חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
הצגת הערך |
253370 ערך מספר
entrada numero 253370
|
kief (t.) m. |
עונג, תענוג, הנאה, שעשוע, כיף, מצב רוח טוב |
pleasure, enjoyment, amusement, fun, good mood |
|
azer el kief de uno |
להשביע רצונו של מישהו |
|
bozear el kief de uno |
לקלקל למישהו את התענוג; לסרב למלא רצונו של מישהו |
|
estar de kief |
להיות נכון/להסכים לעשות משהו |
|
estar kon kief |
להיות שרוי במצב רוח מעולה |
|
estar sin kief |
להיות במצב רוח רע, לא מתחשק לו לצחוק ולהתבדר |
|
estar al kief (t.) de uno |
להיות נתון למרותו של מישהו |
|
estar kief (t.) |
להיות מבושם |
|
han kief (t.) |
נהנתן, רודף תענוגות |
|
kief takum (t.) |
הנאה מרובה |
|
mirar su kief (t.) |
לדאוג לעצמו, לנהוג באנוכיות |
|
tomar a/kon kief (t.) |
לקחת את הדברים בקלות |
|
travar kief (t.) |
נהנה מ-, התענג על, לשתות ולאכול |
|
kef (t.) |
|
kyef (t.) |
דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales
|
el mestro me paga la mezada kuando le viene el kief (Nehama) |
|
Es un kef de ver (Moscona) |
|
Te se izo el kef (Moscona) |
|
Estamos asperando ke le vanga el kef (Moscona) |
|
El kef entero de un djidiyo es una kupika de raki kon un guevo enhaminado (Moscona) |
|
Kef ke ayga! (Moscona) |
קופלאס Koplas
|
no vino para azerlo mas triaki a el parido sino para traerle el kief (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877) |
ספרות תורנית Literatura relijioza
|
ke todo esto ke el beadam se aze kief en Purim sea kon karar (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877) |
|
kuando se le troka a el ben adam el matsav ke esta kiesat i no esta de kief (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877) |
ספרות עממית Literatura popular
|
Para azerse el kef por entero, enkomendó ke le traygan un dulse de devá. (Sipure Sefarad) |