Back to main page of Maaleh Adumim Institute                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   Back to main page of the dictionary    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

Searching the dictionary

Bushkida - ladino 

English search

Bushkida - inglez

Idioms

Lokusiones

Popular l.

L. popular

Proverbs

Refranes

Coplas

Koplas

Liturgic l.

L. relijioza

Bible and Midrash

Biblia i Midrash

Nobels and press

Novelas i Periodizmo

Lexical samples

Enshemplos leksikales

Classicism

Klasika

Shortening table

Abreviasions

 



 

 

 

Entry presentation
Prezentasion de la entrada

 

Entry No. 319010

entrada numero 319010

mirar v.

to look, to watch, to overlook; to supervise; to consider; to cure, to treat

a mi mírame!

תסתכל לי בעיניים!

avre el ojo i mira al pan!

עמוד על המשמר כי אורבת סכנה!

estar mira mira

לנעוץ מבט בלי הרף

me mira de hazino

טיפל בי בהיותי חולה

mira a ver de estar bueno

לחולה: עשה את כל הנחוץ כדי להבריא

mira bien i para mientes!

שים לב ופקח עין!

mira d'ambezar

השקע מאמציך בלימודים

mira de kovrar salú

אתה נראה חלוש - טפל בעצמך!

mira de trokar!

השתדל לשנות הליכותיך!

mira ke ay Dio en los Sielos!

השמר מעשות עוולה - יש אלוהים בשמים הצופה מעשיך!

mira ke ay muerir en este mundo

לא לעד נחיה - השתדל להפיק את המירב מחייך

mira no te kaygas!

הזהר לא ליפול!

mira onde kaminas/onde metes el pie!

שים לב!, הזהר לאן אתה הולך!, שמור צעדיך!

mira tu echo!

תתעסק בענייניך!, אל תתחוב חוטמך!

mira tu hal (t.)

דאג לעצמך ולענייניך

mirala en la kara i entiende las taras

הפנים הם ראי לנפש - הסתכל בהם וייגלו לפניך כל הפגמים

mirar al d'enfrente

השווה עצמך עם הסובבים אותך

mirar al de diez

להסתכל על כל פרוטה (להיות קמצן)

mirar d'enfrene

לעמוד מנגד (באדישות/בלי להתערב)

mirar de

להשתדל ל-, להתאמץ

mirar de arriva abasho

להביט בהתנשאות בבוז ובלעג

mirar de buen ojo/mal ojo

להביט בעין טובה/במורת רוח

mirar de ensima ensima

להביט מלמעלה

mirar de hazino/mirar de parida

לטפל בחולה/ביולדת

mirar de ravada

לשלוח מבט מהצד, להציץ

mirar el arroz/la lenteja/ el fijón

לברור את האורז/את העדשים/את השעועית

mirar el gizado/el komer

להשגיח על התבשיל שעל האש

mirar el peshe/mirar el poyo

להכין דג/עוף

mirar en la facha/en la kara/en los ojos

להסתכל למישהו בעיניים

mirar enfrente

להביט קדימה, לשאוף קדימה

mirar hazino

לטפל בחולה ולדאוג לכל צרכיו

mirar ijos

לטפל בילדים (מזון, ניקיון, בריאות)

mirar kuento/los kuentos

לבדוק את החשבון, לבדוק את ההוצאות

mirar la espinaka/el puerro

לקנב את התרד/את הכרשה

mirar la karne

להכין את הבשר לבישול

mirar la kaza

לנקות את הבית

mirar la lumbre

להשגיח על האש (שלא תכבה)

mirar la ora

להשגיח על הזמן, לעקוב אחר הזמן החולף

mirar por ensima el ombro

לשלוח מבט מעבר לכתף (בזלזול)

mirar por fuego

למנוע שריפה

mirar por piojo/por chinchas/por pulgas/por guzanos

"לחפש כינים/פשפשים/פרעושים/תולעים'' - לבדוק בציציות

mirar su echo

להתעסק בעניניו הפרטיים

mirar tuerto/mirar de lado/mirar arrevez

להסתכל בעין עקומה על

mirar un remedio

לחפש פתרון

no lo mira ni en la kara

אינו מעז להביט בפניו; אינו מביט בו בשל שאט נפש

no mira kon mi

הוא נדיב כלפיי

no mira pará (t.)

לא שם לב לכסף

no mira por tanto poko

נוהג בנדיבות ואינו מסתכל על הפרוטה; אינו נותן ליבו לעבירות קטנות של מישהו

no mirar las parás (t.)

להוציא בלי חשבון

no mirar ni atrás ni adelantre

נתון לכעסו בלי לתת את הדעת למתרחש סביבו או לעלול לקרות

se save mirar

יודע לטפל בעצמו

tener ojo de buen mirar

מפנק עצמו בדברים נאים ויקרים



Lexical samples / Enshemplos leksikales


el Dio ke mos mire kon ojo de piadad (Nehama)

el puerko mira en basho, no mira al sielo (Nehama)

esta enfirmiera miró a mi madre de parida (Nehama)

kien mira a la djente no bive kontente (Nehama)

la gayina beve agua i mira al sie­lo (Nehama)

mira a la savor i no a la kolor (Nehama)

mira a ver de ganar tu pan/el pan de kada dia (Nehama)

mira bueno lo ke vas a fazer (Nehama)

mira kon kien estas avlando (Nehama)

mira kon kien kaminas (Nehama)

mira la madre i toma a la fija (Nehama)

mirar famiya (Nehama)

mirar fecho (Nehama)

mirar por la ventana (Nehama)

no mires ke no te respondí, es ke te tengo mucho respeto (Nehama)

Sin mirar nada (Moscona)

No mires la kolor, mira la savor (Moscona)

Tu me ivas prometido de azerme un fustan ma agora sto mirando ke te vas aripintir (Moscona)

Ken mira la djente ni bive kontente (Moscona)



Proverbs / Refranes


Muncho la 'sta mirando, le va ketar la stampa

Az bien i no mires kon kien

Ken mira a la djenti, non bive kontente

Mira a la madre, toma a la ija

El ken mira al mundo se kita del mundo

Mirame kon ojo, te mirare kon dos

La gayna beve agua mira al sielo

Ni la novia, ni la semola, no las mires a la kandela

Ken padre i madre mira, el Dio l'alarga la vida i la salu

Kien tiene maniyas mete, ken no mira de enfrente

Mujer fea non le plase mirar en el espejo

Keres ver a la bien kazada, mirala en la kara

El gameyo no mira a su korkova

No mi mires la kolor, mirame la savor

Aze bueno i no mires ke es ajeno

Antes ke kazes mira lo ke azes

Ken kere la roza no mira la espina

Ken ti izo la masadura? El ken ti miro a la kriatura

El eskaso mira uno, se le va sien i uno

Hazino stuvites o hazino mirates?

Ojo ke a de kevrar todo kere mirar



Clasic poetry and drama / Poezia klasika i Drama


Yo mirando eksitado la vizion estremesiente (Gaon, Poezias)

El su palma me espande i me mira ensanyado (Gaon, Poezias)

los mira i nunka les da su repuesta. (Gaon, Poezias)

ma eya refuza i mira al sielo: (Gaon, Poezias)

beza el terreno i mira el sielo (Gaon, Poezias)

korasones rotos ken mirar dezea (Gaon, Poezias)

Tente ayi en repozo, yo ya miro el resto! (Papo, Navot)

El Dio ke mire i ke se apiade. (Rinio, 1906)



Coplas / Koplas


Disho: ''En la mar veia, siete vakas mirava, (Poema de Yosef)

ya a Avraam lo miraron kaminando entre el fuego, (Toledo, Koplas de Yosef)

mirad bien i atenta ke no es koza poka ni ay fuersa en la boka (Zimrat 'ha-Arets, 1745)

Mirando en el sielo i bien atentar para konoser al Dio de la verdad. (El rey Nimrod)

Estonses bien irisio a el la su ira a Mordehay menospresio i tal no lo mira (Purim, De-Fes, sig. 18)

Detras de ti mira una vez, porke azesh a la revez? A tu djura ya la savesh. (Donme, sig 18)

de ver a su madre ke yorava i endechava, ke la muerte de los tres kon sus ojos mirava, guay de la madre ke a los ijos enterrava Miriam i Aaron i el si' de Moshe (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

mira tu i mete tino no lo eskucha al espino, no te piedras del kamino porke te echa en la tierra (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

Es verdad ke en alto moro / ma sovre el arrebashado miro / ''Lama teratsedun 'harim gavnunim, 'ha'har / hamad Eloim leshivto yishkon lanetsah'' (Ketuba, manus. Rodosto 1931)



Religious literature / Literatura relijioza


I siendo vieron su ermozura, se kedaron enkantadas i todo su tino tenian en el mirandole (Meam Loez Bereshit)

Los shevatim se kedaron mirando por las 4 partes del palasio a ver su venida; (Meam Loez Bereshit)

#NAME? (Meam Loez Bereshit)

komo si las estuvierash mirando. (Meam Loez Bereshit)

Ke savresh ke es ayuda grande a la presona i muncho provecho de mirar al sielo (Meam Loez Bereshit)

Enpeso rabi Elazar i disho: ''Et Shabetotay tishmoru'' ven mira, en sesh dias de la semana krio el Sh.yit. el mundo, (Leket 'ha Zo'har, 1855)

i mira no sea ke tambien mos maldiga komo maldisho Noah a Kenaan ijo de Ham (Tokpo shel Yosef, Yerush. 1887)

i estuve mirando de parte de la pared de mizrah a non kitar el ojo de ayi fin media noche, i echado sin azer ningun konsentimiento, ke la djente ke estavan ayi pensaron ke todo lo ke estava parando mientes era a la shehina (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

estas mirando estos vidros, son almas de tus ijos ke se murieron en sus chikes i estan de kontino en las djifias de aguas de sus padre (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

Kada uno mire de enreziar a su haver kon muncho repozo a ke non se kaiga en lo ke avla (Shevet Yeuda, Viena 1859)



Bible, Mishna, Midrash / Biblia, Mishna, Midrash


Ek, el esta detras de nuestra pared, mirando por las ventanas, mostrandose por las reshas (Biblia, Const. 1873)

No me miresh ke yo so morena, porke el sol me miro (Biblia, Const. 1873)

mira, yo entregi en tu mano a Yeriho, i a su rey, kon los barraganes valientes (Biblia, Const. 1873)

i no lo miraron ni en la kara i aborresieron su palavra komo una piedra ke esta enriva de la tierra ke no es kontada por nada (P. R. Eliezer, 1876)

I kuando el saserdote mirara la yaga de la tinya, i ek, no paresiere mas onda ke el kuero, ni uviere en eya kaveyo preto, el saserdote enserrera al ke tiene la yaga de la tinya siete dias. ( Biblia, Const. 1873)

I si el saserdote la mirare, i ek, no uviere en eya kaveyo blanko, ni fuere mas basha ke el kuero, sino ke esta eskura, entonses el saserdote lo enserrara siete dias. ( Biblia, Const. 1873)

Ma si el saserdote la mirare, i ek, no uviere en la mancha klara kaveyo blanko, ni estuviere mas basha ke el kuero, sino ke esta eskura, el saserdote lo enserrara siete dias. ( Biblia, Const. 1873)

I miro detras de si, i me vido, i me yamo. I yo dishe: aki estoy. (Biblia, Const. 1873)

I suvieron a eya los prinsipes de los Pelishteos, i le disheron: sombaylo, i mira en ke esta su fuersa grande, i komo lo podremos venser, para ke lo atemos para aferrarlo, (Biblia, Const. 1873)

Mirad agora ke yo, yo soy, i no ay dio konmigo; (Biblia, Const. 1873)

ke este moso ke tienes en tu kaza mos shasheo de mirarlo, ke no pudimos kitar los ojos de el de ver su ermozura (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)

mira si sonyaste te dire la soltura de tu suenyo (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)



Novels and press / Novelas i Periodizmo


Ektor i Andre miravan kon asko la karrosa ke ya avia pasado, (Banyos de sangre, 1912)

el ombre mirava alos dos ermanos kon kuriozidad (Banyos de sangre, 1912)

Su mujer fue mal vista entre los suyos, ke djuraron de no mirarla mas en la kara. (Pavlo i Virdjinia, 1912)

miremos i eg ke vimos un ninyo ke nadava. (Vaye de los yoros, 1935)

Bianka mirava todo esto kon ojadas de espanto. (Rolando i Eleonora, 1953)

Bianka le aferro las manos i mirandola en los ojos, disho: (Rolando i Eleonora, 1953)

Dunke miri akeya aparision kon ojos redondos de enkanto. (El Princhipiko, 2010)

los rabanim de la yeshiva mirando esto se desiden tambien se azer la grev (El Djugeton 1917)

Ke las mire sinyor las gayinas ke esta tomando es kada una dos okas, (Hamal Izidor, Istanbul 1930)

el muriente miro tanto atentivamente su mujer ke esta malgrado su asiguransa i su yeladez se sintio dominada i trublada (La sinyatura del kontrato, Yerushalayim 1907)

el desho de lavorar, se levanto en pies, se sakudio i kedo mirando el sielo ke estava muy puro (El Alakran, Tel Aviv 1954)

Alora Nantes levanto los ojos mas en alto sovre Paris. Mirando en las eskuridades, sovre las kayes, las kalejas, kalejones, de la parte siedra, aklarandose de flamas tremlantes del gas (Nantes, Tel Aviv 1952)

Ma entre los ke se kedan mirando ay munchos adjentes de polisia los kualos aviendo trokado sus vestidos devinieron unos fakinos, alimpiadores de kalsados, kolportores I mil azedores de echos diferentes (Matador de kriaturas, Yerush. 1908)



Popular literature / Literatura popular


El halvadji no lo miro ni en la kara diziendo, ke no vende halva por sinko paras. (Sipure Sefarad)

Kere mirado otro remedio; aspera avlare kon mi ermano Shapat, el ufisio de charikchilik kreo ke ya lo va embeveser. (Sipure Sefarad)

i ribi Meir se maraviyo entre si, diziendo: komo de koraje esta tiene, i mirava en basho i no la keria mirar. Le dize eya a el: Porke no me miras? (Kuentos de Yerushalayim, 1923)

jimnastas ke te azian detener el reflo mirando sus djugo perikolozo en las alturas (Sipure Sefarad)

los haveres lo kedaron mirando komo se iva aleshando i endjuntos kon el, la ermoza okazion de kitar el pie del lodo i sovre todo Mamo el shashuto... (Sipure Sefarad)

hue el karselero a la puerta dela karsel i miro por la ventana i no los vido ke estan ayi (manus. Papo, Sarajevo 1840)

i le disho al shamash: vate en la buena ora i bekleate, mira ke no lo kontes a ninguno (manus. Papo, Sarajevo 1840)

vernas ayi, platikaremos enel echo i ala ora se mirara algun remedio i ke vaya la koza en sekretada (manus. Papo, Sarajevo 1840)

lo miro el si[nyor] kon su mirada, le kito las kadenas de enriva (manus. Papo, Sarajevo 1840)

mira, no deskuvras nada de loke vites asta vengarme de estos perros (manus. Papo, Sarajevo 1840)

agora el, si kere eskapar de aki, ke no goste nada, i kuando le dize mi marido ke kale ke lo arregale, mire ke no tome nada (El moel eskarso, Manus. Yerushalayim 1920)

esto mirando ke estas yaves, son komo las yaves de mi saray (El moel eskarso, Manus. Yerushalayim 1920)



Popular mascots and remedies / Segulot i Melezinas populares


Sekana: ken ke mira en el arko muncho sus ojos se le eskuresen (manus. Papo, Sarajevo 1840)