מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

49860 ערך מספר

atristarse v. refl.

הצטער, נעצב, התעצב אל לבו, נעגם

שירה קלאסית ודרמה

yo, en verdad, por su muerte no m'atristaria tan mucho (Odisea)

a mi tu esklavo me dates korason ke bate / viendo ombres ke sufren se atrista se abate / (Rekolyo de Poezias Diversas, Tel Aviv 1931)

קופלאס

Zahmet muncho travaron ombres de konsensia / penaron kon muncha ardor i kon muncha sensia / i kon la pasensia / le pudieron arreglar / mos izieron alegrar / los buenos se gustaron / los negros se atristaron (La Amerika, 1911)

ספרות תורנית

I ovieron de mozotros ke estuvieron gustozos de las palavras de el apifior, ma partida de eyos se atristaron segun la uzansa de los djidios (Shevet Yeuda, Viena 1859)

תנ"ך, משנה ומדרש

I agora no vos atristesh (Biblia, Const. 1873)

i atristarsean i alimunyarsean sus puertas i sera limpia ala tierra se asentara (Biblia, Const. 1743)

דיגומים מילוניים

i atristarsean i alimunyarsean sus puertas i sera limpia ala tierra se asentara (Biblia, Const. 1743)