אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
37070 ערך מספר
| arrematar v. | סילק; כילה, השמיד, הרס, נתן מכת מוות | 
| deshalo arrematar | שילך לעזאזל! אל תשים לב לדבריו ומעשיו | 
| ya se arremató | סוף סוף נפטרנו מן המנוול הזה | 
| arrematar a uno kon siete pares de diavlos | לשלוח מישהו לכל הרוחות | 
| arremata! | לך לעזאזל! | 
| rematar | 
שירה קלאסית ודרמה
| porke de los sielos non rondja sovre eyos / komo tambien en las sivdades de la yanura / fuego i ashufre i de esta manera / los  | 
קופלאס
| matad i arematad, toda alma se pierda, destruilda asta ke le tape yerva, (Rebuelta de Yenicheris, siglo 18) | 
| Gavriel eskrivia loke arrematava Shimshi loke enkuvria el livro lo avlava (Purim, De-Fes, sig. 18) | 
| Fuertes mas ke fierro el las kevranta, tambien los arremata sin arma i sin gerra, deskansa la tierra. (Zimrat 'ha-Arets, 1745) | 
| Boteah fue en el Dio, gran feuziamiento, ke nos arremetio en el su asiento por enserramiento, ke puertas serraran, la serka rodearan, (Zimrat 'ha-Arets, 1745) | 
ספרות תורנית
| siendo en lo ke apalpa kada dia para bezar la mezuza se viene a arrematar el nombre de Shaday (Meam Loez, Devarim II, Const. 1773) | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| Segun la muchedumbre de tus piadades arremata mis reveyos. (Biblia, Const. 1873) | 
רומנים ועיתונות
| bushka kon onestedad a topar moneda, arremata este djugo ke tanto mal te trusho i veras komo, kon tiempo parvienes a ganar tu vida i remplasar a su lugar la moneda ke te falta (El prove doktor, Const. 1904) | 
| Luiza no pudo arrematar de su korason el rekodro de su marido (La dezgrasiada Luiza, Tel Aviv 1953) |