אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
342890 ערך מספר
|
oreja f. |
אוזן |
|
akostar oreja |
לכרות אוזן; להטות אוזן, לשמוע בקול |
|
echar oreja |
הטה אוזן, כרה אוזן, האזין |
|
eskarva-orejas |
מנקה אזניים |
|
estar kon las orejas kaidas |
ללכת שחוח |
|
ke se enkolga en la oreja |
נאמר על דברים מאיכות מעולה |
|
no meter/no akostar oreja |
לא להטות אוזן לעצות |
|
orejas de Amán |
אזני המן |
|
tener orejas de merkader |
להעמיד פני חרש |
|
travarse/arretuerse la oreja |
להצטער מאוד |
|
orejas de merkader |
אוזניים ערלות אטומות מלשמוע |
|
travar las orejas |
למרוט את האוזניים (כמעשה ענישה) |
|
rueja |
פתגמים
|
Oiga tu oreja lo ke dize tu boka |
|
Tieni urejas de taushan |
|
Las mulas fueron a buskar kuernos, vinieron sin orejas |
|
Mochacha por las orejas |
|
Buen pie, buena oreja, siman de buena bestia |
|
Ken no siente a su mujerika, se tuerse la orejika |
|
Lo echo detras de la oreja |
|
Orejas di merkader |
שירה קלאסית ודרמה
|
el ke formo vuestra |
קופלאס
|
ojos tienen i no avistan, i orejas i no oyen; (Toledo, Koplas de Yosef) |
|
A' responde a los aniyim los estantes delantre de ti / komo proves ke demandan, bushkan perdon de ti / konpone su korason, eskucha tu |
ספרות תורנית
|
deve de avrir tanto de oreja i meldar bien todo lo ke avizaremos en este livro, (Meam Loez Bereshit) |
|
el komerchero esta en geinam i su oreja tiene debasho del portal de la puerta ke toda la pezgadia la tiene kargada en su oreja (Meam Loez Shemot I) |
תנ"ך, משנה ומדרש
|
i non la oreja por inchirse de oyir todas las palavras de todos moradores de la tierra. (Koelet Targum,1744) |
|
akosta tu oreja a mi, oye mi dicho. (Biblia, Const. 1873) |
|
En oyendo kon la oreja me ovedesieron, los estranyos se deskayeron i se estremesieron en sus enserramientos (Biblia, Const. 1873) |
|
I el dezde su palasio oyo mi boz, i mi esklamasion entro en sus orejas (Biblia, Const. 1873) |
רומנים ועיתונות
|
deshando ver solo una chika punta de las orejas en las kualas briyavan dos diamantes de los mas valutozos. (La dam o kamelia) |
|
presto oreja a los ruidos suksesivos de las karosas ke yevavan los invitados (La sinyatura del kontrato, Yerushalayim 1907) |
|
el viento yelado empeso a entezar las manos i las orejas del ovrador (El Alakran, Tel Aviv 1954) |
|
este ultimo se ato una rida a la kavesa por guadrarse las orejas i empeso a rekaentarse las manos sovre el brazero (El Alakran, Tel Aviv 1954) |
|
akosto la oreja komo por oir un ruido leshano (La dezgrasiada Luiza, Tel Aviv 1953) |