חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים                             tornar a la pajina prinsipal del Instituto

   חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית    tornar a la pajina prinsipal del Trezoro

 

 



 

 

 

הצגת הערך
Prezentasion de la entrada

 

290330 ערך מספר

entrada numero 290330

lijero adj.

זריז; פועל בלי לחשוב; שטחי

agile; acts without thinking; superficial

tener la mano lijera

לפעול מהר ובלי מחשבה, להיות בעל ידים מהירות להכות

lejero

288340



דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales


el Dio es duro para ensenyar i lijero para afalagar (Nehama)

El ke es lijero kome i beve , durme i se envisia (Moscona)



פתגמים Refranes


Lijera por arraviar i mas lejera por afalagar

Mi ija leshera enyudo i tejera



שירה קלאסית ודרמה Poezia klasika i Drama


Kuantas alvoradas se also lijero (Gaon, Poezias)

los degoyaron. I mosos lijeros los stavan serviendo, (Odisea)

al mesajero lijero, a Ermes, el matador d'Argos, (Odisea)



קופלאס Koplas


Naftali via en fito, i lejero komo el siervo; (Toledo, Koplas de Yosef)

Yitshak kamino komo korso lejero, i demando: ''onde esta el karnero? (Im afes, Papo 1894)

Duro por ensanyar, i lejero por afalgar. (Untane Tokef)

penso de tomar plazer kon otras maneras mando presto a traer munchas eskaleras sean muy lejeras a levantarlas (Zimrat 'ha-Arets, 1745)

por alkansar la rikeza se aze komo la agila lejera (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876)



ספרות תורנית Literatura relijioza


i ya se aze chapuklik [lejero] a yetishear otro lugar (Imre Bina, Belgrad 1837)



תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash


Mas lejeros ke agilas, mas fuertes ke leones (Biblia, Const. 1873)

mas lejeros ke agilas, mas fuertes ke leones. (Biblia, Const. 1873)