אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
290330 ערך מספר
| lijero adj. | זריז; פועל בלי לחשוב; שטחי | 
| tener la mano lijera | לפעול מהר ובלי מחשבה, להיות בעל ידים מהירות להכות | 
| lejero | 
פתגמים
| Lijera por arraviar i mas lejera por afalagar | 
| Mi ija leshera enyudo i tejera | 
שירה קלאסית ודרמה
| Kuantas alvoradas se also lijero (Gaon, Poezias) | 
| los degoyaron. I mosos lijeros los stavan serviendo, (Odisea) | 
| al mesajero lijero, a Ermes, el matador d'Argos, (Odisea) | 
קופלאס
| Naftali via en fito, i lejero komo el siervo; (Toledo, Koplas de Yosef) | 
| Yitshak kamino komo korso lejero, i demando: ''onde esta el karnero? (Im afes, Papo 1894) | 
| Duro por ensanyar, i lejero por afalgar. (Untane Tokef) | 
| penso de tomar plazer kon otras maneras mando presto a traer munchas eskaleras sean muy lejeras a levantarlas (Zimrat 'ha-Arets, 1745) | 
| por alkansar la rikeza se aze komo la agila lejera (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876) | 
ספרות תורנית
| i ya se aze chapuklik [ | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| Mas lejeros ke agilas, mas fuertes ke leones (Biblia, Const. 1873) | 
| mas lejeros ke agilas, mas fuertes ke leones. (Biblia, Const. 1873) |