אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
342890 ערך מספר
| oreja f. | אוזן | 
| akostar oreja | לכרות אוזן; להטות אוזן, לשמוע בקול | 
| echar oreja | הטה אוזן, כרה אוזן, האזין | 
| eskarva-orejas | מנקה אזניים | 
| estar kon las orejas kaidas | ללכת שחוח | 
| ke se enkolga en la oreja | נאמר על דברים מאיכות מעולה | 
| no meter/no akostar oreja | לא להטות אוזן לעצות | 
| orejas de Amán | אזני המן | 
| tener orejas de merkader | להעמיד פני חרש | 
| travarse/arretuerse la oreja | להצטער מאוד | 
| orejas de merkader | אוזניים ערלות אטומות מלשמוע | 
| travar las orejas | למרוט את האוזניים (כמעשה ענישה) | 
| rueja | 
פתגמים
| Oiga tu oreja lo ke dize tu boka | 
| Tieni urejas de taushan | 
| Las mulas fueron a buskar kuernos, vinieron sin orejas | 
| Mochacha por las orejas | 
| Buen pie, buena oreja, siman de buena bestia | 
| Ken no siente a su mujerika, se tuerse la orejika | 
| Lo echo detras de la oreja | 
| Orejas di merkader | 
שירה קלאסית ודרמה
| el ke formo vuestra  | 
קופלאס
| ojos tienen i no avistan, i orejas i no oyen; (Toledo, Koplas de Yosef) | 
| A' responde a los aniyim los estantes delantre de ti / komo proves ke demandan, bushkan perdon de ti / konpone su korason, eskucha tu  | 
ספרות תורנית
| deve de avrir tanto de oreja i meldar bien todo lo ke avizaremos en este livro, (Meam Loez Bereshit) | 
| el komerchero esta en geinam i su oreja tiene debasho del portal de la puerta ke toda la pezgadia la tiene kargada en su oreja (Meam Loez Shemot I) | 
תנ"ך, משנה ומדרש
| i non la oreja por inchirse de oyir todas las palavras de todos moradores de la tierra. (Koelet Targum,1744) | 
| akosta tu oreja a mi, oye mi dicho. (Biblia, Const. 1873) | 
| En oyendo kon la oreja me ovedesieron, los estranyos se deskayeron i se estremesieron en sus enserramientos (Biblia, Const. 1873) | 
| I el dezde su palasio oyo mi boz, i mi esklamasion entro en sus orejas (Biblia, Const. 1873) | 
רומנים ועיתונות
| deshando ver solo una chika punta de las orejas en las kualas briyavan dos diamantes de los mas valutozos. (La dam o kamelia) | 
| presto oreja a los ruidos suksesivos de las karosas ke yevavan los invitados (La sinyatura del kontrato, Yerushalayim 1907) | 
| el viento yelado empeso a entezar las manos i las orejas del ovrador (El Alakran, Tel Aviv 1954) | 
| este ultimo se ato una rida a la kavesa por guadrarse las orejas i empeso a rekaentarse las manos sovre el brazero (El Alakran, Tel Aviv 1954) | 
| akosto la oreja komo por oir un ruido leshano (La dezgrasiada Luiza, Tel Aviv 1953) |