מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

54150 ערך מספר

ayegar v.

הגיע, התקרב; הגיע להשג, השיג, הצליח; הקריב קרבן; זכה לראות

ke no ayege!

שלא יצליח! שלא יזכה לראות!

ayegó la ora!

הגיעה העת!

ayegó a su ora

הגיע בזמן

ya me ayegó la ora de

הגיע תורי לחלק (במשחק קלפים)

ya le ayegó la ora

הגיעה עיתו להסתלק מן העולם

ya mos ayegó el Dio

ברוך השם - אלוהים נתן לנו את מבוקשנו

aliegar

17010

פתגמים

El ke non ayego a kazar nunka fue guadrado de nazar

Kitar i no meter al fondo ayega

No djuzges a tu haver, asta ke no ayegas a su lugar

Ija ermoza sin ventura nunka ayege a naser

Se augura al naser i no ayegare a ser

שירה קלאסית ודרמה

Dio mos ayege a veer la luz briliante del dia (La segunda Ester, 1911)

Nunka ayegaras a naser, si ansi tenia ke ser (8 dias antes de Pesah, 1909)

קופלאס

Na la lenya i el fuego ya es aparejado, i ande esta el barvez ke sera ayegado? (Puertas de veluntad)

Ya avia ayegado en lugar muy serka, dos oras le a faltado para nuestra serka; (Zimrat 'ha-Arets, 1745)

Kol de los sielos salio a Avraam Avinu fue yamado: tu ijo regalado no sea degoyado; un barvez en su lugar aea ayegado (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

Preva diezena ke Avraam fue prevado del Shem Yitbarah fue komandado ke por korban sea ayegado su ijo regalado Yits.hak (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

Viendo Yits.hak el fuego i la lenya aparejado, le disho a su padre: ado el karnero ke por korban sera ayegado? Su padre le respondio para ke no fuera atorvado (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

ספרות תורנית

se entro dientro del manadero i fue kaminando asta ke ayego a la puerta de Gan Eden (Meam Loez Bereshit)

i akel lugar ke ayegastes en el tu korban i se resivio, (Meam Loez Bereshit)

Le kontaron los marineros de la mar ke ay un lugar en la oriya de la mar grande ke ayega asta el midbar .. desolado (Shevet musar, Const. 1740)

se alevantaron unas profetas falsas I los enganyavan i les dizian mira ke el Dio Baruh-U enkomendo ke servash a tal estreya I ke ayegesh delantre de eya korban (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773)

les respondio Par'o i disho: floshos estash vozotros i muy floshos por esto dizish andaremos i ayegaremos korbanot delantre A' (Meam Loez Shemot I)

ke ayegan a ver el dia diado ke kumple minian el ijo (ve-'Hohiah Avraam, Izmir 1877)

ainda non ayego tu tiempo de espartirte del mundo, a razon ke ainda non se bitereo la fragua de mi palasio en gan eden, ke es un binian muy grande (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

ke enkomendo el Sh.Yit. de fraguar bet a-mikdash ke es una kaza santa i apropiada para ayegar korbanot (Meshivat nefesh I , Const. 1743)

תנ"ך, משנה ומדרש

Siendo ke ayegaron a el midbar se enpeso a mal trayerrar detras de la avodazara de la kaza de Par'o su padre (P. R. Eliezer,1876)

e allego las aguas en un lugar, e llamoles mares, e sello las con arena que non cresҫieren, (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15)

i se ayego a el el kapitan de la nave i le disho: ke tienes adormesido? levantate, yama a tu Dio! (Biblia, Const. 1873)

i tu az ayegar a ti a Aaron t ermano i a sus ijos kon el … para servirme en el saserdusio (Biblia, Const. 1873)

i siendo ke ayego su tienpo por espartirse del mundo el Santo Bindicho El toma su i parte, i parte de su padre i su madre echado delantre de eyos ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821)

kuando entravan en la tienda del plazo, i kuando se al ara, se lavavan, komo A' enkomendo a Moshe. ( Biblia, Const. 1873)

i dio el Dio al viejo por mersed i por piadades en ojos del vizir, i lo kito kon onra kon todos sus livros, i anduvieron de sivdad en sivdad asta su ayegar a la sivdad de Sevilla (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)

i ek ayegaron a muestra mano de este livro dodje sevarot i peskerimos en eyos, i ek todos eyos una sevara, i no ay entre eyo ningun demudamiento, , ni anyadura , ni menguadura (Sefer 'ha-yashar, manus. sig. 17)

ayegamos en bashura de monte de Sinay i da a nos a tu Ley de kaza de tu trezoro ke en los sielos i agozarmozemos kon 22 letras ke esta eskrito en eyas (Shir a-Shirim Targum II, Mahzor Sal. 1876)

רומנים ועיתונות

Fue ovligado de lavorar otros siete anyos por ayegar a Rahel. (Shalom, 2007)

kon una fuerte ozadia Luna ayego sovre el tejado onde suvio prestamente (El Alakran, Tel Aviv 1954)

דיגומים מילוניים

ayegó la eskadensia (Nehama)

ayegó la ora de dor­mir/de komer: (Nehama)

ke no ayege ta/día, no ayege a ver tal día!: (Nehama)

ayegó tiempo onde no tenía para komer (Nehama)