חזרה לדף הראשי של מכון מעלה אדומים tornar a la pajina prinsipal
del Instituto
חזרה לדף הראשי של אוצר הלשון הספניולית tornar a la pajina prinsipal del Trezoro
הצגת הערך |
47730 ערך מספר
entrada numero 47730
atar v. |
קשר, חיבר, צרף, אגד, איגד; סגר עיסקה; סמך על, נתן אמון ב- |
ata aká |
'תן כפך'' - בוא נסגור עסק, בוא נתקע כף |
atar a uno |
לקבל ממישהו התחייבות עם ערבות לביצוע |
atar amistad |
לקשור חיבה למישהו |
atar apretado |
כפת |
atar el gato kuando kome |
לקשור את החתול בעודו אוכל (נאמר על קמצן גדול) |
atar importansa |
לייחס חשיבות ל- |
atar kon espango v. |
קשר (בחוט) |
atar las manos |
'לקשור את ידיו'' - למנוע ממישהו אפשרות פעולה |
no se puede atar |
אין אפשרות להרגיעו |
se kiere atado |
'צריך לקשור אותו'' - הוא משוגע שצריך לכפות אותו |
ata i ata, no se le ata |
מנסה לסדר דבר מה ומעלה חרס בידו |
atar a uno de pies i de manos |
להטיל על מישהו תנאים המגבילים את חופש הפעולה שלו |
atar una koza kon otra |
לקשר בין דברים חסרי זיקה הדדית |
no se save atar las bragas, los chikures |
בעל שתי ידיים שמאליות |
פתגמים Refranes
Kien bien ata, bien dezata |
Ata al gato kuando kome |
A la mujer kaida, atale la lingua |
Ken no ata al nyudiko pierde el puntiko |
Las bragas no se save atar, kazar se kera |
Es loko de atar |
שירה קלאסית ודרמה Poezia klasika i Drama
i komo ke atan mis pies kon kadenas. (Gaon, Poezias) |
Kualunke, Delila, kien dezea aferrarme, el deve de atarme, kon siete kuedras freskas ke no se enshugaron. ('Ha-Elion: Shimshon, 2003) |
קופלאס Koplas
Lo ato a Yis.hak komo barvez de alsasion; (Puertas de veluntad) |
Rogo, senyor padre, bueno de atarme i el kuchio aguza antes de kortarme. (Puertas de veluntad) |
Mira ke vos ato i tambien vos mato (Purim, De-Fes, sig. 18) |
Tomo la lenya i la ordeno sovre el mizbeah kon grandr pasion, kon lagrimas de sus ojos lavava su fision i lo ato komo barvez de la alsasion (Tarika, Shira Hadasha, Izmir 1861) |
I su mano la tienda de los galgalim adjunto I kon kolchetes de el poder telas de las kriansas ato (Keter Malhut, Mahzor Saloniki 1876) |
aparejo lenyos de alsasion kon fortaleza i poder / i |
ספרות תורנית Literatura relijioza
No kortash i komesh verdura de el maso ke lo ato el ortelano (Menorat 'Hamaor, 1762) |
שאלות ותשובות Responsa
asta ke atimos el seren lo vidi a el djidio muerto en la mar i no meneava ni pie ni mano, no kaminimos vente, trenta pikos de lugar lo pedrimos (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
en esto se ronpio el seren i estavamos chalisheando por atar el seren ke estava el kaik arrodeando de germin djini (Rosh Mashbir I, Sal. 1821) |
lo vieron ke esta muerto, se espantaron no les viniera bela en sus kavesas, lo tomaron i lo ataron kon una piedra al kueyo i lo echaron al azmak (Bet David, Sal. 1740) |
תנ"ך, משנה ומדרש Biblia, Mishna, Midrash
Tu atarash esta madesha de ilo de grana en la ventana (Biblia, Const. 1873) |
|
I disho Delila a Shimshon: ek, tu te burlaste de mi. i me avlaste mentiras; agora te rogo ke me digas kon ke podras ser |
I el le disho: si |
I le disheron: desendimos para |
|
רומנים ועיתונות Novelas i Periodizmo
Siertamente. I si sos bueno te dare tambien una kuedra para atarlo durante el dia, i una estaka. (El Princhipiko, 2010) |
me meti a atar una nave kon otra i a mezura ke la atava le rompia la kadena ke la detenia al gancho (Guliver, Yerush. 1912) |
por los ojos yo tenia un par de entojos kon tapones ke me se avian topado en la aldikera, i aviendomelos metido no ati ninguna importansa a las flechas ke me eran rondjadas (Guliver, Yerush. 1912) |
kijendo atar de nuevo konversasion kon eya yo le demandi (Anna Maria, Yerushalayim 1905) |
El le ato amor (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954) |
Un dover emperiozo pezga duramete sovre mi, una djura ke no puedo baldar me ata (Mujer kriminala, Tel Aviv 1954) |
Se fue asentar en el kanton el mas eskuro, kito de su aldikera una rida de seda i se la |
ספרות עממית Literatura popular
ni atar te puedes los chikures. (Sipure Sefarad) |
Me 'stas mirando, me 'stas kemando, kon tus palavras me 'stas atando. (Kalendario de kantigas) |
Si esto era de dia yo no atava amor. (Kalendario de kantigas) |
Ansi le disho al raton oye mi ermano en mi boz i toma una kuedra i atate los pies i yo te atare en mis pies i travare detras de mi. (Hidot de Izopeto) |
atalde las manos i los pies i deshaldo ayi, i aparavos sovre los arvoles, i mira ke va ser de el: (Kuentos de Yerushalayim, 1923) |
Lugo lo yevaron a la shara, le ataron pies i manos, i se asuvieron por ver a los arvoles. (Kuentos de Yerushalayim, 1923) |
Por detras, araiz al bel, se metia algo komo un kushiniko ke se lo atava kon dos chikures por delantre, lo yamava ''el turnel''. (Sipure Sefarad) |
En lo ke estava el mansevo kon la muchacha en la kaza del rav ataron amor los dos fin ke dieronse palavra |
סגולות ותרופות עממיות Segulot i Melezinas populares
Segula para azer fuir las moshkas de la meza: ke tome piedra de fyel de buey i ke lo ate a la kayades sovre la meza, se fuyiran todas (manus. Papo, Sarajevo 1840) |
Segula: el ke ata piedra en la kola de el azno non gritara (manus. Papo, Sarajevo 1840) |
Segula: si ataras kavesa de mursiegano sovre tu braso kon panyo preto non durmiras todo tienpo ke lo ternas enriva (manus. Papo, Sarajevo 1840) |
para |
para fayar grasia si tomaras kulevro muerto i enterralo a el enel muladar en la ashpa ke es en la tsoa 8 dias i despues lo metera en un atuendo yeno de urina 4 dias i despues lo |