חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
הצגת הערך |
53360 ערך מספר
entrada numero 53360
avrir v. |
פתח, פקח, חלץ פקק, נתן סם משלשל |
avre el ojo i mira el pan! |
זהירות! הזהר! שים לב! |
avre el ojo! |
זהירות! הזהר! שים לב! |
avrir butika |
'לפתוח חנות'' - לפתוח בוויכוח מתמשך חסר טעם |
avrir buyor |
להתחיל לרתוח |
avrir ducha/gerra/pleytos |
לעורר מדנים |
avrir el karpuz |
לפתוח אבטיח - לפתוח דיון על עניין שנמנעו מלגעת בו עד כה |
avrir fal (arab.) |
להגיד עתידות (בקלפים או אמצעי אחר) |
avrir foja de masa |
לפתוח בצק, לרדד |
avrir kaza |
להקים בית בישראל, לפרנס משפחה |
avrir la bodrá |
לומר את האמת |
avrir la boka |
'לפתוח את הפה'' - להביע דעה |
avrir la boka i dezir kantar |
לדבר בלי חשבון, לדבר בצורה בוטה ובלי מעצור |
avrir la bolsa |
'לפתוח את הארנק'' - להוציא כסף |
avrir la gana |
לעורר תיאבון, לעורר חשק |
avrir la mano |
'לפתוח את היד'' - לבזבז |
avrir la yará |
לפתוח את הפצע מחדש, להכאיב |
avrir lakirdí |
לפתוח בפטפוט; לתת לפטפטן הזדמנות לפטפט |
avrir los meoyos |
'לפתוח את המוח''- לפצוע את הראש; להאיר שאלות מדעיות או ספרותיות |
avrir los ojos a uno |
לפקוח עיניו של מישהו, לעזור לו לראות נכוחה |
avrir los salones |
לערוך קבלת פנים |
avrir marazá (t.) |
לבקש מדנים |
avrir yagas viejas |
לפתוח פצעים ישנים - לעורר סכסוכים ישנים |
avrirle el meoyo |
להבהיר לו |
entre avrir i serrar el ojo |
כהרף עין |
es de avrir de reir |
להתפוצץ מצחוק |
no avrir boka |
לא לפתוח את הפה, לשתוק, להאלם דום |
avrir puertas del ehal |
לפתוח דלתות ההיכל לבקשת רפואה |
avrir un kamino |
לפתוח דרך (חדשה), לפרוץ דרך |
דיגומים מילוניים Enshemplos leksikales
avrir un fecho (Nehama) |
avrir el baile/la fiesta/el djugo (Nehama) |
avrir una eskola/un teatro (Nehama) |
avrir puertas del ehál (Nehama) |
avrir una puerta/ una ventana/ un burako/ una redoma/una navaja/ una tijera/ las manos/ los dedos/ un livro/ un kutí/ un aventador/ un solombrero (Nehama) |
avrire sovre alturas rios i entre vegas fuentes, porne dezierto por pelago de aguas i tierra sekania por manaderos (Biblia, Const. 1743) |
פתגמים Refranes
Yave de oro avre kada dolap |
Palavra dulse avre puertas de fierro |
Boka dulse avre puerta serrada |
שירה קלאסית ודרמה Poezia klasika i Drama
el vero repentimiento kalmara la ravia del Kreador / i solo apaziguara su djusta rigor / |
קופלאס Koplas
por esto akavidate i avre muy bien el ojo, (Toledo, Koplas de Yosef) |
Avrid ami las puertas por siba de las lagrimas, Zihr''i fizo por nombransas. (Donme, sig 18) |
De estonses avrira tu ojo saver a el Dio, Tova dize: A ti remez ke no kedares hamor. (Donme, sig 18) |
Kelal de este Purim es avrir las manos, diziendo Alláh kierim i biva, ermanos; (Koplas de Purim, Saadi 'Halevi. sig 19) |
gam demandad a la mar por profeta del Dio, ke kon vara a eya la irio en doze kalejas la avrio (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
ספרות תורנית Literatura relijioza
Kuando avrio el rey la kasha i vido ke era yena de tierra, resivio muncha ravia (Meam Loez Bereshit) |
ke el ikar fue para avrir los ojos del mundo ke sepan las mitsvot ke komando la Ley de azerlas (Meam Loez Bereshit) |
I avre a nos A' muestro Dio en esta la semana i en kada semana i semana puertas de luz, puertas de bindision, puertas de gozo, puertas de delisia, (Tefilat kol Pe,1891) |
en supito |
שאלות ותשובות Responsa
ke a Sulema ... le avrieron la kavesa, i a David ... lo abasharon de la mula i lo degoyaron (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
|
תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash
vean tus ojos derechedades. (Biblia, Const. 1873) |
I fue ke kuando vinimos al mezon, i avrimos nuestros kostales (Biblia, Const. 1873) |
Su boka avrio kon sensia i ley de mersed sovre su lengua (Tefilat kol Pe, 1891) |
avrire sovre alturas rios i entre vegas fuentes, porne dezierto por pelago de aguas i tierra sekania por manaderos (Biblia, Const. 1743) |
i echavan el goral i a el ken lo kaia el goral akel tenia el meresimiento de tomar las yaves i avrir la puerta chika ([Mishnayot], Seder Maamadot, Viena 1821) |
רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo
Despues de esto, eya avrio la kashika (Rolando i Eleonora, 1953) |
Ijos, ermanos! les grito el doktor kon la mas grande alegria en entrando. Pavlo meneo el ojo siedro; el ojo siedro se esta avriendo i serrando. La operasion va reushir sin falta. (El muerto ke esta bivo, 1912) |
Valker travo un kashon de la meza de delantre, kito un portefolio, lo avrio, bushko entre algunos papeles i kito uno de eyos (El prove doktor, Const. 1904) |
Eya |
ספרות עממית Literatura popular
Van pasando muncha djente ay i, i di ke avris goralot, (Djoha ke dize) |
Komo la roza en la guerta i las flores sin avrir, (Kalendario de kantigas) |
Avre tu puerta serrada k'en tu balkon luz no ay. (Kalendario de kantigas) |
Vino dita haya i le disho al leon avre la boka i milizinare muy presto. (Hidot de Izopeto) |
Avio la boka el leon i enkasho la haya la kavesa asta el garon i le kito el gueso. (Hidot de Izopeto) |
Avia okaziones kuando era inkomod de avrir la kashika. Estonses me abokava para sentir el guezmo de las charas (Sipure Sefarad) |
סגולות ותרופות עממיות Segulot i Melezinas populares
Segula para avrir las almoranas: ke tome sevoya blanka i ke la ase a eya bien en el huego, despues ke la pize kon manteka i safran i ke la amase en un atuendo de plomo i ke aga komo un madjun i ke se unte en las almoranas se, le avriran luego (manus. Papo, Sarajevo 1840) |
Refua para avrir algun grano o algun panariz i para ke se aga fresko: ke se meta estierkol de onbre i se le avrira (manus. Papo, Sarajevo 1840) |