אוצר הלשון הספניולית (לאדינו) לדורותיה
המילון המקיף ההיסטורי
222160 ערך מספר
|
inchir v. |
מילא, גדש; פיטם, הלעיט |
|
inchir a uno |
לתת מידע למישהו כדי שיוכל לנצלו |
|
inchir asta el bodre |
לגדוש, למלא עדהסוף; הגיע לשיא |
|
inchir de burakitos o de manchikas |
לנקב (או להכתים) ככברה |
|
inchir defyel |
להתמלא מרירות |
|
inchir el ojo |
להפתיע, להתמיה; לתת בגודש כדי לספק מישהו |
|
inchir el papo |
לאכול לשובע |
|
inchir el rabush (t.) |
להכנס לחובות אצל החנווני; להפריז בהתנהגות |
|
inchir la kavesa |
להסביר |
|
inchir la tripa |
למלא את הבטן, לזלול |
|
inchir las bragas |
לעשות במכנסיים |
|
inchir los meoyos |
להורות, ללמד |
|
inchir tefter (t.) |
למכור הרבה באשראי |
|
no inche pará(t.) |
אינו שווה הרבה |
|
no le inche |
לא מעניין אותו, לא מושךאת ליבו |
|
inchir agua |
לשאוב מים (מהבור/מהבאר) |
|
onde inchites? |
השתכרת! אתה שיכור! |
|
inchir la mezura |
לגדוש, לעבור על המידה |
|
inchir la meza |
להביא הרבה ילדים לעולם; להזמין לשולחנו אורחים רבים |
|
enchir |
פתגמים
|
Asenta kuliko - incha fuziko |
|
Inche kuvos vazia a la mar |
|
Ya enchites la mezuza de todos pekados |
|
Icho el oju al saku |
|
Ken tiene el ojo vazio, nunka el papo no inche |
|
Si las tripas non puede inchir ke vale tefila sin hayir |
|
Ninguno no inche la oya de otros |
שירה קלאסית ודרמה
|
inchirlo de pazmo i de esperansa. (Gaon, Poezias) |
|
Su biblia inche atodos idea (Gaon, Poezias) |
|
Roivan, inchian el aire de vosiferasion, (Papo, Navot) |
|
ke este par reinante, para inchir su trezoro, (Papo, Navot) |
|
i los enchia kon vino un moso, ke iya-venia. (Odisea) |
|
i mosos fina los bodres inchian djarros kon bevienda. (Odisea) |
|
Siendo save ke yo vine a inchir agua i ke ainda no retorni? (Rinio, 1906) |
קופלאס
|
las inchia kon kezo i guvevos sin manziya i sin miedo. (Gizados de berendjena, siglo 18) |
|
Devemos azer djunbúsh en estos dos días, sovre inchir el rabúsh ande los Nahmías; (Koplas de Purim, Saadi 'Halevi. sig 19) |
ספרות תורנית
|
las matsot deven ser echas kon aguas ke se incheron doche oras antes i ke estuvieron repozando en atkuendos tapados (El gid, Istanbul 1967) |
|
la |
|
ansi las piedras del mizbeah tenian de ser muy lizas i |
|
en la otra kamareta avia un pozo ke sus aguas eran muy dulses i |
|
i lo |
תנ"ך, משנה ומדרש
|
Non burakara ombre kashkara de guevo i inchirlaa de azeite i ponerlaa sovre boka de la kandela para ke sea gotean i aun ke eya de tiesto. (Mishna: Tefilat kol Pe 1874) |
|
i en maestria de piedras para inchir i en maestria de madero para ovrar en toda ovra (Biblia, Const. 1873) |
|
i lo inchi de espirito del Dio en saviduria i en entendimiento i en sensia i en toda ovra para enventar enventos para ovrar en oro i en plata i en alambre (Biblia, Const. 1873) |
|
Entonses la nuve kuvrio la tienda del plazo, i la onra de A' inchio el tavernakulo. ( Biblia, Const. 1873) |
|
I Moshe no podia entrar en la tienda del plazo, porke la nuve pozava sovre eya, i la onra de A' inchio el tavernakulo. ( Biblia, Const. 1873) |
רומנים ועיתונות
|
Kon mis manos tremblando le inchi el vazo i se lo espandi. (Luz de Israel, 1985) |
|
los maridos si komo eran muy kazeros prekuravan de inchir el dezvan (tavan) i la (kueva) podrum. (La mujer sefardí de Bosna, 1931) |
|
Eyos keren enrikeser esta tierra despovlada, plantarla, fraguarla , inchirla de arte, sensia, industria i rikeza (La Amerika 1910) |
|
una kontentez interiora inchia su alma (La sinyatura del kontrato, Yerushalayim 1907) |
|
Empesi a enchir kaji el rolo de madre a una edad onde las otras ninyas biven ainda de los Fishugos i de los bezos de sus madre (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954) |
|
ma ke al kontrario, eyos tomen la defensia del fonksionario el kual esta |
|
los prinsipales de estos organos son los pulmones o organos de respirasion ke |
|
una kantidad del aire ke ordinariamente |