מכון מעלה אדומים

El Instituto Maale Adumim



אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי

320370 ערך מספר

mizrá/h (ebr.) m.

מזרח

mizdrah (ebr.)

320110

קופלאס

vos ke sosh padre rahman, akojemos de mizrah i maarav i tsafon i teman, mandamos el pastor neeman (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861)

i en kada dia i dia se enkorva a su rey i en lugar de senderos se para, por la manyana se alsa de mizrah i por la tadre se umilia a maarav (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876)

ספרות תורנית

kualo es mas leshos: de los sielos a la tierra, o de mizrah a maarav? (Meam Loez Bereshit)

de ke si era kriado de tierra de mizrah kuando moria en otra vanda no lo resivia la tierra; (Meam Loez Bereshit)

ke la leshura ke ay de mizrah a maarav es igual-mente de la ke ay de la tierra a los sielos. (Meam Loez Bereshit)

arrodeo el olam entero de mizrah para darom asta ke vino al iklim de Kush ke es la otra punta de 'Hodu (Meam Loez Ester, Izmir 1864)

i estuve mirando de parte de la pared de mizrah a non kitar el ojo de ayi fin media noche, i echado sin azer ningun konsentimiento, ke la djente ke estavan ayi pensaron ke todo lo ke estava parando mientes era a la shehina (Shivhe Hayim Vital, Sal. 1892)

תנ"ך, משנה ומדרש

i aborresieron tierra buena i kovdisiada ke era por la parte de mizrah i se fueron a Bavel ke es Bagdat (P. R. Eliezer, 1876)

i unas eskaleras le izieron en la pared una por la vanda de mizrah i una por la vanda de maarav (P. R. Eliezer, 1876)

los unos se ian de la kamara la de afuera por la vanda de mizrah i los otros por la vanda de maarav ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821)