אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
338590 ערך מספר
| oja f. | עלה, טרף; דף | 
| aboltar oja | לדפדף, לעבור דף | 
| afinkar la oja | לעמוד ולהתעקש על פרטים טפלים, להתנהג בנוקדנות | 
| avrir oja | לרדד בצק לעלה דק (לפתוח עלה בצק) | 
| oja de lata | יריעת פח | 
| ropa en oja | אריג המיועד לתפירת שמלה/חליפה | 
| foja | 
פתגמים
| La saviduria es fruta, la poezia es oja | 
| El haham abolta la oja por ande la kere | 
| Abolta la oja | 
| La foja kon el monturo | 
| Kien pasensia terna, de la oja del arvol vestira | 
שירה קלאסית ודרמה
| mas ke una oja de triste istoria. (Gaon, Poezias) | 
ספרות תורנית
| Es defendido de asembrar en shabat, mezmo de arrankar un daliziko o ojikas del arvole para ke tenga fuersa el arvole de kreser (El gid, Istanbul 1967) | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| i supieron ke desnudos eyos i kuzieron oja de igera i izieron para eyos senyiteros (Biblia, Const. 1547) | 
| i travo en su mano  | 
רומנים ועיתונות
| en una karta ke viene de dirijirnos, se eleva kontra este trokamiento operado en nuestra oja. (La boz de Turkiye, 1948) | 
| Tanto absurdo ke paresia, a mil milias de todo lugar abitado i en peligro de muerte, kiti de mi aldikera una oja de papel i una penina. (El Princhipiko, 2010) | 
| el pastel es kompuesto de dos ojas de masa i karne pikada en medio, ansi ke esto es una komida ideal para el mediano i komo dishimos mucho se aze onde la sefardí de Bosna. (La mujer sefardí de Bosna, 1931) |