אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
183360 ערך מספר
| fama f. | שם, פרסום, תהילה, מוניטין | 
| ganar/kovrar fama | התפרסם, עשה לו שם, קנה לו פרסום | 
| kitar negra fama | השמיץ, הוציא דיבה, הוציא שם רע, העליל | 
| famadía | 
פתגמים
| Unos tienen las echas, otros la fama | 
| Kita fama buena, pishate en la kama | 
| Mas vale una buena fama ke un sako de plata | 
שירה קלאסית ודרמה
| Tu, no oyites la fama ke tuvo el divino Orestes, (Odisea) | 
| i grande fama iya a legar para siempre a su fijo. (Odisea) | 
| del kual en Argos i toda Elas se espande su fama.'' (Odisea) | 
קופלאס
| asta ke salio su fama por la mas de la sivdad. (Toledo, Koplas de Yosef) | 
| Hazak kon shalom a eya, Palomba yama a eya, esto sera por su fama. (Donme, sig 18) | 
| Echara fama por Roma fuistes mujer desfamada (Donme, sig 18) | 
| Oid puevlo su djustedad siempre sere por la santedad desde ke estavan en el midbar salio su fama de Eliau. (Koplas de Eliau, sig. 18) | 
| la uma entera muncho mo lo aman / diziendo shapchi se le arranka el alma / esta buena  | 
ספרות תורנית
| para ke se puvlike su fama por el mundo ke es ombre valiente. (Meam Loez Bereshit) | 
| i si tambien ke les kito ditas famas malas, (Meam Loez Bereshit) | 
| si mos matas ninguna fama kovras (Meam Loez Bereshit) | 
| I tu fama era por todo el mundo. (Shivhe 'ha-Ari, 1911) | 
| I oyo Poros el rey su fama, i le enbio karta diziendo: fuyete i vate de mi tierra, porke te matare kon espada. (Ben Gorion, 1743) | 
| siendo vimos ke ninguna mujer mos manda a yamar la ora de su parto por esto izimos este indjenio para ke salga la fama por la sivdad ke tenemos kargo de arregalar a las paridas (Meam Loez Shemot I) | 
| A el guezmo de tus buenas azeites i golores de parfumeria ke guezman de tan leshos te izites una buena fama [...] (Meam Loez Kantar de los kantares, Const. 1899) | 
| save por sierto ke por prendermos bivos mos yaman para engrandeser sus famas en el mundo i por aformoziguarsen i alavarsen (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) | 
| i se yama la fama de dita gerra kuando venseran a nombradia de Adoni Tsedek rey de Yerushalayim i por esto les mando a dezir: suve a mi me ayudame (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| Cubrien odio, labios de falsedad, y sacan fama mala, el loco. (Biblia de Ferrara, 1553) | 
| La buena fama es la korona verdadera superiora a todas (Tefilat Imanuel, 1924) | 
| I sovre el disho Shelomo kon su sensia: mijor fama nas ke azeite buena i dia de la muerte mas ke dia de su naser (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) | 
| Se engrandese kon fama buena i se esparte kon fama buena de el mundo (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) | 
| mijor fama buena mas ke azeite bueno, i dia de la muerte mas ke dia de su nase (Biblia, Viena 1841) | 
רומנים ועיתונות
| Ke diavlo esta mandando estas dos povres kriaturas en este otel de mala fama? Poveretos! ... Ma... poko avlar, salud para el kuerpo. (Banyos de sangre, 1912) | 
| Emperia, malgrado ke kortezana, gozava de una grande fama en Venezia, (Rolando i Eleonora, 1953) | 
| es dodje muchachas de mala  |