Back to main page of Maaleh Adumim Institute                             tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
Back to main page of the dictionary tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
| 
 Entry presentation | 
Entry No. 308310
entrada numero 308310
| mazal (ebr.) m. | luck, fate; star | 
| al mazal (ebr.) i ala ventura! | יהיה אשר יהיה! | 
| be mazal tov! | במזל טוב! (ברכה להולדת בת) | 
| bushkar/topar a su mazal (ebr.) | לחפש/למצוא את בן זוגו | 
| echarse al mazal (ebr.) | להוועץ בהורוסקופ/בפותח גורלות | 
| el Dio ke le apareje un buen mazal | שאלוהים יזמן לו את זיווגו! | 
| ke negro tuvimos el mazal! | הגורל היכה בנו! | 
| le kayó el mazal (ebr.) | התמזל מזלו | 
| lo ke es su mazal (ebr.) | לפי גורלו | 
| lo ke tiene de mazal/el karal de mazal ke tyene | מה שיאמר מזלו | 
| maldezir a su mazal (ebr.) | לקלל את מזלו | 
| mazal (ebr.) alto/lindo | מזל גבוה | 
| mazal (ebr.) basho | מזל ירוד; כינוי לאדם שפל | 
| mazal (ebr.) de perro | מזל של כלב - זוכה לדברים שאינם מגיעים לו | 
| mazal (ebr.) klaro! | מזל טוב! (אירוני:) ''מזל בהיר'' במובן של ביש גדא | 
| mazal (ebr.) pezgado i embatakado | מזל כבד ושחור | 
| mazal (ebr.) preto | מזל ביש, מזל רע | 
| mazal (ebr.) tapado/chimineado | מזל ביש, מזל רע | 
| mazal tengas i lo gozes! | שתדע רק אושר! | 
| me pedrió/me fuyó el mazal | אתרע מזלי | 
| nasido kon mazal | נולד למזל טוב | 
| nasido sin mazal | ביש גדא | 
| negro mazal (ebr.) | נבזה | 
| no fue mazal/no le salió el mazal/ no le disho el mazal | לא התמזל מזלו | 
| no tener mazal de ... | לא זכה ל ... | 
| para mazal (ebr.) bueno (i klaro/i kumplido!) | במזל טוב! | 
| se le aboltó el mazal (ebr.) | התהפך מזלו | 
| se le avrió el mazal!/se le despertó el mazal! | התמזל מזלו! | 
| su mazal se lo kijo | מה לעשות כך רצה מזלו | 
| tener su mazal guadrado | עדיין לא נגלה מזלה (לא נמצא לה החתן) | 
| tiene mazal | הוא בעל מזל - הכל עולה יפה בידיו | 
| tuvo buen mazal | מצא זיווג מוצלח | 
Lexical samples / Enshemplos leksikales
| no tuvo mazal de tener un fijo para ke lo mire a la vejés (Nehama) | 
| unos nasen kon mazal i ventura, otros kon potra i krevadura (Nehama) | 
| el mazal no se merka kon paras (Nehama) | 
| el mazal de la fea la ermoza lo dezea (Nehama) | 
| Nasio kon mazal (Moscona) | 
| Negro mazal ke lo tuvo (Moscona) | 
| Mazal enmedio el sielo (Moscona) | 
| Ande esta akel mazal klaro (Moscona) | 
| La djente de eriho se ivan detras de sinyales de las estreyas I mazalot (Moscona) | 
Proverbs / Refranes
| Kada koza kon su mazal, asta el sefer tora de la alaha | 
| Kuando mazal no ay, ventura ke buska? | 
| Mazal basho el ke tenga ke rovar para komer | 
| Kuando non ay mazal, ya si vei del dia de naser | 
| Se durma el mazal | 
| Kuando non tienis mazal - ya ti puedes enfurkar i nada non ti va ayudar | 
| Del mazal no se puede fuir | 
| Para el mazal non ay ni kavo ni karar | 
| Mazal no se merka kon paras | 
| Mazal de perro | 
| Mazal tapado | 
| Az bien i aleshate de mal si keresh bivir kon buen mazal | 
| Kuando mas resta la pera en el peral, mas espera su buen mazal | 
| Ken s'alvanta de manyana, se l'espierta el mazal | 
| Donde viene el mal, non ay muncho mazal | 
| Dos kavesas en un kavesal sin kidushim non va ver mazal | 
| Non kontes muncho sovre este mundo mortal, nunka vas a saver kuando viene tu mazal | 
| Troka el kazal, troka el mazal | 
| El dormiendo, su mazal despierto | 
| El primer mazal no se fuya | 
| Para la ija premi un mazal - para el ijo dos | 
| Ken nase kon mazal i ventura, i ken kon podra i kevradura | 
| Ken kun mazal i ventura - ken kun potra uno ensima de otro | 
| Si el mazal kale yir a bushkar, sapatos de fierro tienes de akargar | 
| Ten mazal bueno i echate a durmir | 
| Tengo el mazal de spuzar i kazar | 
| El mazal de la feya, la ermoza lo dezeya | 
| Ken buen mazal tiene nunka lo piedre | 
Coplas / Koplas
| Kon grande shakeka ayi se asento; el mazal se le bolto, en lugar de fuersa yazio en la fuesa. (Zimrat 'ha-Arets, 1745) | 
| Mi mazal hue eskura, el shem santo me alumbra, kon dolor hue mi petira. (Donme, sig 18) | 
| Negro le fue su mazal de este bandido: komo perro de kazal era atrivido; (Koplas de Purim, Saadi 'Halevi. sig 19) | 
Religious literature / Literatura relijioza
| ke si su mazal es de vanda alta, tiene repozo i gusto. (Meam Loez Bereshit) | 
| I kuando ya tuvo el mazal de kitarlo a la luz, entonses dizen komo estos: Por ke ke gane el haham tanto? (Lel Shimurim, 1819) | 
| en su negro mazal salio [su vino] guezmo de tufo aumado koza ke no se puede bever (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877) | 
Novels and press / Novelas i Periodizmo
| Por tanto el non se deskorajava, solamente una fuerte ravia le suvia a la kavesa, siendo todo en sintiendose tanto kapache, el destino (mazal) le paresia indjusto. (Nantes, Tel Aviv 1952) | 
| -Va ir a Ortag?, lo va meter a la puerta del kaal su  | 
Popular literature / Literatura popular
| Estamos asperando ke le salga el mazal. (Sipure Sefarad) | 
| Siendo ya te dishimos kuantas vezes ke eya non pertenese para ti i el Sh. Yit. aparejara a ti mejor mazal. (Sipure Noraot,1885) | 
| bivía en soledad una vida muy prove, porké éste es el mazal del mintirozo. (Kuentos, 1986) | 
| Kon el tiempo i a las ijas les salió el mazal ansina ke los viejos kedaron solos. (Sipure Sefarad) | 
| Le disho el rey: ''El remedio es ke en tala sivdad ay uno ke se yama Yihya el Akra, i tiene siete ijas. Si saves tomar a la chika de eyas te se abolta el mazal.'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920) | 
| Le disho el rey: ''Sepas mi ijo ke esto es los mazalot de la djente. ken nase en mazal de rikeza, ken nase en mazal de peroveza.'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920) | 
| Tanto le arrogo le disho: ''El mazal de el eya es piedra, si la piedra ay perovecho de eya, i tu mazal tiene perovecho!'' (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920) | 
| i lo tenian por hen esto kada anyo kon goral a ken le kaiya el  |