מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

40770 ערך מספר

artarse v. refl.

שבע, אכל לשובע; סיפקאת עצמו

קופלאס

su aver prearon la djente, todo el / i de su bien se artaron i prearon kada uno para el /i a su korason razgaron, i kon todo esto / no de ti se ezmovieron sus senderos (Ermana pekenya, Mahzor Rosh a-Shana, Sal. 1876)

Amalekim se mentavan no se loke pensavan / de mujeres i de bien el no se artava / no se kontentava / de fraguar yalis / ay ke no le kede raiz / de este espino / de 'Haman sovrino (manus. Teza, 1820)

ספרות תורנית

los ke no se artan kon lo ke tienen se van desfilando dia por dia (Meam Loez Bereshit)

Si estava komiendo pat - bekisnin ke es (kek, borekas, biskochos) i se le avio la gana i komio bastante i se arto, enstonses a la fin dira birkat amazon (El gid, Istanbul 1967)

תנ"ך, משנה ומדרש

se artan sus ijos, i deshan su sovraje a sus chikitos. (Biblia, Const. 1873)

kuando me despertare, me artare de tu semejansa. (Biblia, Const. 1873)

רומנים ועיתונות

Artadvos agora de altigueza i altura, i vos kero ver ke artes a esta alma ambrienta, la kuala esta morando en este dezierto i penyasko, o a lo menos rompelde un poko la sed de el agua a esta alma sekioza en una tierra seka i apurada! (Asolado en la izla, 1881)

En verdad, los pechos de su mana eran tan flakitos ke el bebe no tenia ninguna esperansa de artarse de eyos (Otniel Hodja, 2002)