Back to main page of Maaleh Adumim Institute tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
Back to main page of the dictionary tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
Entry presentation |
Entry No. 248520
entrada numero 248520
|
kavod/kavó/kavot (ebr.) m. |
honor, respect, dignity |
|
azer el kavod (ebr.) a un muerto |
לגמול חסד של אמת |
|
bushkar kavod |
לרדוף אחר כבוד |
|
dar kavod (ebr.) |
לתת כבוד, לכבד |
|
gozar de mucho kavod |
לזכות להערכה רבה ולכבוד |
|
komerse el zehut i el kavod |
לבזבז את כל ההכנסות; לנצל לרעה את הכנסת האורחים |
|
kon kavod (ebr.) i kon onor! |
בכבוד והדר! באירוניה: בחוסר אדיבות, בצורה בוטה |
|
kovrar/ganar kavod |
לזכות לכבוד, להשיג כבוד |
|
no piedras el kavod |
אל תשפיל עצמך (לענות לגידופים האלה) |
|
no tener kavod |
לומר הכל למישהו בלי להזהר בכבודו |
|
pedrer el kavod (ebr.) |
לאבד את כבודו |
|
pleitos por el kavod |
מריבות על כיבודים בביהכ"נ |
|
por kavod del Dio |
בלי תמורה |
|
por kavod del Dio! |
למען השם! |
|
tener/katar kavod por uno |
להזהר בכבודו של מישהו ולהמנע מדיבורים ומעשים העשויים לפגוע בו |
|
viejo malo, ten tu kavod en tu mano |
נאמר לזקן העושה מעשה נערות שלא לפי כבוד גילו |
Lexical samples / Enshemplos leksikales
|
meter uno a la puerta kon kavod i kon onor (Nehama) |
|
tener kavod por padre i madre/por su maestro/por los sinyores hahamim/por un lugar santo (Nehama) |
Proverbs / Refranes
|
El kavod i la amistad, non se alkansan por la fuersa |
|
El kavod es de kien lo da, no de kien lo toma |
|
Keres empushar a los mazikim melda kon kavod los Ti'hilim |
|
Komer el kavod i el zahut |
Coplas / Koplas
|
por el kavod de tu nombre el enfortisido i el santifikado, (Untane Tokef) |
|
kon kavod i hanupa lo resivio, (Rebuelta de Yenicheris, siglo 18) |
|
Derecho el ke vide su grandeza, torno el bien i le izo tristeza, por su kavod por onrar su alteza (Donme, sig 18) |
|
El Dio le disho a Eliau: ''Vate serka la aniya'' en Tsarfat ayi moraria Sera bendezida el azeite i la arina por kavod de Eliau (Koplas de Eliau, sig. 18) |
|
gran kavod eya tenia de estar debasho de la siya, muncho sar eya sentia de venir a la tierra (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
|
kavod grande tu ternas si al yetser no eskucharas, a mis mizvot tu afirmaras, las ke se azen en la tierra (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
|
Kavod a ribi Nahum devemos de darle / todo va enderechar kale ayudarle / el Dio va pagarle / a este buen pastor / del povre es amator / del Dio fue eskojido / este savio i entendido (La Amerika, 1911) |
|
|
Religious literature / Literatura relijioza
|
Ke siendo somos primos ermanos, no deskalia de su kavod, (Meam Loez Bereshit) |
|
ke su kavod es de ir kon djente de onor; (Meam Loez Bereshit) |
|
siendo el fue rasha ke se mato kon su mano, no merese ke le agan ningun kavod; (Meam Loez Bereshit) |
|
Siendo ke tu marido me izo kavod i me kontento de su meza, le are esta mersed (Meam Loez Bereshit) |
|
i le azen muncho kavod, (Meam Loez Bereshit) |
|
De talamo a talamo ay estajo de anene kavod (Shevet musar, Const. 1740) |
|
Kada tsadik tiene su talamo aparte asegun su kavod (Shevet musar, Const. 1740) |
|
Ansi fue, ke vino en la ora ke disho el rav i komo entro, lo resivio kon buena kara, i le izo kavod grande (Shivhe 'ha-Ari, 1911) |
|
Ke la veluntad de el Sh.Yit. era ke les kataran kavod a sus servisiales ke estan parados delantre de eyos (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773) |
|
ke pekado izo mi haham ke se enterro kon bizayon, i ke zehut izo akel rasha de enterrarse kon tanto kavod? (Meam Loez Shemot I) |
|
u-bifrat el kavod i la grandeza es un enbeleko (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877) |
|
I esto fue por amostrar al mundo ke les izo kavod demaziadamente siendo la regla de los rikos es apuntar i tener muncho kargo de sus guertas (Meam Loez Ester, Izmir 1864) |
|
Mia veluntad delantre del Dio ke apoze veluntad en echas de muestras manos i atorne el Sh.Yit. kon mozotros en este echo i mos ayude porke muestro mehuvan es por |
|
fui al otro dia torne a su kaza, i en lo ke me vido, presto se alevanto en pies i me izo |
|
enprezenteme por lo ke ayer no te ize |
|
El apifior mos resivio kon muncho |
|
eyos se abaten i dizen: si ay mamon ay |
Bible, Mishna, Midrash / Biblia, Mishna, Midrash
|
no se apiadaron sovre el kavod de su kreador a venderle koza de komida a el forastero i al pasajero ke pasava por su sivdad (P. R. Eliezer, 1876) |
Novels and press / Novelas i Periodizmo
|
Ma por kavod de Shabat i de la fiesta eyos vinieron bien vistidos i kaje non-bevidos. (Otniel Hodja, 2002) |
|
de viernes a viernes, la famiya entera se sotometia a una toileta i limpieza fondemental, i esto se entiende a kavod de shabat! (La mujer sefardí de Bosna, 1931) |
|
me kreskas para bien, ansina bendizian a los ijikos ijikas chikas, este ''para bien'' era solo para onor - kavod. (La mujer sefardí de Bosna, 1931) |
Popular literature / Literatura popular
|
i se akavidava mucho de azer kavod a ribi Meir en lo ke pozava ande eyos. (Kuentos de Yerushalayim, 1923) |
|
la enkomendo a eya: Si te viene aki un haham ke se yama ribi Meir, akavidate de azerle kavod de entrarlo en kaza i azerle todo su demenester. (Kuentos de Yerushalayim, 1923) |
|
La povereta de la mujer se echo a los pies del mansevo arrogandole ke aga por kavod del Dio i ke se vaiga antes ke venga el rasha del marido i ke lo mate. (Yihya al Akra, Manus. Yerushalayim 1920) |
|
se izo de noche, metieron mezas le disheron al moel: |