מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

77780 ערך מספר

bozdear (t.) v.

קילקל, השחית, בילה

bozdear (t.) el esfuenyo

להעיר מישהו משנתו/לקלקל לו את שנתו

bozdear el hatir (t.)

לסרב למישהו שברגיל נענים לו

bozdear el kef/kief (t.)

לקלקל את מצב הרוח

bozdear (t.) la kalimera (gr.)

לריב(לקלקל את ה''בוקר טוב'')

bozdear (t.) la fachura

'לפרק את הצורה'' - להשחית פניו של מישהו

bozdear (t.) las relasiones

לנתק אתהקשרים, לקלקל את היחסים

bozdear (t.) la boka

ללכלך את הפה

bozdear (t.) la mano

לזייף, לזייף מוצרים (יין וכו')

bozdear (t.) la fiaka (it.)

ללעוג למישהו ראוותני ויהיר

bozdear (t.) tanit (ebr.)

לשבור צום

bozdear (t.) una muchacha

ליטול בתולי נערה, לאנוס

bozear (t.) (1)

77940

bozeyar (t.)

77990

buzear (t.)

83800

פתגמים

Por poka levadura se bozea la masadura

Por una moshkita se bozea i se gomita

Buzeyo un yardan por azer un kandelar

El mal avlar, bozeya kaza

Kuando vas a buziar tanit, non lu buzeiis kun ravano pudrido

רומנים ועיתונות

En baldes me espanti no sea ke bozearan las alimanyas de la shara a mi lazdrado ke tanto me kosta (Asolado en la izla, 1881)

Todo modo de parte buena por razon de ti la bozean, (Asolado en la izla, 1881)

Ayde asi biva Katina, bozdea la una lira, pagale al bakal loke kere para ke nos kede ihtibar i dame paras para raki. (La famoza kantadera, Tel Aviv 1950)