חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
|
הצגת הערך |
183360 ערך מספר
entrada numero 183360
|
fama f. |
שם, פרסום, תהילה, מוניטין |
name, publicity, fame, reputation |
|
ganar/kovrar fama |
התפרסם, עשה לו שם, קנה לו פרסום |
|
kitar negra fama |
השמיץ, הוציא דיבה, הוציא שם רע, העליל |
|
famadía |
דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales
|
tener buena fama/negra fama (Nehama) |
|
toma fama buena i echate a arrovar (Nehama) |
|
Kompra para ti fama buena ke eya te akompanyara (Moscona) |
|
Da buena fama, pishate en la kama (Moscona) |
|
Mijor es la buena fama ke el buen azeyte i el dia de la muerte ke el dia de el nasimiento (Moscona) |
פתגמים Refranes
|
Unos tienen las echas, otros la fama |
|
Kita fama buena, pishate en la kama |
|
Mas vale una buena fama ke un sako de plata |
שירה קלאסית ודרמה Poezia klasika i Drama
|
Tu, no oyites la fama ke tuvo el divino Orestes, (Odisea) |
|
i grande fama iya a legar para siempre a su fijo. (Odisea) |
|
del kual en Argos i toda Elas se espande su fama.'' (Odisea) |
קופלאס Koplas
|
asta ke salio su fama por la mas de la sivdad. (Toledo, Koplas de Yosef) |
|
Hazak kon shalom a eya, Palomba yama a eya, esto sera por su fama. (Donme, sig 18) |
|
Echara fama por Roma fuistes mujer desfamada (Donme, sig 18) |
|
Oid puevlo su djustedad siempre sere por la santedad desde ke estavan en el midbar salio su fama de Eliau. (Koplas de Eliau, sig. 18) |
|
la uma entera muncho mo lo aman / diziendo shapchi se le arranka el alma / esta buena |
ספרות תורנית Literatura relijioza
|
para ke se puvlike su fama por el mundo ke es ombre valiente. (Meam Loez Bereshit) |
|
i si tambien ke les kito ditas famas malas, (Meam Loez Bereshit) |
|
si mos matas ninguna fama kovras (Meam Loez Bereshit) |
|
I tu fama era por todo el mundo. (Shivhe 'ha-Ari, 1911) |
|
I oyo Poros el rey su fama, i le enbio karta diziendo: fuyete i vate de mi tierra, porke te matare kon espada. (Ben Gorion, 1743) |
|
siendo vimos ke ninguna mujer mos manda a yamar la ora de su parto por esto izimos este indjenio para ke salga la fama por la sivdad ke tenemos kargo de arregalar a las paridas (Meam Loez Shemot I) |
|
A el guezmo de tus buenas azeites i golores de parfumeria ke guezman de tan leshos te izites una buena fama [...] (Meam Loez Kantar de los kantares, Const. 1899) |
|
save por sierto ke por prendermos bivos mos yaman para engrandeser sus famas en el mundo i por aformoziguarsen i alavarsen (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) |
|
i se yama la fama de dita gerra kuando venseran a nombradia de Adoni Tsedek rey de Yerushalayim i por esto les mando a dezir: suve a mi me ayudame (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) |
תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash
|
Cubrien odio, labios de falsedad, y sacan fama mala, el loco. (Biblia de Ferrara, 1553) |
|
La buena fama es la korona verdadera superiora a todas (Tefilat Imanuel, 1924) |
|
I sovre el disho Shelomo kon su sensia: mijor fama nas ke azeite buena i dia de la muerte mas ke dia de su naser (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
|
Se engrandese kon fama buena i se esparte kon fama buena de el mundo (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
|
mijor fama buena mas ke azeite bueno, i dia de la muerte mas ke dia de su nase (Biblia, Viena 1841) |
רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo
|
Ke diavlo esta mandando estas dos povres kriaturas en este otel de mala fama? Poveretos! ... Ma... poko avlar, salud para el kuerpo. (Banyos de sangre, 1912) |
|
Emperia, malgrado ke kortezana, gozava de una grande fama en Venezia, (Rolando i Eleonora, 1953) |
|
es dodje muchachas de mala |
ספרות עממית Literatura popular
|
Non puede seer ke mozotros deskuvramos esto, siendo es kitar fama mala. (Sipure Noraot,1885) |