אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
52400 ערך מספר
| avierto adj. | פתוח, חשוף, פרוץ; מפולפל, גס, בלתי צנוע, נהנתני; ישר, נוהג בפתיחות, נבון, בהיר, זריז, פעיל | 
| estar avierto | להיות בגרעון; סבל מחסור בשינה | 
| grande avierto | פעור | 
| kedar kon la boka avierta | נותר בפה פעור, נדהם | 
| avierdo | 
פתגמים
| Puerta avierta i mujer deskuidada | 
| Si el korason es siego, lo ke vale el ojo avierto | 
| El ladron no tiene la kulpa, sino el ke desho la puerta avierta | 
| La valor de una buena instruksion ke dezvelopa un meoyo avierto vale mas de todo oro en el mundo | 
| La puerta avierta i el djusto peka | 
| Ken non tiene kuento, siempre va avierto | 
שירה קלאסית ודרמה
| I por todo ken dezea ditas puertas son aviertas. (Gaon, Poezias) | 
קופלאס
| Las puertas tened aviertas a meskinos i kojetas i a los ke meten bonetas porke es gusto de ver. (Mandjares de Purim, sig. 18) | 
| A' livros de bivos i muertos delantre de ti estan  | 
| A' rios de mis lagrimas mis estentinas van buyendo / brazas de mis pekados mis rinyones van ensendiendo / al din se asentan i los livros estan  | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| sea tu kaza avierta largamente, i sean los povres los fijos de tu kaza, (Pirke avot, siglo XV) | 
| i tomo de su fruto i komio i dio tabien a su marido kon eya i komio i fueron aviertos ojos de anbos eyos (Biblia, Const. 1547) | 
| ke savien el Dio ke en dia de vuestro komer de el i seran aviertos vuestros ojos i seredesh komo andjeles savientes bien i mal (Biblia, Const. 1547) | 
| i su boka serrada i el ombligo avierto ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) | 
| I la sivdad fue  | 
רומנים ועיתונות
| Las personas mayores me akonsejaron abandonar la pintura de kulevros boas, aviertos o serrados, i interesarme mas bien en la jeografia, la istoria, el kalkulo i la gramatika. (El Princhipiko, 2010) |