Back to main page of Maaleh Adumim Institute                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   Back to main page of the dictionary    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

Searching the dictionary

Bushkida - ladino 

English search

Bushkida - inglez

Idioms

Lokusiones

Popular l.

L. popular

Proverbs

Refranes

Coplas

Koplas

Liturgic l.

L. relijioza

Bible and Midrash

Biblia i Midrash

Nobels and press

Novelas i Periodizmo

Lexical samples

Enshemplos leksikales

Classicism

Klasika

Shortening table

Abreviasions

 



 

 

 

Entry presentation
Prezentasion de la entrada

 

Entry No. 308310

entrada numero 308310

mazal (ebr.) m.

luck, fate; star

al mazal (ebr.) i ala ventura!

יהיה אשר יהיה!

be mazal tov!

במזל טוב! (ברכה להולדת בת)

bushkar/topar a su mazal (ebr.)

לחפש/למצוא את בן זוגו

echarse al mazal (ebr.)

להוועץ בהורוסקופ/בפותח גורלות

el Dio ke le apareje un buen mazal

שאלוהים יזמן לו את זיווגו!

ke negro tuvimos el mazal!

הגורל היכה בנו!

le kayó el mazal (ebr.)

התמזל מזלו

lo ke es su mazal (ebr.)

לפי גורלו

lo ke tiene de mazal/el karal de mazal ke tyene

מה שיאמר מזלו

maldezir a su mazal (ebr.)

לקלל את מזלו

mazal (ebr.) alto/lindo

מזל גבוה

mazal (ebr.) basho

מזל ירוד; כינוי לאדם שפל

mazal (ebr.) de perro

מזל של כלב - זוכה לדברים שאינם מגיעים לו

mazal (ebr.) klaro!

מזל טוב! (אירוני:) ''מזל בהיר'' במובן של ביש גדא

mazal (ebr.) pezgado i embatakado

מזל כבד ושחור

mazal (ebr.) preto

מזל ביש, מזל רע

mazal (ebr.) tapado/chimineado

מזל ביש, מזל רע

mazal tengas i lo gozes!

שתדע רק אושר!

me pedrió/me fuyó el mazal

אתרע מזלי

nasido kon mazal

נולד למזל טוב

nasido sin mazal

ביש גדא

negro mazal (ebr.)

נבזה

no fue mazal/no le salió el mazal/ no le disho el mazal

לא התמזל מזלו

no tener mazal de ...

לא זכה ל ...

para mazal (ebr.) bueno (i klaro/i kumplido!)

במזל טוב!

se le aboltó el mazal (ebr.)

התהפך מזלו

se le avrió el mazal!/se le despertó el mazal!

התמזל מזלו!

su mazal se lo kijo

מה לעשות כך רצה מזלו

tener su mazal guadrado

עדיין לא נגלה מזלה (לא נמצא לה החתן)

tiene mazal

הוא בעל מזל - הכל עולה יפה בידיו

tuvo buen mazal

מצא זיווג מוצלח



Lexical samples / Enshemplos leksikales


no tuvo mazal de tener un fijo para ke lo mire a la vejés (Nehama)

unos nasen kon mazal i ventura, otros kon potra i krevadura (Nehama)

el mazal no se merka kon paras (Nehama)

el mazal de la fea la ermoza lo dezea (Nehama)

Nasio kon mazal (Moscona)

Negro mazal ke lo tuvo (Moscona)

Mazal enmedio el sielo (Moscona)

Ande esta akel mazal klaro (Moscona)

La djente de eriho se ivan detras de sinyales de las estreyas I mazalot (Moscona)



Proverbs / Refranes


Kada koza kon su mazal, asta el sefer tora de la alaha

Kuando mazal no ay, ventura ke buska?

Mazal basho el ke tenga ke rovar para komer

Kuando non ay mazal, ya si vei del dia de naser

Se durma el mazal

Kuando non tienis mazal - ya ti puedes enfurkar i nada non ti va ayudar

Del mazal no se puede fuir

Para el mazal non ay ni kavo ni karar

Mazal no se merka kon paras

Mazal de perro

Mazal tapado

Az bien i aleshate de mal si keresh bivir kon buen mazal

Kuando mas resta la pera en el peral, mas espera su buen mazal

Ken s'alvanta de manyana, se l'espierta el mazal

Donde viene el mal, non ay muncho mazal

Dos kavesas en un kavesal sin kidushim non va ver mazal

Non kontes muncho sovre este mundo mortal, nunka vas a saver kuando viene tu mazal

Troka el kazal, troka el mazal

El dormiendo, su mazal despierto

El primer mazal no se fuya

Para la ija premi un mazal - para el ijo dos

Ken nase kon mazal i ventura, i ken kon podra i kevradura

Ken kun mazal i ventura - ken kun potra uno ensima de otro

Si el mazal kale yir a bushkar, sapatos de fierro tienes de akargar

Ten mazal bueno i echate a durmir

Tengo el mazal de spuzar i kazar

El mazal de la feya, la ermoza lo dezeya

Ken buen mazal tiene nunka lo piedre



Coplas / Koplas


Kon grande shakeka ayi se asento; el mazal se le bolto, en lugar de fuersa yazio en la fuesa. (Zimrat 'ha-Arets, 1745)

Mi mazal hue eskura, el shem santo me alumbra, kon dolor hue mi petira. (Donme, sig 18)

Negro le fue su mazal de este bandido: komo perro de kazal era atrivido; (Koplas de Purim, Saadi 'Halevi. sig 19)



Religious literature / Literatura relijioza


ke si su mazal es de vanda alta, tiene repozo i gusto. (Meam Loez Bereshit)

I kuando ya tuvo el mazal de kitarlo a la luz, entonses dizen komo estos: Por ke ke gane el haham tanto? (Lel Shimurim, 1819)

en su negro mazal salio [su vino] guezmo de tufo aumado koza ke no se puede bever (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877)



Novels and press / Novelas i Periodizmo


Por tanto el non se deskorajava, solamente una fuerte ravia le suvia a la kavesa, siendo todo en sintiendose tanto kapache, el destino (mazal) le paresia indjusto. (Nantes, Tel Aviv 1952)

-Va ir a Ortag?, lo va meter a la puerta del kaal su mazal ke le valga. (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)



Popular literature / Literatura popular


Estamos asperando ke le salga el mazal. (Sipure Sefarad)

Siendo ya te dishimos kuantas vezes ke eya non pertenese para ti i el Sh. Yit. aparejara a ti mejor mazal. (Sipure Noraot,1885)

bivía en soledad una vida muy prove, porké éste es el mazal del mintirozo. (Kuentos, 1986)

Kon el tiempo i a las ijas les salió el mazal ansina ke los viejos kedaron solos. (Sipure Sefarad)

Le disho el rey: ''El remedio es ke en tala sivdad ay uno ke se yama Yihya el Akra, i tiene siete ijas. Si saves tomar a la chika de eyas te se abolta el mazal.'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920)

Le disho el rey: ''Sepas mi ijo ke esto es los mazalot de la djente. ken nase en mazal de rikeza, ken nase en mazal de peroveza.'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920)

Tanto le arrogo le disho: ''El mazal de el eya es piedra, si la piedra ay perovecho de eya, i tu mazal tiene perovecho!'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920)

i lo tenian por hen esto kada anyo kon goral a ken le kaiya el mazal i no pudieron de baldar esta gezera kon moneda de ninguna manera (manus. Papo, Sarajevo 1840)