מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

47730 ערך מספר

atar v.

קשר, חיבר, צרף, אגד, איגד; סגר עיסקה; סמך על, נתן אמון ב-

ata aká

'תן כפך'' - בוא נסגור עסק, בוא נתקע כף

atar a uno

לקבל ממישהו התחייבות עם ערבות לביצוע

atar amistad

לקשור חיבה למישהו

atar apretado

כפת

atar el gato kuando kome

לקשור את החתול בעודו אוכל (נאמר על קמצן גדול)

atar importansa

לייחס חשיבות ל-

atar kon espango v.

קשר (בחוט)

atar las manos

'לקשור את ידיו'' - למנוע ממישהו אפשרות פעולה

no se puede atar

אין אפשרות להרגיעו

se kiere atado

'צריך לקשור אותו'' - הוא משוגע שצריך לכפות אותו

atar a uno de pies i de manos

להטיל על מישהו תנאים המגבילים את חופש הפעולה שלו

no se save atar las bragas, los chikures

בעל שתי ידיים שמאליות

atar una koza kon otra

לקשר בין דברים חסרי זיקה הדדית

ata i ata, no se le ata

מנסה לסדר דבר מה ומעלה חרס בידו

פתגמים

Kien bien ata, bien dezata

Ata al gato kuando kome

A la mujer kaida, atale la lingua

Ken no ata al nyudiko pierde el puntiko

Las bragas no se save atar, kazar se kera

Es loko de atar

שירה קלאסית ודרמה

i komo ke atan mis pies kon kadenas. (Gaon, Poezias)

Kualunke, Delila, kien dezea aferrarme, el deve de atarme, kon siete kuedras freskas ke no se enshugaron. ('Ha-Elion: Shimshon, 2003)

קופלאס

Lo ato a Yis.hak komo barvez de alsasion; (Puertas de veluntad)

Rogo, senyor padre, bueno de atarme i el kuchio aguza antes de kortarme. (Puertas de veluntad)

Mira ke vos ato i tambien vos mato (Purim, De-Fes, sig. 18)

Tomo la lenya i la ordeno sovre el mizbeah kon grandr pasion, kon lagrimas de sus ojos lavava su fision i lo ato komo barvez de la alsasion (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

I su mano la tienda de los galgalim adjunto I kon kolchetes de el poder telas de las kriansas ato (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876)

aparejo lenyos de alsasion kon fortaleza i poder / i ato a Yits.hak komo su atar un barvez i fue luz del dia en sus ojos komo noche / i muchidumbre de sus lagrimas estelantes kon fortaleza / ojo kon amargura yoran i el korason alegre (Puertas de veluntad, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)

ספרות תורנית

No kortash i komesh verdura de el maso ke lo ato el ortelano (Menorat 'Hamaor, 1762)

תנ"ך, משנה ומדרש

Tu atarash esta madesha de ilo de grana en la ventana (Biblia, Const. 1873)

Atando a la vid su borriko, i a la vid eskojida el ijo de su azna; (Biblia, Const. 1873)

I disho Delila a Shimshon: ek, tu te burlaste de mi. i me avlaste mentiras; agora te rogo ke me digas kon ke podras ser atado. (Biblia, Const. 1873)

I el le disho: si atar me ataren kon kuerdas nuevas, kon las kuales nunka fue echa ovra, entonses me enflakesere, i sere komo kualkier otro ombre. (Biblia, Const. 1873)

I le disheron: desendimos para atarte, para entregarte en mano de los Pelishteos. I Shimshon les disho: djuradme ke no me atakaresh vozotros. (Biblia, Const. 1873)

Atando a la vid su borriko, i a la vid eskojida el ijo de su azna; (Biblia, Const. 1873)

רומנים ועיתונות

Siertamente. I si sos bueno te dare tambien una kuedra para atarlo durante el dia, i una estaka. (El Princhipiko, 2010)

me meti a atar una nave kon otra i a mezura ke la atava le rompia la kadena ke la detenia al gancho (Guliver, Yerush. 1912)

por los ojos yo tenia un par de entojos kon tapones ke me se avian topado en la aldikera, i aviendomelos metido no ati ninguna importansa a las flechas ke me eran rondjadas (Guliver, Yerush. 1912)

kijendo atar de nuevo konversasion kon eya yo le demandi (Anna Maria, Yerushalayim 1905)

El le ato amor (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954)

Un dover emperiozo pezga duramete sovre mi, una djura ke no puedo baldar me ata (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954)

Se fue asentar en el kanton el mas eskuro, kito de su aldikera una rida de seda i se la ato en la garganta (La linda Anjela, Tel Aviv 1953)