אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
5280 ערך מספר
afalagar v. |
הרגיע, ניחם, ריצה, השקיט; נתן סיפוק |
פתגמים
Lijera por arraviar i mas lejera por afalagar |
קופלאס
Duro por ensanyar, i lejero por afalgar. (Untane Tokef) |
A mi madre yevara i kon esto se afalagara. (Puertas de veluntad) |
A' a el lo endechava: kuando pekaron Israel el me afalagava, i ruah akodesh lo alavava (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
Viendose Vashti el ravo de la gran vestia, empeso a yorar i dezir: guay, ,ke es esta sentensia? Sus donzeyas la |
ספרות תורנית
Alo manko dame un poko de resfolgo de ir a topar kon mi tio i kon su djente i afalgarlos (Meam Loez Bereshit) |
Viendo el Dio santo la buena veluntad de su puevlo i su determinasion kumplida a oveseder sus komandos kon toda su posibilidad, enpesa afalagarlo (M''L Kantar de los Kantares,1899) |
i si demanda muncho mas de su valuta a demenester ke lo tomen kon buenas i ke lo afalagen a ke lo de kon su valuta (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773) |
i era akel moso sezudo i agudo en kuanto le enkomendo el rey, i akeyos ombres de kien avia de resivir de eyos la moneda afalagaronlo … kon palavras (Hovot 'ha-Levavot, Const. 1569) |
רומנים ועיתונות
antonio la empeso afalagarla en karesandola (La ermoza Rahel, Tel Aviv 1951) |
דיגומים מילוניים
afalagar kon palavras (Nehama) |