מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

48920 ערך מספר

atorgar v.

הודה, הכיר ב-; התוודה; הצהיר; הבטיח; נעתר

atorgar por uno

לתמוך במישהו, לדבר בעדו, להצדיקו, להגן עליו

atorgo ke ..

מודה אני

atrogar

49960

otorgar

344690

פתגמים

Pekado atorgado, medio perdonado

Kien kaya otorga

קופלאס

i kon ti atorgare; i si no, sere reveyador.'' (Toledo, Koplas de Yosef)

Ke al rey tienda el virdugo de reino a akeya tal se le otorgan vidas (Koplas de Purim, 1545)

Atorgaras i kreeras ke no ay mas ela Hu. Saver savras i serviras no fayaras ela 'Hu (Donme, sig 18)

Don[a] Krensia deske lo sintiera luego se los atorgara (Donme, sig 18)

ספרות תורנית

atorgaron todos ke su djudezmo era de alma i de korason i no por algun interese, (Meam Loez Bereshit)

I todos los hahamim atorgan ke este zehut de la akeda no ay akavamiento para el (Meam Loez Bereshit)

Atorgan yo delantre de ti A' mi Dio i Dio de mis padres sovre toda la mersed ke izites kon mi (Tefilat kol Pe,1891)

siendo todo el ke atorga en la avoda zara i dize ke es vedra komo si kafrara en toda la Ley en todos los neviim i en todo lo ke enkomendaron los neviim (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773)

I kuando entravan los edim a dar algun edut falso arrodeavan todas las ruedas i gritavan todas las hayot i les paresia a los edim ke se iva a destruir el mundo i de el miedo atorgavan la verdad (Meam Loez Ester, Izmir 1864)

se maraviavan de ver su hohma ke era sin kantidad i atorgavan en las vedrades (Meshivat Nefesh II, Const. 1754)

רומנים ועיתונות

lnterojada, Margerita atorgo todo al duke, konsejandole kon senseridad de no mas okuparse de eya. (La dam o kamelia)

i oy no desparisieron estas komidikas spesiales pero kale atorgar ke da pena para las azer i komo komida es muy pezgada. (La mujer sefardí de Bosna, 1931)

kon muncha dulsor, kon munchas rogativas el perkuro de azer atorgar todo por kitarlo en libertad (El Alakran, Tel Aviv 1954)

a las vezes la mas fuerte manera de niegar una koza es atorgarla en ironia i en konsentiendo ironikamente kon uno ke avla sin razon (La eskalera, Const. 1888)