de ravia

No krese la almora fin ke no viene la ora

Sat no tengo ma oras konto

Las palavras en su ora, valen mil dukados

Nada non se azi sin ke venga la ora del Dio

La angustia a su ora

A la ora del chay nos deskalsamos

Ora ay para todo

Una ora de neglijensa kavza un anyo de grande pena

Amostrate komo amigo en ora mala

Si todo viene en su ora tienes ke espantarte de la bora

Buena es la nieve ke en su ora nieva

Una ora mas i kon repozo



Clasic poetry and drama / Poezia klasika i Drama


ke lucho oras enteras sin tener ventura. (Papo, Navot)

vino la ora de la atornada del bravo Odises. (Odisea)

i maldicha fuera la ora ke me ize padre, i ke tengo agora dos kriaturas. (Rinio, 1906)

I el presio la shemura? A 12 por la ora. (8 dias antes de Pesah, 1909)

Ansi de ora en ora, de dia en semana, s'aflaka, se konsume, se aze muzelmana. ('Ha-Elion: En Kampos, 2000)



Coplas / Koplas


Reuven esa ora mucho era de revtar, (Poema de Yosef)

Para ora komo esta tan afortunada (Koplas de Purim, 1545)

Teilot a el Dio alto estonses las dimos en oras de apreto ke mos respondimos (Zimrat 'ha-Arets, 1745)

Ora ke mi kuerpo en el fuego se adrera, un poko de seniza por mi rekodro guadrara, (Puertas de veluntad)

Ya avia ayegado en lugar muy serka, dos oras le a faltado para nuestra serka; (Zimrat 'ha-Arets, 1745)

David vino en su ora, lugar fondo de fondura (Donme, sig 18)

Hasid fue a oras de tadre paseando por la kaye topo al ijo i a la madre les demando un poko de agua, ''ke kero bever'' Eliau (Koplas de Eliau, sig. 18)

aze la onbría komo el dever: enpesemos a bever día i la noche asta ora dodje. (Koplas de Purim, Saadi 'Halevi. sig 19)

Viniendo la ora sesh de el primer día en la meza enpesesh kon muncha alegría; (Koplas de Purim, Saadi 'Halevi. sig 19)

kuando sintio la sinyora de Sara todo esto ke le fue avlando, le disho: muncha razon tenesh en la ora buena yevaldo, vos rogo sinyor no lo fuesh de guestro lado (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

Respondio 'Ester: yamen a 'Haman i venga agora, i konbite se arme en esta ora. Le Disho el rey: si, senyora, ke tu dicho no la baldo, no. (sova semahot, Livorno 1782)

Si tu piensas de estar kayada, kien save si por esta ora fiste enreinada, (sova semahot, Livorno 1782)

ora de puertas de veluntad por seer aviertas / dia de seer mis palmas a el Dio espandidas / rogo: miembra agora a mi en dia de ser razonado / atan i el atado Yits.hak i el mizbeah (Puertas de veluntad, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)



Religious literature / Literatura relijioza


La ora ke se fue el novio a su kamareta, le korio detras dito prove (Meam Loez Bereshit)

Asta sesh oras kresian i de sesh oras endelantre se enkashavan en la tierra, (Ben Gorion, 1743)

Disho rabi Aba: enpesemos en palavras de Ley, ke la ora i el tiempo es agora por ser metaken los kaminos. (Leket 'ha Zo'har, 1855)

I esto es loke profetiza Yeshaaya: Yo, H', en su ora la apresurare, (M''L Kantar de los Kantares,1899)

ke la ora ke me la ulvido es una metsia por mi. (Tokpo shel Yosef, Yerush. 1887)

i disho loores al Dio por estas oras ke me desho bivir a vervos a todos vozotros (Tokpo shel Yosef, Yerush. 1887)

a ora ke los kitan a enforkar los kito (manus. Minhat Ani, Yerushalayim 1880)

afilu ke sea negosiante o banker grande es hiyuv de asitiguar una ora al dia i una la noche (manus. Minhat Ani, Yerushalayim 1880)

en akeya ora disho: Eliyau, le keremos mos verna en esta ora, i apunto le aparesio delantre de el i le dio shalom (manus. Minhat Ani, Yerushalayim 1880)

avia una mujer ke kontava ke en la ora ke estava darshando veia un pilar de fuego sovre mi kavesa, i Eliau ha-navi de parte de mi derecha, i kuando bitereava de darshar se espartian de mi (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

anoche sali por vertir aguas i vide el sol en medio dia, i alevante los ojos i vide a ti bolando por el aver i espandido sovre el bet amikdash komo ora una (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

I en akea ora dishimos en muestro korason: makare sea muestra trazeria komo la primeria (Shevet Yeuda, Viena 1859)

ke sea la ora la esta ora de veluntad delantre de ti i ke sea suvien delantre de ti la meldadura de las tredje midot de piadades (Tashlih, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)

toparon muchachikos kon el bokado de pan en la boka, siendo akea ora avian eskolado de meldar i tomaron a komer (Imre Bina, Belgrad 1837)

kada dia i dia de la ora ke esklarese el sol asta la ora ke se pone va esklamando (Meshivat Nefesh II, Const. 1754)



Bible, Mishna, Midrash / Biblia, Mishna, Midrash


Mas vale una ora de penitensia i buenas ovras en este mundo , mas ke todo el tiempo de la vida del mundo futuro (Tefilat Imanuel, 1924)

Porke no ay ombre ke no tenga su ora favoravle (Tefilat Imanuel, 1924)

En la ora segunda lo amaso, en la ora tresera lo izo golem kere dizir taslak (P. R. Eliezer,1876)

e en esa ora dixo Dios a los fijos de Ysrael: dame fiadores de afirmar la ley; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15)

non te enmaleskas muncho i non seas enlokesido, porke muriras sin tu ora? (Biblia, Viena 1841)

i era en la ora de sus alegrias, i se adjuntavan todos i travavan kada uno mujer de su kompanyero i en ija de su kompanyero la donzeya, i yaziyan kon eyas (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)

por un poko ke lo vitesh, vos shasheatesh de verlo [?] i yo ke lo tengo en mi kaza i lo miro kada ora, komo no me adolesere? (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)



Novels and press / Novelas i Periodizmo


Andre, dezia el mas aedado, otra una ora i nozotros ya estamos en Paris. (Banyos de sangre, 1912)

A oras de tadre el aire se enfortesia i la tempesta se deskadeno enfrente. (Pavlo i Virdjinia, 1912)

Nozotros esperimos algunos minutos ke nos paresieron oras, dias, mezes. (El muerto ke esta bivo, 1912)

En el treser dia, a la ora orada, s'aparesio Djoha enduna en la sima de la kolina entre dos alamos imensos i sentenarios, parados ayi, echando sus ramas a los sielos. (Otniel Hodja, 2002)

en Moskova un riko merkader de asukar yama a su ijo en ora de su morir (El Djugeton 1917)

Eyos pretenden mas grandes pagas i mas pokas oras de lavoro (La Amerika 1910)

En akel dia las oras ya avian pasado de las sesh, i ayinda sefte no avia azer (Hamal Izidor, Istanbul 1930)

I el se levanto de onde estava sentado i empeso de nuevo a dar tornos, a oras de tadre por ver si alguno lo yamariya. (Hamal Izidor, Istanbul 1930)

ay sesh oras ke nozotros embarkimos todos en la barka i ke eya nos yeva en medio de la ancha mar (Perdidos en mar, Yerushalayim 1907)

el marido i la mujer entraron a la karrosa i a las oras 12 menos un kuarto eyos ya eran en la estasion (El prove doktor, Const. 1904)

a mi torno objektare ke pasar la ora no kere dezir djugar mientres muchas oras i el dia entero de shabat (La Epoka, Sal. 1900)

a las oras kuatro despues del medio dia todas las nuves se esparesieron i el sielo entero klaro sin ninguna mancha apareseio (El Alakran, Tel Aviv 1954)

Puedre ser de retorno aki en una ora (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954)

Eran las oras nueve de la manyana (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954)

lira de la mala ora, i mantenido no kere? (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)

Si, kon zembiliko nos va mandar, dize la mujer kon burla, kon esta haraganut tuya munchas vezes a 48oras vamos a kedar sin komer. (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)

Matatia: En la buena ora, yo le vo a kontar todo klaro por ke lo entienda. (El Djugeton, Const. 1908)



Popular literature / Literatura popular


Yo pasi la vuestra puerta oras de Arvit (Kalendario de kantigas)

i de su grande borraches no supo ni kuando se echo ni kuando se alevanto, i paso la ora kon eya noche entera. (Kuentos de Yerushalayim, 1923)

le está arrogando ke ya es ora ke la mande a yamar. (Kuentos, 1986)

agora, kedavos en las buenas oras i shalom! (Sipure Sefarad)

entre el dia asta oras de tadre, kada uno se akitava o kon ropa, o en tornando las paras atrás. (Sipure Sefarad)

Después de komer se metieron a pasar la ora. (Sipure Sefarad)

Eya me se anojo! i no solo esto: Si otra vez me vienes a estas oras - dize - te vo deshar afuera en la kaye! (Sipure Sefarad)

El ijo del rav avrio la ora i vido ke ya es ora de kabalat shabat. (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920)

i disho el rav al shamash: te so gozer ke me trayas en esta ora un kantaro de agua kantidad de siete okas, ni mas ni manko, i un pedaso de karvon, i no tengas miedo de nada (manus. Papo, Sarajevo 1840)

i le disho al shamash: vate en la buena ora i bekleate, mira ke no lo kontes a ninguno (manus. Papo, Sarajevo 1840)

le dieron una karta bien ordenada kon sus firmas kon buen korason i los 500 gro' en la mano i le disheron: vate en la buena ora, asegun aras, del Dio lo toparas (manus. Papo, Sarajevo 1840)

el shaliah ke hue por el mandado le disho a el rav: a mi si[nyor] haham ya se aserko el mal i no kedo ora para la ida (manus. Papo, Sarajevo 1840)

le dio la mano i lo asento alado; en un kuarto de ora vinieron a la sivdad de Roma (manus. Papo, Sarajevo 1840)

le disho el rav al mansevo: dame la mano, i lo kito ahuera, i le kito el vestido bueno ke tenia i le metio al suyo roto i le troko su asemejansa i le disho: vate a kaza en buena ora (manus. Papo, Sarajevo 1840)



Popular mascots and remedies / Segulot i Melezinas populares


kien ke su mujer lo aborrese a el: ke tome el ojo derecho del bezerro i lo keme a el por seniza i ke meskle kon azeite i ke se unte la ama en ora del tashmish i aprovechara (manus. Papo, Sarajevo 1840)