אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
338550 ערך מספר
| oír v. | שמע, הקשיב, האזין; ציית | 
| no oír palavra | לא לשמוע לקול ההגיון | 
| oír palavras | להיות נזוף | 
| el Dio ke te oyga! | שאלוהים ישמע לך וימלא רצונך! | 
| es imposivle por oír! | לא ייאמן כי יסופר! | 
| oye! | שמע נא! | 
| oyir | 
פתגמים
| Ken mal avla, mal oye | 
| Kuando kantamos todos oyen, kuando suspiramos todos fuyen | 
| El sodro oya para mal | 
| Oyir, ver i kayar | 
| No es lo ke vesh, sino lo ke oysh | 
| Oiga tu oreja lo ke dize tu boka | 
שירה קלאסית ודרמה
| Ke al oyir su nombre, temblavan de espanto mujer ansi ke ombre. ('Ha-Elion: Shimshon, 2003) | 
| el ke formo vuestra oreja i la mia / non  | 
קופלאס
| Kuando Par'o oyera de Yosef kontar, (Poema de Yosef) | 
| La segunda si ois vos agrada mas i mas, (Gizados de berendjena, siglo 18) | 
| Las mosas lo oyeron a Ester se lo disheron (Purim, De-Fes, sig. 18) | 
| Komo el meleh lo oyo le dio su sortija i lesensia le dio a el ke lo rija (Purim, De-Fes, sig. 18) | 
| Oygan sinyores dichas de mi boka ke son kozas ke en el alma, ke no fue koza poka la maala de Avraam i de Yits.hak (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) | 
| gran senyor vos yamash, so guestro esklavo / i mis ijos i mi bien de kavo asta ravo / no  | 
ספרות תורנית
| i ansi oyimos i supimos en esta milhama ke uvo en anyo de 5614 [1854] ke adonenu 'ha-meleh 'he-hasid sultan Abdul Medjit kon mas melahim [...] odrenaron gerra kon el rey de la Rusia (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) | 
| Komo  | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| Oye O H' la djustedad, (Biblia, Const. 1873) | 
| La Ley de H' es perfketa, ke torna el alma; (Biblia, Const. 1873) | 
| Azme oir gozo i alegria, (Biblia, Const. 1873) | 
| i non la oreja por inchirse de oyir todas las palavras de todos moradores de la tierra. (Koelet Targum,1744) | 
| Azme ver tu vista, azme oir tu boz (Biblia, Const. 1873) | 
| La boz del tortolo es oida en nuestra tierra (Biblia, Const. 1873) | 
| En oyendo kon la oreja me ovedesieron, los estranyos se deskayeron i se estremesieron en sus enserramientos (Biblia, Const. 1873) | 
| E asi commno el rrey oyó estas palabras que eran rrazonables, marauillose en sy; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) | 
| i oyeron a boz de A' Dio andan en el guerto aparte de el dia i eskondiose el omre i su mujer delante A' entre arvol de el guerto (Biblia, Const. 1547) | 
| no aulesh ni agash oir vuestra boz, ni salga palavra de vuestra boka (Biblia, Const. 1873) | 
| i siendo ke oiya el memuné a boz de sus pies del koen gadol ke el salien, alsava el kovertero ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) | 
| no el onbre oiya a boz de su haver en Yerushalayim de boz de la masha ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) | 
| mijor por oir estulto de savios ke varon oyen kantar de lokos (Biblia, Viena 1841) | 
| no oiste ke enreina Adoniya'hu, ijo de Hagit, i nuestro senyor David no lo save (Biblia, Const. 1873) | 
| I esta es la bendision para Ye'huda: i disho:  | 
| Ma si no me lo podieresh deklarar, vozotros me daresh trenta savanas, i trenta modas de vestidos. I le disheron: propon tu enigma, i lo  | 
| I esta es la bendision para Ye'huda: i disho:  | 
|  | 
| Eskuchad, sielos, i avlare: i  | 
| kuanto ermozos son tus palavras, toma agora la viguela i tanye, i  | 
| i fue el dia i se le perdio a Sefo toro ijo de vaka, i anduvo por bushkar al toro i  | 
| i komo  | 
| i  | 
| fue  | 
רומנים ועיתונות
| Era un kante gerrero de muzika ke eyos oiyan. (Banyos de sangre, 1912) | 
| De oir esta boz, paresia ke el bebe se estava keshando. (Otniel Hodja, 2002) | 
| El princhipiko, ke me azia munchas demandas, nunka paresia oir las mias. (El Princhipiko, 2010) | 
| Ke oygas bueno Fani, yo si kero te kito pishin sin ketuba, (Hamal Izidor, Istanbul 1930) | 
| akosto la oreja komo por oir un ruido leshano (La dezgrasiada Luiza, Tel Aviv 1953) | 
| Tal es el tema de la piesa que nos fue dado de  |