מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

5280 ערך מספר

afalagar v.

הרגיע, ניחם, ריצה, השקיט; נתן סיפוק

פתגמים

Lijera por arraviar i mas lejera por afalagar

קופלאס

Duro por ensanyar, i lejero por afalgar. (Untane Tokef)

A mi madre yevara i kon esto se afalagara. (Puertas de veluntad)

A' a el lo endechava: kuando pekaron Israel el me afalagava, i ruah akodesh lo alavava (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

Viendose Vashti el ravo de la gran vestia, empeso a yorar i dezir: guay, ,ke es esta sentensia? Sus donzeyas la afalagavan i para eya no avia pasensia; guay, ke ize pekar a las Judias, ke de otro no me vino, no. (sova semahot, Livorno 1782)

ספרות תורנית

Alo manko dame un poko de resfolgo de ir a topar kon mi tio i kon su djente i afalgarlos (Meam Loez Bereshit)

Viendo el Dio santo la buena veluntad de su puevlo i su determinasion kumplida a oveseder sus komandos kon toda su posibilidad, enpesa afalagarlo (M''L Kantar de los Kantares,1899)

i si demanda muncho mas de su valuta a demenester ke lo tomen kon buenas i ke lo afalagen a ke lo de kon su valuta (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773)

i era akel moso sezudo i agudo en kuanto le enkomendo el rey, i akeyos ombres de kien avia de resivir de eyos la moneda afalagaronlo … kon palavras (Hovot 'ha-Levavot, Const. 1569)

רומנים ועיתונות

antonio la empeso afalagarla en karesandola (La ermoza Rahel, Tel Aviv 1951)

דיגומים מילוניים

afalagar kon palavras (Nehama)