אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
54150 ערך מספר
ayegar v. |
הגיע, התקרב; הגיע להשג, השיג, הצליח; הקריב קרבן; זכה לראות |
ke no ayege! |
שלא יצליח! שלא יזכה לראות! |
ayegó la ora! |
הגיעה העת! |
ayegó a su ora |
הגיע בזמן |
ya me ayegó la ora de |
הגיע תורי לחלק (במשחק קלפים) |
ya le ayegó la ora |
הגיעה עיתו להסתלק מן העולם |
ya mos ayegó el Dio |
ברוך השם - אלוהים נתן לנו את מבוקשנו |
aliegar |
פתגמים
El ke non ayego a kazar nunka fue guadrado de nazar |
Kitar i no meter al fondo ayega |
No djuzges a tu haver, asta ke no ayegas a su lugar |
Ija ermoza sin ventura nunka ayege a naser |
Se augura al naser i no ayegare a ser |
שירה קלאסית ודרמה
Dio mos ayege a veer la luz briliante del dia (La segunda Ester, 1911) |
Nunka ayegaras a naser, si ansi tenia ke ser (8 dias antes de Pesah, 1909) |
קופלאס
Na la lenya i el fuego ya es aparejado, i ande esta el barvez ke sera ayegado? (Puertas de veluntad) |
Ya avia ayegado en lugar muy serka, dos oras le a faltado para nuestra serka; (Zimrat 'ha-Arets, 1745) |
Kol de los sielos salio a Avraam Avinu fue yamado: tu ijo regalado no sea degoyado; un barvez en su lugar aea ayegado (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
Preva diezena ke Avraam fue prevado del Shem Yitbarah fue komandado ke por korban sea ayegado su ijo regalado Yits.hak (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
Viendo Yits.hak el fuego i la lenya aparejado, le disho a su padre: ado el karnero ke por korban sera ayegado? Su padre le respondio para ke no fuera atorvado (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
ספרות תורנית
se entro dientro del manadero i fue kaminando asta ke ayego a la puerta de Gan Eden (Meam Loez Bereshit) |
i akel lugar ke ayegastes en el tu korban i se resivio, (Meam Loez Bereshit) |
Le kontaron los marineros de la mar ke ay un lugar en la oriya de la mar grande ke ayega asta el midbar .. desolado (Shevet musar, Const. 1740) |
se alevantaron unas profetas falsas I los enganyavan i les dizian mira ke el Dio Baruh-U enkomendo ke servash a tal estreya I ke ayegesh delantre de eya korban (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773) |
les respondio Par'o i disho: floshos estash vozotros i muy floshos por esto dizish andaremos i ayegaremos korbanot delantre A' (Meam Loez Shemot I) |
ke ayegan a ver el dia diado ke kumple minian el ijo (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877) |
ainda non |
ke enkomendo el Sh.Yit. de fraguar bet a-mikdash ke es una kaza santa i apropiada para |
תנ"ך, משנה ומדרש
Siendo ke ayegaron a el midbar se enpeso a mal trayerrar detras de la avodazara de la kaza de Par'o su padre (P. R. Eliezer,1876) |
e allego las aguas en un lugar, e llamoles mares, e sello las con arena que non cresҫieren, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
i se ayego a el el kapitan de la nave i le disho: ke tienes adormesido? levantate, yama a tu Dio! (Biblia, Const. 1873) |
i tu az ayegar a ti a Aaron t ermano i a sus ijos kon el … para servirme en el saserdusio (Biblia, Const. 1873) |
i siendo ke ayego su tienpo por espartirse del mundo el Santo Bindicho El toma su i parte, i parte de su padre i su madre echado delantre de eyos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
kuando entravan en la tienda del plazo, i kuando se al ara, se lavavan, komo A' enkomendo a Moshe. ( Biblia, Const. 1873) |
i dio el Dio al viejo por mersed i por piadades en ojos del vizir, i lo kito kon onra kon todos sus livros, i anduvieron de sivdad en sivdad asta su |
i ek |
|
רומנים ועיתונות
Fue ovligado de lavorar otros siete anyos por ayegar a Rahel. (Shalom, 2007) |
kon una fuerte ozadia Luna ayego sovre el tejado onde suvio prestamente (El Alakran, Tel Aviv 1954) |
דיגומים מילוניים
ayegó la eskadensia (Nehama) |
ayegó la ora de dormir/de komer: (Nehama) |
ke no ayege ta/día, no ayege a ver tal día!: (Nehama) |
ayegó tiempo onde no tenía para komer (Nehama) |