אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
338550 ערך מספר
|
oír v. |
שמע, הקשיב, האזין; ציית |
|
no oír palavra |
לא לשמוע לקול ההגיון |
|
oír palavras |
להיות נזוף |
|
el Dio ke te oyga! |
שאלוהים ישמע לך וימלא רצונך! |
|
es imposivle por oír! |
לא ייאמן כי יסופר! |
|
oye! |
שמע נא! |
|
oyir |
פתגמים
|
Ken mal avla, mal oye |
|
Kuando kantamos todos oyen, kuando suspiramos todos fuyen |
|
El sodro oya para mal |
|
Oyir, ver i kayar |
|
No es lo ke vesh, sino lo ke oysh |
|
Oiga tu oreja lo ke dize tu boka |
שירה קלאסית ודרמה
|
Ke al oyir su nombre, temblavan de espanto mujer ansi ke ombre. ('Ha-Elion: Shimshon, 2003) |
|
el ke formo vuestra oreja i la mia / non |
קופלאס
|
Kuando Par'o oyera de Yosef kontar, (Poema de Yosef) |
|
La segunda si ois vos agrada mas i mas, (Gizados de berendjena, siglo 18) |
|
Las mosas lo oyeron a Ester se lo disheron (Purim, De-Fes, sig. 18) |
|
Komo el meleh lo oyo le dio su sortija i lesensia le dio a el ke lo rija (Purim, De-Fes, sig. 18) |
|
Oygan sinyores dichas de mi boka ke son kozas ke en el alma, ke no fue koza poka la maala de Avraam i de Yits.hak (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
|
gran senyor vos yamash, so guestro esklavo / i mis ijos i mi bien de kavo asta ravo / no |
ספרות תורנית
|
i ansi oyimos i supimos en esta milhama ke uvo en anyo de 5614 [1854] ke adonenu 'ha-meleh 'he-hasid sultan Abdul Medjit kon mas melahim [...] odrenaron gerra kon el rey de la Rusia (Meam Loez Yeoshua II, Izmir 1870) |
|
Komo |
תנ"ך, משנה ומדרש
|
Oye O H' la djustedad, (Biblia, Const. 1873) |
|
La Ley de H' es perfketa, ke torna el alma; (Biblia, Const. 1873) |
|
Azme oir gozo i alegria, (Biblia, Const. 1873) |
|
i non la oreja por inchirse de oyir todas las palavras de todos moradores de la tierra. (Koelet Targum,1744) |
|
Azme ver tu vista, azme oir tu boz (Biblia, Const. 1873) |
|
La boz del tortolo es oida en nuestra tierra (Biblia, Const. 1873) |
|
En oyendo kon la oreja me ovedesieron, los estranyos se deskayeron i se estremesieron en sus enserramientos (Biblia, Const. 1873) |
|
E asi commno el rrey oyó estas palabras que eran rrazonables, marauillose en sy; (Midrash aseret adibrot, manus. Sig 15) |
|
i oyeron a boz de A' Dio andan en el guerto aparte de el dia i eskondiose el omre i su mujer delante A' entre arvol de el guerto (Biblia, Const. 1547) |
|
no aulesh ni agash oir vuestra boz, ni salga palavra de vuestra boka (Biblia, Const. 1873) |
|
i siendo ke oiya el memuné a boz de sus pies del koen gadol ke el salien, alsava el kovertero ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
|
no el onbre oiya a boz de su haver en Yerushalayim de boz de la masha ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
|
mijor por oir estulto de savios ke varon oyen kantar de lokos (Biblia, Viena 1841) |
|
no oiste ke enreina Adoniya'hu, ijo de Hagit, i nuestro senyor David no lo save (Biblia, Const. 1873) |
|
I esta es la bendision para Ye'huda: i disho: |
|
Ma si no me lo podieresh deklarar, vozotros me daresh trenta savanas, i trenta modas de vestidos. I le disheron: propon tu enigma, i lo |
|
I esta es la bendision para Ye'huda: i disho: |
|
|
|
Eskuchad, sielos, i avlare: i |
|
kuanto ermozos son tus palavras, toma agora la viguela i tanye, i |
|
i fue el dia i se le perdio a Sefo toro ijo de vaka, i anduvo por bushkar al toro i |
|
i komo |
|
i |
|
fue |
רומנים ועיתונות
|
Era un kante gerrero de muzika ke eyos oiyan. (Banyos de sangre, 1912) |
|
De oir esta boz, paresia ke el bebe se estava keshando. (Otniel Hodja, 2002) |
|
El princhipiko, ke me azia munchas demandas, nunka paresia oir las mias. (El Princhipiko, 2010) |
|
Ke oygas bueno Fani, yo si kero te kito pishin sin ketuba, (Hamal Izidor, Istanbul 1930) |
|
akosto la oreja komo por oir un ruido leshano (La dezgrasiada Luiza, Tel Aviv 1953) |
|
Tal es el tema de la piesa que nos fue dado de |